DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Toppekonomernas budgetkrav – ”Sänk skatterna och gasa”

Höstbudgeten kan med rätt reformer ta Sverige ut ur lågkonjunkturen, menar ekonomer. En effektiv metod är att sänka skatter. ”Slopad statlig inkomstskatt skulle göra susen för svensk ekonomi”, säger nationalekonomen Andreas Bergh till TN.

Den 19 september lämnar regeringen över sin höstbudget till riksdagen och de flesta svenska toppekonomer är eniga om att det är läge för en offensiv budget. Förra årets höstbudget präglades av kampen mot inflationen och då fanns inget utrymme för tillväxtreformer. Nyligen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att reformutrymmet landar på så mycket som 60 miljarder kronor, något som Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, välkomnar.

– Vi ser positivt på beskedet om nivån på reformutrymmet, det är väl avvägt. Det är dessutom glädjande att regeringen kommunicerar en tydlig inriktning på reformer för ökad tillväxt och produktivitet, sa han i en kommentar.

Sven-Olov Daunfeldt betonar att Sverige behöver "riktig tillväxtbudget" och vill att skatter som hämmar tillväxten plockas bort.

– Ett första steg är att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget. Vi behöver skattereformer som ökar drivkraften att arbeta.

Efterfrågar skattesänkningar

Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, är inne på samma linje. Han understryker att det gäller att göra rätt saker som inte bara stimulerar ekonomin i allmänhet utan också rättar till de strukturella problem som finns i den svenska ekonomin. Skattesänkningar är en bra väg att gå, menar han.

– Min analys är att den svenska medelklassen mår ganska bra men det finns potential högst upp och längst ner på inkomstskalan. Därför bör regeringen inrikta reformerna dit, säger Andreas Bergh till TN.

Han menar att Svenskt Näringslivs förslag att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget är bra, men för försiktigt, det gör enbart några få procent på marginaleffekten. Han vill istället slopa den statliga inkomstskatten helt för att kicka igång tillväxten.

– Den statliga inkomstskatten skapar incitament för skatteplanering och gör det svårt att locka folk som har hela världen som sin arbetsmarknad. Att ta bort skatten kommer sannolikt att betala igen sig snabbt för statskassan. Det skulle sänka marginalskatten rejält för den högre medelklassen och uppåt, leda till mindre skatteplanering, kraftigt underlätta 3:12-problematiken och ge ett ökat arbetsutbud. Högkvalificerade företag skulle också få det lättare att locka arbetskraft från utlandet, säger Andreas Bergh.

”Sverige har fortfarande höga skatter.”

Han vill också att regeringen på samma sätt delar ut morötter till de med lägst inkomster genom ett höjt grundavdrag, vilket sänker skatten för enklare jobb.

– Sverige har fortfarande höga skatter på låga inkomster. Det hämmar tillväxten av gig-ekonomin, delningsekonomin och andra lågkvalificerade verksamheter som skulle kunna skapa fler arbetstillfällen för de som har lägre utbildning, inte talar perfekt svenska än eller har mindre hälsoproblem. Ett höjt grundavdrag innebär ett ganska stort skattebortfall för staten på kort sikt, men på lång sikt kommer det att löna sig. Arbetslöshet och utanförskap kostar ju också mycket. Min analys är att ett höjt grundavdrag och slopad statlig inkomstskatt skulle göra susen för svensk ekonomi, säger Andreas Bergh.

”Vi behöver satsa pengar på infrastrukturen, miljöomställningen och energiförsörjningen.”

En annan tung fråga för höstbudgeten borde enligt Svenskt Näringsliv bli satsningar på infrastrukturen. Väg- och järnvägsnätet är på många håll i så dåligt skick att företagens tillväxt påverkas negativt. Flyget behöver också bli en del av Sveriges tillväxtagenda, menar Sven-Olov Daunfeldt.

Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar, håller med om att en fungerande infrastruktur är en viktig del för den svenska samhällsekonomin.

– Vi behöver satsa pengar på infrastrukturen, miljöomställningen och energiförsörjningen. Det är viktigt att få igenom investeringar som är långsiktiga och partiöverskridande och att vi kommer bort från de politiska skiljaktigheterna. Det behövs för Sveriges långsiktiga tillväxt, säger hon.

”Det finns idag för många barn som inte går igenom gymnasiet och det ökar risken för arbetslöshet, mental ohälsa, social otrygghet och kriminalitet.”

Länsförsäkringar lyfter problemet med kriminaliteten och menar att det är viktigt att regeringen gör investeringar som stärker tryggheten.

– En sak som ofta glöms bort när gängen och skjutningarna diskuteras är skolans roll. Sverige behöver satsa mer på att slussa eleverna från nian genom hela gymnasiet. Det skulle vara en klok investering på lång sikt. Det finns idag för många barn som inte går igenom gymnasiet och det ökar risken för arbetslöshet, mental ohälsa, social otrygghet och kriminalitet, säger Alexandra Stråberg.

De flesta ekonomer är överens om att Sverige just nu befinner sig i en lågkonjunktur men Länsförsäkringar ser i sin prognos en ljusning. Samtidigt varnar prognosen för att det finns riskfaktorer ute i världen som kan stöka till det, till exempel den amerikanska ekonomin och presidentvalet i november och situationen i Mellanöstern.

– Vi tror att återhämtningen börjar i slutet av året. Inflationen är nere på en låg nivå, räntan är på väg ner och konsumenterna har blivit mindre pessimistiska. Det borgar för att tillväxten kan komma igång ordentligt, den privata konsumtionen är nämligen enormt viktig för tillväxten. Så vi tror att den svenska ekonomin blir bättre nästa år, säger Alexandra Stråberg.