ELKRISEN

Experten: ”Fundera på vad det kostar att inte bygga kärnkraft”

Elnätsexperten Klas Roudén tycker att debatten efter den presenterade rapporten om kärnkraftens kostnad är märklig. ”Den nedläggning vi hittills ägnat oss åt har ju troligen redan kostat hundratals miljarder i samhällsskada”, säger han till TN.

Elkraftsingenjören Klas Roudén, tidigare anställd hos Vattenfall och Svenska kraftnät, gjorde under drygt 20 år bland annat kapacitetsberäkningar för stamnätet (400-220 kilovolts-transmissionsnätet samt utlandsförbindelserna) och tjänstgjorde var sjätte vecka under 13 år som vakthavande ingenjör i Svenska kraftnäts centrala kontrollrum.

Baserat på sin erfarenhet och kunskap om elsystemet tycker han att Sverige har försämrat sitt kraftsystem och han bedömer samhällskostnaderna för den nedlagda kärnkraften som mycket hög.

– Det är märkligt att det pratas så lite om alternativkostnaden, vad det kostar att inte investera i kärnkraft. Vad har den svenska kärnkraftsavvecklingen kostat för näringslivet och befolkningen? Sannolikt hundratals miljarder kronor redan nu och därutöver extra globalt CO2-utsläpp på miljontals ton per år, säger han till Tidningen Näringslivet.

Det kan vara värt att reflektera över nu när debatten kring ny kärnkraft går varm, anser han. Många debattörer tycker att kärnkraften är för dyr att bygga – utan att presentera några trovärdiga svar på vad man annars ska använda när de väderberoende kraftslagen inte kan leverera, och hur systemet ska driftas i praktiken, menar han.

Det räcker inte med att säga att vi ska ha batterier, vätgas och pumpkraft där de två första inte ens är testade på marknaden i någon stor skala. Samtliga kommer också med sina utmaningar och kostnader.

– Jag oroar mig för hur vi ska hantera ett riktigt torrår, liknande vad vi hade 2002-2003, där fyllnadsgraden i vattenmagasinen är väldigt låg. Då hade vi fortfarande kärnkraftskapacitet i 11 block.

I dag finns bara sex reaktorer kvar.

– Tänk om man får en smällkall vinter på det, kanske till och med i Nordeuropa. Marginalerna i systemet är små, säger han.

Trögheten i systemet väldigt låg

Detta är också bara en del av problemet, alltså hur man ska få fram tillräckligt mycket el när kylan kryper på, solen knappt kravlar över horisonten och vinden mojnar. Andra problem är hur systemet i praktiken ska hantera saker som reaktiv effekt, svängmassa och frekvensreglering.

Trögheten i elsystem (inerta) behövs för att motstå förändringar i frekvens och denna hittas i systemets inbyggda roterande massor i stora aggregat (generatorer och turbiner) som exempelvis kärnkraft, termiska anläggningar och stora vattenkraftverk.

Skillnaderna i den inbyggda trögheten i systemet är omfattande mellan sommar och vinter, vilket exemplifieras tydligt i en rapport från Finlands stamnätsoperatör Fingrid.

Vid ett mycket lågt tillfälle, den 13 juni 2021 mellan klockan 14.00-15.00 var den inbyggda trögheten i det nordiska systemet endast 110 GWs och vid ett högt tillfälle den 31 december 2020 mellan klockan 17.00 och 18.00 var den 256 GWs. Blir den inbyggda trögheten för låg kan det bli svårt att drifta systemet, särskilt eftersom Sverige till stor del är beroende av överföring från älvarna i norr till förbrukarna i söder.

Karlshamnsverket varnat

Karlshamnsverket, det oljeeldade kraftverket som fungerar som landets sista livlina, har tidigare varnat i Tidningen Näringslivet för att marginalerna i elsystemet är mycket små och att kraftverket ibland ropas in när solen skiner och elpriserna blir negativa. Kärnkraftsreaktorerna sprider ut sina revisioner under sommaren och andra kraftverk, exempelvis vattenkraft, som kan spara, vill naturligtvis inte stå och dumproducera el om man får betala för det utan drar då ned så mycket man kan och slösar även vatten enligt sund marknadslogik.

Detta gör det svenska elsystemet i södra Sverige skört, menar Klas Roudén. Enligt rapporten från Fingrid är situationen särskilt utmanande i södra Sverige där trögheten kan vara så låg som 0,5-0,7 procent av Nordens totala.

Detta kan i vissa driftsituationer skapa oönskade svängningar i nätet, menar han.

– Samhället är sämre rustat för en storstörning än det tidigare varit samtidigt som vi är mycket mer beroende av elektriciteten. Jag tror inte människor förstår hur nära det kan vara.

Tar stora risker om vi inte bygger

Faktum är att vi tar stora risker om vi inte bygger ny planerbar elproduktion i södra Sverige, menar han.

– Bristen efter de åtta aggregaten med totalt cirka 4 000 megawatt i de nedlagda sex kärnkraftsblocken är akut. Detta gäller såväl för aktiv och reaktiv effekt som rotationsenergi, säger han.

Rent elkraftsmässigt skulle motsvarande kapacitet kunna byggas ut med gasturbiner, speciellt på västkusten, menar han. Gasturbiner kan komma att behövas i det kortare perspektivet oavsett för att reparera den misskötsel som redan skett, men på grund av klimatargumentet är det inget som uppskattas politiskt och därför kanske inte vad Sverige bör förlita sig på långsiktigt, anser han.

– Därför är slutsatsen för mig given; med ny kärnkraft slår vi nästan alla flugor i en smäll. Vi får hög tillgänglighetsfaktor för aktiv effektproduktion, stor och välbehövlig ökning av rotationsenergin samt stor reaktiv produktionsförmåga. I dagsläget missar vi bara frekvensregleringen, men detta kan kanske bli aktuellt med nya reaktortyper?

"Regeringen tar ansvar”

Därför, anser han, att det är tråkigt att kärnkraften vevas i debatten. Elsystemet är landets viktigaste infrastruktur och en förutsättning för ekonomin och befolkningens säkerhet. Att se till att det sköts säkert och med goda marginaler är ett viktigt ansvar.

– Jag tycker att den nuvarande regeringen tar sådant ansvar med sin aktuella kärnkraftspolitik. Den må vara ekonomiskt obekväm i dagsläget, men elkraftsmässigt är den mycket välgrundad.