OSUND KONKURRENS

Kommuner bryter mot lagen – men nu kan det stoppas

Trots att det är olagligt fortsätter de svenska kommunerna att bedriva gym och andra verksamheter i direkt konkurrens med det privata näringslivet. Men snart presenteras nya regler som kan stoppa kommunerna. ”Det är potentiellt ett väldigt kraftfullt verktyg”, säger konkurrensexperten Stefan Sagebro till TN.

2010 skärptes reglerna för hur kommuner får bedriva verksamheter som konkurrerar med näringslivet. Men lagstiftningen visade sig vara tandlös efter ett antal domar. Sedan dess har mycket lite hänt på nationell nivå. Effekten har blivit att kommunerna fortsätter att ägna såg åt det som inom näringslivet betraktas som osund konkurrens.

En av de branscher som är mest utsatt är gymmen eftersom de kommunala simhallarna under lång tid har byggt ut och adderat tjänster för kommuninvånare. Idag är det ofta fullskaliga gym med topputrustning som erbjuds av anläggningarna.

– Min bild är att det är väldigt vanligt förekommande just eftersom det finns väldigt många kommunala gym helt enkelt. Konkurrensverket har bekräftat det i en totalstudie, säger Stefan Sagebro, expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd.

I en rapport från Svenskt Näringsliv framgår det att gymsektorn är den näst mest utsatta av alla branscher. Undersökningen bygger på vad företagen har svarat i fritextfält när de deltar i Svenskt Näringslivs företagsklimatsenkät. Totalt 132 företagare i 68 olika kommuner har angett den kommunala gymverksamheten som ett problem. Det ger branschen en föga smickrande andra plats bara slagen av restaurangbranschen.

Men det är viktigt att förstå att bara för att kommunen bedriver ett kafé eller ett gym så behöver det inte vara förbjudet trots att det inte är en del av kommunens ”kompetens”. Om den typen av verksamheter bedrivs i anknytning till ett bad kan det vara tillåtet. Men det ska ske i begränsad omfattning, alla kostnader måste räknas med när kommunen sätter sina priser.

– Konkurrensverket har i sin undersökning, där man har plockat in ekonomiska uppgifter från de kommunala gymmen, visat att det är inte alls är av begränsad omfattning utan det är i många fall fullt omfattande gym som erbjuder ett brett utbud. Gymmet är ofta lika stort eller ibland större ekonomiskt sett än vad simhallen är, säger Stefan Sagebro.

”Prissättningen är ett stort problem”

Vanligt är att simhallen erbjuder ett kombinationskort för gymmet och bad. Det betyder att incitamentet för kommuninvånaren att teckna sig på ett privat gym minskar när det är billigare att gå till simhallen.

– Prissättningen är ett stort problem, där de kommunala aktörerna ofta ligger lite lågt i pris. Kanske beaktar man inte alla overhead-kostnader och liknande kostnader som man bör göra när man tar ut ett självkostnadspris, säger Stefan Sagebro.

– Vi tycker att om kommunen vill ha ett gym i anslutning till en simhall så är det bättre att upphandla driften av det gymmet i stället och se till att det blir den aktör som kan driva det gymmet på ett bra sätt till lägst kostnad.

I Avesta finns det idag en överetablering av gym, vilket har lett till en hård kamp om kunderna. Här finns stora kedjor som Nordic Wellness och Actic Avesta, men även mindre lokala gym som X Gym & Fitness och Kopparboxen Hälsoverket. Ändå har kommunen två egna gym, ett i anslutning till simhallen Metropoolen och ett för de kommunanställda.

För 4 200 kronor kan vem som helst nyttja badanläggningen Metropoolen i ett år och använda det intilliggande gymmet. Det finns flera olika upplägg som kommunerna använder sig av, men Stefan Sagebro anser att Avestas upplägg är ytterst tveksamt.

De kommunanställda kan också träna gratis i en träningslokal i ett servicehus och får samtidigt 30 fria bad i kommunens två badhus (Avesta, Horndal).

