DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

De gör möbler – av andras skräp: ”Dumt att slänga”

Ett unikt projekt i Bengtsfors får lokala företag att ta vara på varandras spillmaterial. Andra kommuner tittar nu nyfiket på vad som sker i Dalsland. ”Det känns dumt att slänga en resurs som faktiskt går att använda i en ny livscykel”, säger Jörgen Magnusson, platschef på Trallen, till TN.

Specialemballage och pall tillverkade av lokalt träspill. Arbetskläder, väskor och möbelklädslar gjorda av återvunna arbetskläder. Lampor konstruerade av överblivna pappersrullar. Kasserade textilier och mattor som förvandlats till ljudabsorberande skärmväggar, vagnstopp till tvättvagnar och re-designade morgonrockar.

Exemplen ovan är ett resultat av projektet RiK Symbios Bengtsfors som Bengtsfors kommun driver tillsammans med organisationen Mötesplats Steneby sedan början på 2023. Projektet syftar till att skapa cirkulära affärsmodeller där det lokala näringslivet och kulturutövare möts för att se hur de kan dra nytta av varandra.

Målet är att skapa en cirkulär och resurseffektiv ekonomi genom att överbrygga glappet mellan branscher och kunskaper. Genom att erbjuda kreativa mötesplatser där man utforskar om en industris rester eller spill kan bli till råmaterial för någon annan, exempelvis hantverkare och designers.

Grunden till projektet är Bengtsfors starka företags- och kompetenskluster inom träindustri och bioekonomi, tillsammans med HDK Valand / Campus Steneby och Stenebyskolans konst-, design- och hantverksutbildningar. Tidigt väcktes en tanke om hur de bättre skulle kunna skapas samverkan mellan de två olika branscherna.

– Vi har ganska unika industrier och värdekedjor här. När man sätter ihop dessa med designers och hantverkare, som normalt sett inte pratar med industrierna, då skapas möjligheter, säger Jeanette Lindh Svanqvist, näringslivsutvecklare i Bengtsfors kommun.

– Man pratar ganska olika språk i de här branscherna, och en nyckel är att vi inte har varit rädda för att sammanföra de här olika tankesätten, säger Vera Telemo, hållbarhetsstrateg på organisationen Mötesplats Steneby, som jobbar med att stötta företagande som är kopplat till konst, design och hantverk i Bengtsfors.

Så tändes gnistan

Projektet fick en flygande start när Jeanette Lindh Svanqvist och Vera Telemo tillsammans med Chalmers Industriteknik anordnade en kickoff för lokala företag och designers. För att inspirera visade designers upp vad de kunde tillverka med hjälp av olika material.

– En textildesigner visade upp väskor och hattar som hon hade gjort av spillmaterial från ett vattentätt tyg som används för tältproduktion. Då ställer sig en företagare från skogsbranschen upp och frågar ”menar ni att det materialet finns här och att ni kan sy i det?” Då visar det sig att han beställer pallvis av samma material från Kina som skydd för sina skogsmaskiner, men att det lika gärna kunde tillverkas lokalt, säger Jeanette Lindh Svanqvist och fortsätter:

– Det var som om någon tände en gnista i lokalen, det sprakade till och plötsligt satt alla och diskuterade hur de kunde dra nytta av varandra. Det var helt magiskt.

Idéerna har fortsatt flöda och utöver exemplen som nämndes i början pågår diskussioner om ytterligare sätt att ta till vara industrierna spillmaterial.

Jeanette Lindh Svanqvist menar att en av anledningarna till att projektet väckt så mycket engagemang är att det finns många olika typer av incitament, både för industrierna och hantverkarna. Utöver det uppenbara med nya affärsmöjligheter är samarbetena ett sätt att hålla nere materialkostnaderna och visa att man kan jobba hållbart.

– Nästan alla företag jag pratar med vittnar om att de inte får några nya kunder eller ordrar om de inte visar att de kan jobba hållbart. Faktum är att om inte vårt näringsliv är med på banan när det gäller den gröna omställningen, då tappar vi konkurrenskraft, säger hon.

