BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Butiksstölderna ökar – så kan tysk modell stoppa unga kriminella

Det stjäls för 15 miljarder kronor per år i svenska livsmedelsbutiker. Alltifrån ligor som länsar kötthyllorna till barn och ungdomar som stjäl godis och läsk. Nu är desperata handlare redo att testa nya sätt att få stopp på brotten.

Stölder är ett stort problem i butikerna och just nu riktas de framför allt in på kött, enligt Samir Cherif som driver två Hemköpsbutiker i centrala Göteborg, och en på Orust. Han är också vice ordförande för Livsmedelshandlarna. Många av de som stjäl är narkomaner som gör det på uppdrag av mindre nogräknade restauranger, förklarar han.

– Nu har vi i princip lagt allt det dyra köttet i våra manuella delikatessdiskar. Vi vågar inte ta fram mer än ett eller två paket av varje sort. I princip varje dag tar vi personer som kommer in och fyller sina väskor med varor och går ut utan att betala.

Totalt stjäls det för motsvarande 1–1,5 procent av omsättningen i hans butiker, och med en omsättning på omkring 300 miljoner kronor per år blir det stora belopp, konstaterar han.

Många stölder utförs av barn

Livsmedelshandlarna gick tidigare i somras ut med en debattartikel om att många stölder begås av barn och unga, och att det behövs konkreta åtgärder vid stölder så att fler handlare polisanmäler brotten de utsätts för.

Vardagsbrott som butiksstölder är ”systemhotande” och dessutom ofta steget in i grövre brottslighet, konstaterar Livsmedelshandlarna som lyfter fram en framgångsrik tysk modell för att vända den växande ungdomsbrottsligheten.

Satsningen ”Kurve Kriegen” startade för 13 år sedan och går ut på att tidigt fånga upp de som är i riskzonen för att bli kriminella och sätta in individuella åtgärder. Fokus är på barn i åldern 8–15 år som har begått minst ett våldsbrott eller tre egendomsbrott, exempelvis stöld i butik.

Resultatet är att 40 procent av ungdomarna har lämnat den kriminella banan efter att ha fullföljt programmet, och för resterade 60 procent har antalet brott halverats.

I Göteborg, Linköping och Södertälje har liknande pilotverksamheter under namnet Rätt kurva startats och Samir Cherif tror att modellen skulle fungera på bred front även i Sverige.

– Genom att fånga upp fler som begår brott vid tidig ålder är det färre som går så långt som att bli yrkeskriminella. Men det svenska arbetet behöver organiseras med polisen som huvudman och finansieras av staten – inte kommunerna.

Räcker inte med tomma hot

Jessica Moline driver Hemköp Ljungbyhed tillsammans med sin syster. Att det är en liten butik i en liten by där alla känner alla tror hon är positivt när det gäller stölder. Butiken är förskonad från ligorna som kommer och tömmer hela hyllor med kött eller choklad, men hög inflation och fler arbetslösa har gjort att stölderna har ökat markant, konstaterar hon.

Stölderna bland barn och ungdomar brukar öka när skolorna börjar i augusti. När det kommer många ungdomar samtidigt bemöts de direkt i entrén med ett hej från personalen, berättar Jessica Moline.

– Då vet de att vi har sett dem och att det inte är lönt att stjäla något. Sedan punktmarkerar vi dem och ser till att vi är många i personalstyrkan som cirkulerar i butiken. Men vi snackar också mycket med dem. Det är viktigt att bygga en relation. Och vi har tät kontakt med skolan.

Första gången som de kommer på ungdomar med att stjäla får de chansen att gå hem och berätta vad de har gjort och säga till föräldrarna att de ska kontakta butiken senast nästa dag.

– Hör vi inget från föräldrarna polisanmäler vi. Är det någon som har tagit förut blir det polisanmälan direkt. Tyvärr händer det ju ingenting sedan. Inget som vi får reda på iallafall.

Även Jessica Moline tror på den tyska modellen för Sveriges del. Fångas ungdomar som begår brott upp tidigt minskar risken för att de hamnar fel, men det räcker inte med tomma hot när något har hänt, betonar hon.

– Det kräver uppföljning. Hur funkar det i skolan? Hur fungerar det hemma? Det måste finnas ett nätverk som fångar upp dem, följer upp och jobbar med dem så att de inte hamnar mer snett. Det viktigt att försöka få dem på rätt bana fort och tidigt.

Vad krävs för att lyckas?

– Det räcker inte med ett projekt på några månader – vi talar om år. Det gäller att vara tålmodig och att vara beredd på de många bakslag som kommer, fånga upp direkt och fortsätta.

Även om åtgärderna kostar samhället både tid och pengar så kostar det ännu mer tid och pengar att vänta tills dessa ungdomar är grovt kriminella, påpekar Jessica Moline.

– Problemet är att Sverige ofta gör saker lite halvdant. Den här typen av satsningar kostar och jag tror att det är svårt att få kommunerna att ta det från sina egna budgetar. Pengarna behöver komma från en mer övergripande, nationell nivå.

