SVENSKA FORSKNINGEN

Stjärnforskaren: Så ska jag stoppa cancer och Alzheimers

Forskaren Mathias Uhlén har startat över 20 bolag, är hjärnan bakom världens näst största biologiska databas, och jobbar just nu på att stoppa sjukdomar som Alzheimer och cancer. I en exklusiv intervju berättar han varför Stockholm är ett Silicon Valley för life science. "Det finns nog inget annat land i Europa där det finns ett sådant flöde av uppfinningar från universiteten till startups", säger han.

Två avgörande ögonblick sticker ut i Mathias Uhléns resa från att med nöd och näppe bli antagen till kemiteknikprogrammet på KTH, till att starta några av världens mest spännande bolag inom life science. I det ena fick en slantsingling honom att bestämma sig för att sluta med forskning, i det andra tackade han nej till en miljard kronor i forskningsanslag.

Mathias Uhlén refererar till händelserna som ”sliding doors-ögonblick”, ett begrepp som blev populärt i samband med filmen Sliding Doors från 1998. Referensen används om situationer och beslut som med facit i hand får väldigt stor betydelse för en människas fortsatta liv. I filmen gestaltas två helt olika händelsekedjor baserat på om Gwyneth Paltrows karaktär hinner med sitt tåg eller inte.

Efter att ha gått ut som kursetta på KTH blev Mathias Uhlén antagen till en forskarutbildning i genteknik. När en delrapport skulle publiceras bestämde handledaren att han skulle singla slant om vem av Mathias och hans medförfattare, som endast hade hjälpt till som sommarjobbare, som skulle få sitt namn först på rapporten, något som är viktigt i akademiska kretsar.

Mathias Uhlén vann slantsinglingen men var så besviken på hanteringen att han där och då bestämde sig för att helt sluta med forskning.

– Jag jobbade dag och natt med rapporten, det var bisarrt att en slantsingling skulle avgöra vems namn som var överst. Då kände jag att forskning inte var min grej, säger han.

Men när Mathias skulle cykla hem stötte han ihop med Hans Wigzell, då professor i immunologi och senare rektor för Karolinska Institutet.

– Han kom fram till mig och frågade varför jag såg så bedrövad ut och jag förklarade situationen. Han övertalade mig då att hoppa på ett annat projekt som var mer inriktat på bioteknik och DNA-analys, och som så här i efterhand var perfekt för mig.

Mathias Uhlén disputerade två år senare och projektet lade grunden till den uppfinning som han är mest stolt över idag, Protein A, som används vid rening av antikroppar, och som sålt för över 15 miljarder kronor världen över och därmed inbringat stora exportinkomster för Sverige.

Tackade nej till en miljard

20 år senare är det dags för nästa livsavgörande händelse.

Den engelska stiftelsen Wellcome Trust ville satsa på Mathias Uhléns idé om att kartlägga människans alla proteiner. Tillsammans med fyra stora läkemedelsbolag som Mathias själv lyckades övertyga, och Knut & Alice Wallenbergs stiftelse, var de beredda att finansiera ett forskningscenter med 60 miljoner pund, en miljard svenska kronor, med säte i Oxford och Mathias Uhlén som chef.

Allt framstod som klappat och klart och Mathias Uhlén hade börjat titta på skola för sina barn i England. Men på det sista mötet inför starten krävde Wellcome Trust en strategiändring i forskningsprojektet. En förändring Mathias Uhlén inte alls trodde på. Han fick då helgen på sig att överväga om han skulle tacka nej till en miljard kronor eller inte.

– Beslutsångest är ju bara förnamnet, det var fruktansvärt, säger han.

– På söndagskvällen hade jag ett möte med Erna Möller från Knut & Alice Wallenbergs stiftelse. Hon gav mig alternativet att starta upp projektet i Sverige i stället, men i mindre skala. Så jag ringde till Wellcome Trust på måndag morgon och tackade nej till en miljard.

Kartläggning över människans proteiner

Det visade sig vara ett bra beslut för Mathias Uhlén. Sedan starten har han fått cirka en och en halv miljard kronor i forskningsanslag från Wallenbergstiftelsen till att utveckla proteinatlasen. Tillsammans med forskare från Chalmers, Karolinska Institutet och Uppsala universitet har han kunnat kartlägga människans 20 000 unika proteiner.

– När vi startade det här projektet så trodde jag att när vi tittade i njuren eller hjärnan så skulle vi hitta byggstenar som var unika för bara de organen. Men det visade sig att så ligger det inte alls till, då skulle det aldrig räcka med 20 000 olika proteiner, det är egentligen ofattbart få, säger Mathias Uhlén och fortsätter:

– Människans olika byggstenar återfinns i hela kroppen och interagerar på olika sätt för att skapa hjärnfunktionerna eller njurfunktionerna. Det är det häftigaste med den här kartläggningen tycker jag, att vi har kunnat visa det här.

Den är idag världens största biologiska databas med fem miljoner webbsidor och 12 miljoner mikroskopbilder och är bland det mest besökta medicinska databaserna i världen. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel som riktar sig mot de kartlagda proteinerna.

– Jag tror faktiskt inte det finns ett enda läkemedelsutvecklingsprojekt i världen som inte tittar i proteinatlasen, säger Mathias Uhlén.

Därför är Stockholm ett Silicon Valley för bioteknik

Mathias Uhlén menar att Sverige är ett av de länder som ligger längst fram i världen när det gäller utvecklingen av bioteknik och life science. Han kallar Stockholm för ett ”Silicon Valley för biotech” och lyfter fram flera anledningar till att det blivit så.