Vera Telemo menar att det för vissa kan kännas stort och svårt att börja jobba cirkulärt, men att det här projektet visar hur man med små medel kan göra något väldigt konkret.

– Man börjar med en liten grej som sedan öppnar fler och större möjligheter, och man inser att det går att jobba resurseffektivt. Och den här symbiosen ger också företagen ett större nätverk och kontakter, där man hjälper varandra, säger hon och fortsätter:

– En nyckel har varit en bussig stämning mellan de olika företagen, där man är lösningsorienterade och samarbetar för att ta vara på så mycket som möjligt.

Måste få till ekonomin

Ett av företagen som börjat arbeta cirkulärt är Trallen, som tillverkar pallar och specialemballage av spill från andra lokala företag. Tillsammans med företagen Sven Johansson Bygg, Fridh & Hells Bygg, Axel P / Bolist, Billingsfors Lövträ, Rakama och Lattix Production har de lyckats skapa en värdekedja och ekonomi i det cirkulära.

– Det är en nyckel att man får en ekonomi och ett flöde som fungerar. Där har vi hittat rätt, säger Jörgen Magnusson, platschef på Trallen.

Förutom att faktiskt tjäna pengar på samarbetet menar Jörgen Magnusson att det känns bra att ta vara på resurserna på ett bättre sätt.

– Vi måste värna om material som ligger till grund för vår produktion. Träspill slängs ofta, även om det faktiskt är en ny produkt. Det känns dumt att slänga en resurs som faktiskt går att använda i en ny livscykel, säger han.

Jörgen Magnusson menar att en framgångsfaktor bakom RiK Symbios Bengtsfors är nätverket med företag som projektet bidragit med.

– Nätverkandet är A och O för att arbeta cirkulärt. Att träffa andra företag har gett oss kontakter över olika verksamhetsgränser och nog varit en ögonöppnare för många.

Därför är projektet unikt

Nästa led i projektet är engagera fler och fler företag för att få till ännu större symbios. Vera Telemo berättar att man vill expandera för att få med sig företag från hela Dalsland.

– I Dalsland har vi många företag inom de gröna näringarna som hittills inte varit inblandade i RiK Symbios. Där tror vi att det kan hända spännande grejer om vi för in ännu fler branscher i det här projektet, säger hon.

Jeanette Lindh Svanqvist berättar att det finns ett stort intresse för vad de har lyckats med i Bengtsfors.

– Till exempel har Västerås stad har varit på studiebesök här för att titta på hur vi jobbar. Att en kommun med så mycket större befolkning och resurser vill ta inspiration från oss, det är vi jättestolta över, säger hon och fortsätter:

– Den symbiossamverkan som sker idag är ofta en jättefabrik som kanske har värme och som samverkar med ett stort växthus med tomatodlingar. Men det vi har gjort här är att jobba med små och mellanstora företag och titta på värdekedjorna, vilket gör det här projektet lite unikt.

För att underlätta för andra att ta efter konceptet gav de Sweco i uppdrag att ta fram en checklista för vad som är viktigt att ta i beaktning vid en symbiossamverkan. Checklistan fick sedan testas av företaget Wood Upcycling (WOUP) på ett av casen från RiK Symbios Bengtsfors där träspill från företagen SJB i Dals-Ed samt Axel P/Bolist och Fridh & Hell’s Bygg i Bengtsfors bearbetades av Åmålsföretaget Trallen för att bygga pall och specialemballage av restbitarna.

Efter det har checklistan modifierats, och släpptes i slutet av maj till allmänheten.

– Det är andra saker som behöver diskuteras i en symbiossamverkan där det uppkommer nya frågor. Hur delar man risk? Hur får du ekonomi i det här systemet? Hur säkrar vi den nya logistiken? Vi vill att checklistan ska inspirera andra att prova det vi gjort här, avslutar Jeanette Lindh Svanqvist.

Hela checklista hittar du här.