– Kommunens egna gym är en hel anläggning som de har kostat på. Jag har sett maskinerna och utrustningen där eftersom det är vår gymleverantör som har byggt upp den. Det är professionella maskiner, verkligen ett fint gym, säger Daniel Karlsson som driver X Gym & Fitness I Avesta.

Han har fått indikationer på att det kommunala gymmet ska byggas ut.

– Jag har sagt att det tycker jag inte är okej överhuvudtaget. Jag tycker i stället att de ska erbjuda sina kommunanställda bättre friskvårdsbidrag, eller erbjuda dem att träna på ett gym där de inte bara träffar sina kollegor, säger Daniel Karlsson. De kommunanställda får i dagsläget 800 kronor i friskvårdsbidrag.

– Om kommunala gym använder skattepengar för att driva sina friskvårdsanläggningar så tycker jag också att privata gym som lever i tuff konkurrens ska få någon form av stöd för det.

Även om det inte är olagligt att ha ett gym enbart för de anställda på kommunen så är det olämpligt, menar Stefan Sagebro.

– Det blir väldigt konkurrenssnedvridande och undandrar en väldigt stor del av den potentiella kundkretsen från de privata aktörerna att ha ett eget gym för de som arbetar på kommunen. Kommunen är ofta den största arbetsgivaren på en ort, säger han.

Det senaste året har inneburit en ekonomisk chock för många svenska hushåll och då kan ofta gymkortet vara det första man sparar in på. I stället vänder man sig till de kommunala gymmen som kan sätta helt andra priser och erbjuda både bad och gym.

Om fem personer avslutar sitt medlemskap på X Gym & Fitness och i stället tränar på simhallens gym blir det ett minus på 22 500 kronor per år för honom. Daniel Karlsson kan inte gömma sina förluster. Ett minus och det blir en neddragning eller i värsta fall konkurs.

David Karlsson har flera exempel på hur kunder har resonerat:

– Det kom en kvinna som jobbar på kommunen till oss, och hon använder sitt friskvårdsbidrag för att börja träna hos oss. Fem dagar senare så kommer hon tillbaka och kräver tillbaka sina pengar, säger han.

Kvinnan hade blivit upplyst av sin chef att hon kan träna gratis på det kommunala gymmet och ville spendera sin friskvårdspeng på någonting annat.

För David Karlsson innebär det ännu en förlorad kund:

– Jag vill inte bli rik och tjäna massa pengar på det här. Jag vill bara kunna känna att jag har en trygghet och kunna ge en trygghet för min familj, säger han.

”Jag önskar att det inte blir för fyrkantigt”

I en annan del av landet, Kalix, har det under lång tid pågått en dragkamp mellan kommun och de privata gymmen. Den S-styrda kommunen är liten och där fanns till en början bara privata Nova Gym förutom det kommunala gymmet. Men när även Playzone Kalix startades för att erbjuda medborgarna både padel och gym ändrades förutsättningarna.

– Om vi har två aktörer i en kommun med drygt 15 000 invånare ska inte kommunen hålla på med sådan verksamhet. De ska hålla sig till kärnverksamheten, säger Linda Frohm, gruppledare för M i Kalix.

Även i Kalix har konstruktionen av friskvårdsbidraget kritiserats. Det var först i november 2021 som oppositionen lyckades driva genom en förändring som innebar att friskvårdsbidraget för de kommunanställda också kunde användas på privata gym inte bara det kommunala.

Oppositionen med Moderaterna i spetsen har också drivit på för att den kommersiella verksamheten på kommunala Sportcitys gym som finns i anslutning till simhallen ska förbjudas. Kommunstyrelsen försökte stoppa förslaget, men kommunfullmäktige valde till slut en lösning där badet inte längre ingår när man köper ett kommunalt gymkort.

Nu när det så kallade KOS-regelverket ska ses över är Linda Frohms förhoppning att lagstiftaren tar hänsyn till de lokala förutsättningarna:

– Jag önskar att det inte blir för fyrkantigt. I de kommuner där det inte finns en marknad för alltifrån bio till café och gym tycker jag att kommunen ska kunna gå in och komplettera detta. Men jag vill samtidigt få till en ordning som innebär att om det finns privata utförare så ska kommunen inte kunna hålla på med den verksamheten, säger hon.

