DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Från fjärde sämst till tredje bäst i landet: ”Vi tittade på vad de bästa gjorde”

Under hösten 2015 tillträdde Claes-Urban Boström som kommundirektör i Kungsörs kommun, som då befann sig på plats 286 av 290 i Svenskt Näringslivs enkät Lokalt Företagsklimat. Nio år senare, efter en målmedveten insats, har kommunen nått sitt högsta betyg någonsin i enkäten.

Efter ett år på posten fick Kungsör betyget 2,71 på den sexgradiga skalan i samma enkät, vilket var ett av de sämsta betygen i hela landet. Något som också märktes i samtalen med företagen, menar Claes-Urban.

– Första mötena med näringslivet avslöjade en allmän frustration där man önskade ett bättre samarbete med kommunen, men upplevde att kommunen inte levde upp till förväntningarna.

Utgångsläget var, ur Claes-Urbans perspektiv, bra. Det var helt enkelt svårt att få ett sämre resultat och betyg från företagen. Den enda vägen framåt var uppåt.

– Jag förstod tidigt att företagsklimatet i Kungsör behövde betydligt mer omtanke. Min första åtgärd var därför att slå mig ner och samtala med det lokala näringslivet. Vi kom gemensamt fram till ett fempunktsprogram som bestod av konkreta åtgärder som skulle stärka samarbetet och företagsklimatet.

Högst upp på listan stod kommunens service, bemötande och kommunikation gentemot företagen.

– Det tog vi tag i direkt, och är ett arbete som pågår än idag. Vi insåg tidigt att det inte räckte med att en näringslivschef eller en kommundirektör satte sig in i frågan, utan det krävdes att alla medarbetare förstod vikten av att erbjuda god service och bemötande i sina kontakter med företag.

Fann inspiration av andra kommuner

För att hitta inspiration och bästa praxis besökte Claes-Urban tillsammans med näringslivschef en rad andra kommuner med framgångsrika företagsklimat. Att lära av andra och implementera beprövade strategier från framstående kommuner blev en viktig del i arbetet framåt.

– Vi såg i mätningarna att det fanns kommuner som hade gjort en resa från botten till toppen samt att många kommuner år efter år låg högt i mätningarna. Vi valde därför att inte uppfinna hjulet på nytt och började titta på vad de bästa gjorde – och valde att plocka hem väl valda delar som vi såg fungerade hem till oss.

Ett annat led i förbättringsarbetet var att genomföra utbildningar där kommunens medarbetare fick hjälp och verktyg för att vässa sin service och för att förstå kommunens varför. Detta omfattade inte bara näringslivsavdelningen och närliggande avdelningar, utan även medarbetare inom bland annat tekniska förvaltningen och skolan. Respektive avdelning tog tillsammans fram tio egna förbättringsområden som man bedömde kunde stärka företagsklimatet.

Kommunens varför är någonting som före detta kommundirektör Claes-Urban återkom till kontinuerligt i sitt arbete med organisationen. Har kommunen inte ett starkt och växande näringsliv så går inte ekvationen ihop.

– För oss var det avgörande att hela organisationen andades god service, till både medborgare och företag. Därför såg vi till att så många medarbetare som möjligt förstod vårt varför – att leverera så bra välfärd som möjligt till våra medborgare och företag. Det kan vi inte göra utan att skapa ett företagsklimat som fler vill ta del av, som uppmuntrar våra befintliga företag att växa, anställa och förverkliga sina drömmar på orten.

En annan viktig del i förändringsprocessen var att hitta bättre metoder för att kommunicera med företagen. En bra dialog med näringslivet pekar Claes-Urban ut som en av de allra viktigaste framgångsfaktorerna.

– Vi beslutade oss från början att inte fatta några beslut utan det lokala näringslivets insyn. Återkoppling från företag om vårt arbete och åtgärder vi lovat att vidta för att stärka företagsklimatet, från tillstånd till tillsyn, blev en självklarhet i vår myndighetsutövning.

Anställningen av en ny näringslivschef, Ida-Maria Rydberg, 2017 markerade ytterligare ett steg i förbättringsarbetet.

– Vi insåg att förändringar krävde en helhetsstrategi. Därför var det viktigt att hitta en person som kunde arbeta tillsammans med hela organisationen för att driva förbättringarna framåt. Rekryteringen av Ida-Maria visade sig bli en extremt viktig pusselbit i vårt arbete med att stärka företagsklimatet – utan henne hade vi helt enkelt inte mäktat med det.

Resultat och uppföljning

Resultaten av kommunens insatser blev snabbt mätbara. Kungsörs sammanfattande omdöme klättrade från 2,71 år 2016 till 4,65 i 2024 års Svenskt Näringslivs enkät, vilket placerade dem som den tredje bästa kommunen i Sverige. När det kommer till dialogen mellan företagen och kommunens beslutsfattare får Kungsör bäst betyg i landet, 4,6 av 6.

– Resultaten i Svenskt Näringslivs enkäter bekräftade att vi var på rätt väg. Vi tog också med stort nöje del av andra enkäter, bland annat från SKR och SCB. Där visade det sig att ju bättre företagsklimat vi hade desto bättre betyg fick vi också från medborgare i kommunen. Vi hade tillsammans med det lokala näringslivet lyckats skapa en ”vi-känsla” som även avspeglade sig i flera mätningar, som inte nödvändigtvis vände sig direkt till företagare.

För ett halvår sedan lämnade Claes-Urban sitt uppdrag som kommundirektör och ser nu tillbaka på Kungsörs resa med glädje. Till andra kommunchefer, i motsvarande situation, är Claes-Urbans viktigaste råd kort och gott: Lyssna.

– Att ta del av andra kommuners erfarenheter och lyssna på företagen för att förstå deras behov är avgörande för förbättring. Lyssna, agera och kommunicera tillbaka till näringslivet - i den ordningen.