ELKRISEN

Tyskland spränger kärnkraftverk – trots kol- och gasberoendet

Tyskland passade i fredags på att spränga kyltornen till kärnkraftverket Grafenrheinfeld. Detta trots att landet är kraftigt beroende av fossil gas- och kolkraft. ”Då blir det förstås svårare om man eventuellt i framtiden skulle ångra sig”, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik till TN.

Medan många länder i Europa, däribland Sverige, har ambitioner att bygga ny kärnkraft har Tyskland gått i motsatt riktning.

Sedan i fjol är samtliga kärnkraftverk i landet nedlagda med politisk tvång och avveckling har påbörjats. I fredags sprängdes exempelvis två 143 meter höga kyltorn vid Grafenrheinfeld kärnkraftverk öster om Frankfurt.

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, tycker att det är sorgligt men är knappast förvånad.

– Det blir förstås svårare om eventuella framtida politiker skulle ändra sig kring kärnkraften och vilja återöppna kärnkraftverk, säger han till Tidningen Näringslivet.

Tidigare i år kunde den tyska granskande journalisten Daniel Graeber genom interna mejlväxlingar som han till slut fått ut efter domstolsbeslut visa hur vice förbundskansler Robert Habeck (De Gröna):s direkt underordnade partikamrater medvetet förfalskat expertutlåtanden och fört befolkningen bakom ljuset för att stänga ned kärnkraft i Tyskland, fullt medvetna om att det skulle innebära säkerhetsrisker, högre elpriser och ökad fossil elproduktion i landet.

Vad som eventuellt skulle kunna återanvändas vid Grafenrheinfeld är däremot tveksamt då verket togs ur drift 2015. Oavsett sticker sprängningen i ögonen på de som ser kärnkraft som en förutsättning för tysk ekonomi och en realistisk klimatpolitik, menar Staffan Reveman.

– Det har blivit en hel del irritation i sociala medier men i den traditionella pressen har det inte varit så mycket skriverier utan man konstaterar bara att de nu är borta, säger han.

Har ett fossilt elsystem

Samtidigt har Tyskland på inget sätt ett klimatvänligt elsystem utan tvärtom är man kraftigt beroende av naturgas och kol för förbränning i traditionell fossil termisk elproduktion. En stor del av kolkraften är dessutom av det smutsigaste slaget, nämligen brunkol.

– Närmare bestämt eldar Tyskland ungefär 10 000 ton brunkol per timme för att undvika strömavbrott. Vad ni än gör i Sverige, kopiera inte tysk energipolitik, säger Staffan Reveman och fortsätter:

– Om vi tar bara de tre sista tre kärnkraftverken som Tyskland stängde ned i mars 2023 producerade de 33 terawattimmar elektricitet per år, vilket är nästan lika mycket som hela Danmark konsumerar. Detta är fossilfri elektricitet som i stället nu behöver komma från landets fossila kolkraftverk eller import.

De sex senast nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Tyskland producerade på årsbasis ungefär hälften så mycket ström som hela Sverige konsumerar på ett år. Samtidigt försökte tyska politiker nyligen få igenom en ny kraftledning till Sverige. Den svenska regeringen har dock avslagit den planerade förbindelsen.

Men Staffan Reveman noterar ändå en successiv förskjutning i opinionen. Många har börjat ifrågasätta hur smart det varit att lägga ned kärnkraften då priset på elektriciteten ligger i Europatoppen och då andra länder börjar avskärma sig från landets energipolitik.

– Motståndet kommer bara att bli tydligare och tydligare i takt med att de verkliga kostnaderna så småningom blir svårare att dölja.

Differensen ökar

Under sommaren har differensen mellan de nordiska och de tyska elpriserna ökat med den tydligaste skillnaden under augusti. I skrivande stund, tisdag den 20 augusti har genomsnittspriset i Tyskland enligt Nord Pool under augusti legat nästan dubbelt så högt på 84,89 euro per megawattimme medan södra Sverige (elområde 4) legat på 50,46.