TN söker företrädare för Nova Gym i Kalix för en kommentar.

Nya regler på gång

Redan 2010 infördes ett regelverk, de så kallade KOS-reglerna, som skulle sätta stopp för kommuner och myndigheter att konkurrera med privata företag. Till en början fick regelverket effekten att många kommuner ändrade sin policy och ströp verksamheter där man konkurrerade på den öppna marknaden. Det finns också ett antal rättsfall där Konkurrensverket har vunnit, som när Hässleholm skulle bygga fibernät och i samband med det upphörde att sluta markavtal med privata företag som ville lägga fiberkabel. För att privata företag ska kunna etablera och sälja fiberanslutningar behöver de tillgång till kommunal mark genom markavtal.

Men i två andra fall – ett i Borås och ett i Strömstad – gick Konkurrensverket bet i de rättsliga processerna. I Strömstad rörde det sig just om en gymägare som ansåg att han inte kunde konkurrera med kommunens egna gym och spaanläggning.

I Strömstadsfallet konstaterade domstolen att gymmet och spaanläggningen visserligen inte var en del av kommunens kompetens, det vill säga inom ramen för kommunallagen eller annan lagstiftning som styr vad kommunen får göra eller inte, men samtidigt menade man att marknadspåverkan var liten.

Inom näringslivet möttes domen med stor besvikelse, bland annat just för att den tittade på den kommunala verksamhetens påverkan på en större marknad. I en sådan beräkning blir det svårt att stoppa mindre kommunala verksamheter som har stor påverkan lokalt, men mindre påverkan i en större region.

– Det krävs i praktiken att det är en väldigt stor kommunal verksamhet för att den ska kunna förbjudas. Mindre kommunala verksamheter men som ändå är stora på orten blir väldigt svåra att hindra med den rättspraxis som vi har fått givet de två domarna, säger Stefan Sagebro.

Konsekvensen av domarna blev att det blev arbetsamt att påvisa marknadspåverkan för Konkurrensverket. Att göra en geografisk avgränsning, som också är så vattentät att den håller i en domstolsprövning, blev för svår.

– Domstolen började tvivla på att det här var lagstiftarens avsikt, medan vår bild är att man från lagstiftaren inte hade tänkt att man skulle göra någon form av beräkning av hur stor marknadsandelen är, utan det är de långsiktiga effekterna som ska vara i fokus. Det här får väldigt stor påverkan på orten och på de privata företagen som finns på orten. Det är ställt bortom allt rimligt tvivel, säger Stefan Sagebro.

Det finns fler problem med gällande lagstiftning som att Konkurrensverket måste gå via domstolar och inte heller kan ingripa interimistiskt under en pågående utredning. Det betyder att kommunen kan fortsätta med den för näringsidkaren skadliga verksamheten under utredningen även om det senare blir en fällande dom. Konkurrensverket och näringslivet driver också på för att tvinga kommunerna att införa en särredovisning av verksamheter som konkurrerar med företagen.

Svenskt Näringsliv vill också att Konkurrensverket ska kunna tvinga offentliga aktörer att upphöra med en konkurrerande verksamhet och förena det med vite. Idag är det till exempel svårt att komma åt en kommun som lovar bot och bättring, men ändå fortsätter med verksamheten. Utredningen läggs ned och det finns ingen form av sanktion som Konkurrensverket använda för att straffa kommunen. Det enda myndigheten kan göra är att starta en ny utredning.

Men nu finns en översyn av regelverket i utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader (KN 2023:03) som presenteras senast i februari. Förhoppningarna på den är stora från näringslivets sida.

– Om vi får vi till en effektiv kraftfull lagstiftning så som vi vill och har gett förslag på så kan Konkurrensverket förbjuda en verksamhet som är alltför omfattande. Och om den inte är omfattande och man till exempel tar ut för låga priser så kan Konkurrensverket gå in och förhindra det eller kombinationserbjudanden som inte heller är affärsmässiga. Det skulle kunna vara potentiellt ett väldigt kraftfullt verktyg, säger Stefan Sagebro.