Eva Nyvall lyckades bryta vågen av inbrott i sin Ica-butik i värmländska Bäckhammar genom att börja med dygnet-runt-öppet. Nu är det upplyst på natten och för den som då vill komma in och handla krävs det bank-id. Om någon stjäl eller förstör något spärras de så att de inte kan komma in igen.

”Jag tror att jag ska sluta polisanmäla. Det kostar bara tid, kraft och pengar.”

Hon möts inte längre av en sönderslagen butik när hon kommer på morgonen men det förekommer fortfarande stölder.

– De kan komma in och lasta hela kundkorgen full med grejer för flera tusen kronor och bara gå ut. Det är fruktansvärt!

Att polisanmälningarna som hon gör aldrig leder någon vart tycker hon är tråkigt. Som exempel nämner hon en rättegång som hon var på i juni för en stöld som skedde i oktober 2022. Kvinnan som stal hade vid stöldtillfället narkotika på sig och kronofogden hade hon efter sig sedan tidigare, berättar Eva Nyvall.

– Vad hände? Ingenting. Hon hade redan så många andra brott på sig. Jag tror att jag ska sluta polisanmäla. Det kostar bara tid, kraft och pengar. Jag fick sätta in extrapersonal för att vara med på rättegången, körde 14 mil och fick 1059 kronor i ersättning. Så går det inte att hålla på.

”Polisen släpper dem nio gånger av tio men de kommer iallafall när vi ringer.”

Samir Cherif delar hennes bild av polisanmälningarna. I hans innerstadsbutiker har missbrukarna som stjäl har ofta gjort så mycket värre saker att butiksstölder inte får några påföljder, påpekar han.

– Vi polisanmäler alla och polisen är oftast på plats inom en timme. Under tiden låser vi in dem i pantrummet, vilket innebär att en i personalen måste vara där och vakta dem. Polisen släpper dem nio gånger av tio men de kommer iallafall när vi ringer, säger Samir Cherif.

Enligt Svenskt Näringslivs rapport Brottslighetens kostnader 2023 har vartannat företag utsatts för brott det senaste året, till en total kostnad på nära 100 miljarder kronor. Mängdbrott, såsom stölder, inbrott och skadegörelse, är vanligast och står för de största kostnaderna, berättar Svenskt Näringslivs expert på brott och trygghetspolicy, Lena Nitz.

– De kan tyckas vara mindre allvarliga än annan brottslighet, men när mängdbrotten hela tiden nedprioriteras urholkas samhällskontraktet i det långa loppet. Det är väldigt problematiskt att tilltron till polisens arbete med mängdbrotten är låg.

Att så många som fyra av tio brottsutsatta företag avstår från att anmäla den här typen av brott gör att polisen och andra beslutsfattare inte får rätt bild av hur stor omfattningen är, hur den utvecklas eller vilka kostnader det leder till.

– Politiska beslut uteblir, resurser prioriteras till annat och brottsbekämpningen blir ineffektiv. Därför vill jag verkligen betona vikten av att alltid göra en polisanmälan, hur uppgiven man än känner sig.

”Polisen måste därför mäkta med att bekämpa mängdbrott och allvarligare brottslighet parallellt.”

Trots den stora omfattningen av mängdbrott får brottsbekämpningen ofta stå tillbaka till förmån för annan brottslighet.

– Att hålla efter mängdbrotten har en brottsförebyggande effekt eftersom ungdomar ofta börjar sin kriminella bana med just bott som stölder, inbrott och skadegörelser. Polisen måste därför mäkta med att bekämpa mängdbrott och allvarligare brottslighet parallellt, säger Lena Nitz.

Stort svinn i snabbkassor

Ett annat stort problem i handeln är svinnet i självutcheckningskassorna. Där fuskas det mycket, berättar Samir Cherif.

– För många är det som att gå med godis framför ett barn. Till exempel kanske de tar en färdigsallad för 149 kronor kilot, men skannar in det som gul lök för 7,90 kronor per kilo. Häromdagen tog vi någon som hade handlat för 1500 kronor men bara skannat in för 4,50 kronor.

Svinnet kring självutcheckning har ökat så mycket att många butiker har tagit bort det och det funderar Samir Cherif också på att göra.

– Alla är inte riktigt mogna för det ansvaret. Dessutom betraktas det inte som stöld utan som så kallat automatbedrägeri. Säger kunden bara att de har gjort fel kan vi inte skälla på dem på samma sätt som om de går in, fyller en kasse och går ut.

Jessica Moline på Hemköp Ljungbyhed håller med. Stölderna drastiskt när butiken satte in självskanningskassor. Från att mestadels ha stulits sådant som lockar ungdomar, choklad och läsk, ökade plötsligt stölderna snabbt inom alla varugrupper. Till slut valde de att ta bort två av de tre självskanningskassorna.

– Det var inte hållbart. Vi har ju inga jättemarginaler på varorna från start så det är klart att stölderna påverkar oss. Vi har ju samtidigt ökad konkurrens, ökade personalkostnader och ökade elkostnader att brottas med, säger Jessica Moline.