Priset i Tysklands elsystem påverkas dock till stor del av priset på fossila bränslen och dessa har kommit ner sedan rusningarna i samband med krigsutbrottet i Ukraina. Världspriset för naturgas är nu tillbaka på de låga nivåer som rådde innan kriget. Hur de tyska elpriserna skulle påverkas om en ny spik i gas- och kolpriserna skulle inträffa i detta geopolitiska läge är oklart.

Priset på kol har däremot inte sänkts riktigt lika mycket som gasen och dessutom ökat en aning under augusti precis som de tyska elpriserna.

I elområde 3 (Stockholm) som är mer avskärmad från den europeiska kontinentens priser har elpriset legat så lågt som 10,53 euro per megawattimme.

Men siffrorna är också dopade, menar Staffan Reveman.

– Den tyska konsumenten känner inte fullt ut av det riktiga priset eftersom staten garanterar den som levererar vind- och solenergi en ersättning som gör det lönsamt att köra vid negativa elpriser vilket då drar ned genomsnittspriset. Det blir onaturligt billigt mitt på dagen när solen står högt och svindyrt på kvällen. Skillnaden för producenterna jämnas ut med skattemedel och därför har vi ett konstlat elpris som är lägre än vad det skulle vara på marknadsmässig grund.

Marknadsincitamenten att stänga av väderberoende elproduktion när efterfrågan saknas har alltså delvis satts ur spel.

– Summan för dessa ingrepp ligger någonstans runt 12 miljarder euro just nu men när den smällen kommer får vi se framöver. Det är ungefär i linje med de subventioner som vi nu tydligen också ska ge Intel för sin nya fabrik. Sedan finns ju förstås en lång rad andra projekt man plöjer ned pengar i. Politikerna pratar gärna om Tysklands konkurrenskraft men om man subventionerar tycker jag inte att man kan tala om konkurrenskraft, snarare konstgjord andning.

Utjämningssystemet pressar också elpriserna i övriga europeiska länder när överproduktionen exporteras vilket resulterar i negativa elpriser som straffar elproducenter och försämrar incitamenten att investera i ny elproduktion.

Detta har blivit särskilt tydligt varma sommardagar under de timmar på dagen då solen står högt och efterfrågan är låg. Även om solenergin levererar ganska lite utslaget på ett år har den en mycket stor maxkapacitet soliga sommardagar och då kan landet inte ta hand om all produktion utan den exporteras till andra länder i Europa och ställer till med bekymmer där förklarar han.

– Exporten av solenergi har blivit betydande när ingen behöver elektriciteten. Däremot är det tvärtom när efterfrågan är hög sedan på kvällen och natten, och förstås så småningom på vintern.

Stor nettoimportör

Trots den stundtals omfattande exporten av solenergi under våren och sommaren har Tyskland nämligen gått från stor nettoexportör av elektricitet till nettoimportör.

– Fram till den 16 augusti hade Tyskland i år nettoimporterat 18,2 terawattimmar elektricitet vilket är ungefär lika mycket som Sverige exporterade (19,9). Politiskt försöker man påstå att det kommer från Danmark eftersom man tänker på vindkraft när man tänker Danmark men det är förstås ren och skär lögn. När solen inte lyser och vinden inte blåser importerar Danmark också elektricitet från sina grannländer. Frankrike är den största leverantören följt av Sverige och Norge, säger Staffan Reveman.

Han har med spänning följt den svenska debatten kring den nya rapporten om finansieringen för ny kärnkraft.

– För mig som bor i Tyskland och ser hur kostnaderna för alternativet hopar sig så är det mycket märkligt att man inte pratar om alternativkostnaden i Sverige. Jag förstår att man kan diskutera exakta modeller men frågan bör snarare vara hur man på bästa sätt får till ny kärnkraft – inte om man ska ha det. Gör inte samma misstag som Tyskland, det blir varken bra för plånboken eller klimatet.