En av dem är lärarundantaget som i princip är världsunikt för Sverige. Lärarundantaget ger forskare och lärare vid svenska lärosäten rätten till de forskningsresultat som de tar fram i tjänsten, i stället för att universiteten själva äger forskningen. Därmed har svenska forskare stora möjligheter att patentera sina resultat och sälja vidare rättigheterna eller starta bolag.

– Fördelen med det är att det inte är byråkrater som driver kommersialiseringen, och om man gör det på rätt sätt så är det ganska lätt att gå från en uppfinning till kommersialisering i Sverige. Det finns nog inget annat land i Europa där det finns ett sådant flöde av uppfinningar från universiteten till startups, säger Mathias Uhlén.

Ett annat exempel på hur långt Sverige har kommit är Science for Life Laboratory (SciLifeLab) som ligger bredvid Karolinska Institutet i Solna. SciLifeLab är ett svenskt nationellt vetenskapligt centrum för storskalig forskning inom biovetenskap, medicin och miljö, och drivs gemensamt av de fyra universiteten Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet, med KTH som huvudman.

Den första chefen för SciLifeLab är föga förvånande Mathias Uhlén själv. 2008 var han med och övertygade Reinfeldt-regeringen och Stockholms dåvarande landshövding Per Unckel att satsa på ett nationellt centrum för medicinsk bioteknisk forskning. Drygt 15 år senare har SciLifeLab cirka 1 300 anställda plus 500 i Uppsala, med planer på ytterligare expansion.

– Mycket av den medicinska och biotekniska forskningen är idag teknik- och datadriven. Idag kanske man jobbar en vecka i labbet och sedan lägger man ett år på att analysera resultaten med hjälp av AI. Därför var det otroligt viktigt att samla olika typer av kompetens i ett nationellt center, säger han.

Att man samlar ledande universitet, myndigheter, institut och ett hundratals företag inom life science på en sådan liten yta torde vara relativt världsunikt, menar Mathias Uhlén.

– Att vi har den här typen av centralisering och gemensamt kan bygga kompetenser tror jag är otroligt viktigt för Sverige, inte bara när det gäller life science utan också generellt, säger han.

Över lag menar Mathias Uhlén att det är lättare att driva företag i Sverige än vad som kommer fram i debatten, och menar att byråkratin är betydligt mindre komplicerad än i många andra länder i Europa.

– Jag har startat 20 aktiebolag och det är klart att man måste ha revisorer och hålla ordning på siffrorna och skatter och så vidare. Men på två veckor i Sverige kan man starta ett bolag, och det är väldigt bra, säger han.

Han lyfter snarare upp att Sverige har ett relativt högt skattetryck samtidigt som det är ett litet land som en svårighet.

– Det är väldigt dyrt för oss att anställa jämfört med andra länder. Och eftersom vi är ett så litet land brukar jag säga att om man ska lyckas inom den här branschen så måste man vara bäst i världen på sin nisch, säger han.

Ett blodprov ska upptäcka de 100 vanligaste sjukdomarna

Mathias Uhlén beskriver sig själv som en forskare som vill kunna använda sina resultat i praktiken, så kallad tillämpad forskning. Och nog har han tillämpat sina resultat genom åren. Totalt har han startat 20 olika bolag, varav fyra som börsnoterats och varit involverade i ett handfull till.

Ett av de mest spännande är Olink, som inte startades av Mathias Uhlén men som han tidigt investerade i och vars teknik bygger på proteinatlasen. Företagets mål är att människor genom ett blodprov ska kunna upptäcka om de riskerar att drabbas av sjukdomar, såsom cancer och Alzheimers, och att man då ska kunna sätta in individanpassad behandling innan sjukdomarna blommar ut.

– Det är enormt bra om vi kan hitta till exempel cancer tidigt, säger Mathias Uhlén.

Idén om att upptäcka sjukdomar genom blodprov är inte ny. 2013 gick företaget Theranos med grundaren Elizabeth Holmes i spetsen ut och lovade samma sak. Problemet var att det då inte var sant, och 2022 fälldes Holmes för bedrägeri.

– Hon påstod att hon kunde analysera 100 olika proteiner med ett blodprov, vilket då var tekniskt omöjligt och en bluff. Nu, tio år senare, har Ulf Landegren på Uppsala universitet hittat ett sätt att analysera 5000 proteiner med en liten droppe blod. Det är en väldigt bra illustration på hur otroligt snabbt den tekniska utvecklingen går, säger Mathias Uhlén.

I höstas köpte det amerikanska medtechbolaget Thermo Fisher Scientific upp Olink för 3 miljarder dollar, men företaget blir kvar i Uppsala. Mathias Uhlén hoppas att de inom 5–10 år ska kunna skapa en kommersiell affär i Sverige där man kan screena folk för sjukdomar, exempelvis genom den teknologi för hemprovtagning som företaget Capitainer har utvecklat, och där Mathias Uhlén är vetenskaplig rådgivare.

Framtidens sjukvård

Över lag spår Mathias Uhlén en framtid där sjukvården anammar mer och mer av det som kallas för precisionsmedicin, vilket innebär en mer individanpassad vård som är mer precis i sin diagnostik och behandling.

– Om du går till en vårdcentral idag så gör de ungefär samma analyser som man gjorde på 50-talet: de tar pulsen och lyssnar på hjärtat och kanske tar ett blodprov som tittar på 100 olika parametrar. Det är egentligen helt groteskt vad lite som har hänt, säger han och fortsätter:

– På sikt tror jag att man kommer kunna erbjuda blodprover som analyseras direkt av en dator och ger svar på en gång. Och att läkare istället för att testa sig fram med olika mediciner på recept, kommer att kunna veta med större säkerhet vilken behandling som kommer att ge effekt.