ELKRISEN

Förslaget: Nu får industrin ta smällen för tyska energifiaskot – ”Fullständig galenskap”

13 608 miljarder kronor eller motsvarande 136 kärnkraftsreaktorer. Så mycket beräknas den tyska energiomställningen kosta. Nu vill den pressade regeringen att energiintensiva företag ska ta smällen eller anpassa produktionen. ”Det vore döden för hela den tyska industrin”, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, till TN.

De ekonomiska utsikterna för Europas största ekonomi och Sveriges största handelspartner, Tyskland, fortsätter att försämras.

Framtidstron i augusti föll enligt analysinstitutet Ifo ytterligare till 86,6 från reviderade 87,0 månaden före och förväntningarna pekar nedåt både inom tjänstesektorn och tillverkningsindustrin.

”Den tyska ekonomin faller alltmer in i ett krisläge”, sa Ifo-chefen Clemens Fuest i ett pressmeddelande nyligen.

Även den breda marknaden tycks ha en pessimistisk syn på framtiden för den tyska industrin, där industriklenoder som Volkswagen, BASF, Bayer med flera har gått kräftgång på börsen.

En av orsakerna till den stora pessimismen är landets energipriser där elektriciteten enligt Nord Pool i augusti handlas åtta gånger så högt (80 euro per megawattimme) som exempelvis mellersta Sverige (7,93 euro per megawattimme).

Den energikrävande tyska ekonomin såväl som elsystemet är kraftigt knutet till priset på fossil naturgas och kol, där naturgasterminer förvisso kommit ner betydligt sedan den inledande energikrisen. Gasen handlades mycket lågt i slutet av februari, men har nu på nytt successivt ökat under sommaren och nu står den närmare 40 euro per megawattimme, vilket är nästan dubbelt så högt som amerikanska naturgasterminer.

”Det rödgröna styret har slutligen insett det som vi kritiker påpekat hela tiden, att Tyskland inte kommer att få fram den vätgas, pumpkraft, batterier och annat man pratat om. Då återstår den tråkiga verkligheten att vi antingen får elda naturgas och kol eller ransonera elektricitet”.

Satsar allt på förnybart och ska samtidigt elektrifiera

Priserna riskerar också att påverkas på grund av geopolitisk instabilitet och om utbudsbrister uppstår tar ekonomin stryk, vilket hela Europa fick erfara i samband med krigsutbrottet i Ukraina.

Om man får tro politikerna ska Tyskland satsa allt på förnybara källor samtidigt som man har ambitioner att också elektrifiera landet med allt från värmepumpar till elbilar och fossilfria industrier. Grön vätgas, pumpkraft, batterier och andra satsningar ska leverera när vädrets makter går emot.

Skeptikerna undrar var all denna el och vätgas ska komma från. En stor del av Tysklands elsystem är i dagsläget fossilt. Vindkraft levererade enligt Electricitymaps 31,9 procent av den tyska elproduktionen under 2023 medan kolkraft stod för 26,36 och naturgas för 11,24. Solenergi (12,38 procent 2023) har förvisso vuxit snabbt men denna energikälla produceras i huvudsak under sommarhalvåret och mest mitt på dagen när Tysklands elbehov är lägre, medan industrin även vill ha ström på kvällen, natten och vintern.

Det är dessutom en fråga om elnätsinfrastruktur, där det förstås finns begränsningar i befintligt nät och där frekvens och stabilitet alltid måste upprätthållas. Nytt elnät tar både lång tid att bygga, är lite komplicerat i Tyskland på grund av befolkningstäthet och är dessutom dyrt.

Hittills ligger man efter med cirka 600 mil.

Kolkraft och naturgas drar förvisso ned sin produktion i det tyska elsystemet under de soligaste timmarna men de verkar behövas för stabiliteten ändå eftersom de fortsätter producera även då, om än i mindre omfattning, och en stor del av överproduktionen från solenergin exporteras i stället och hjälper till att grädda på negativa elpriser i andra länder vilket minskar investeringsviljan i ny elproduktion runtom i Europa inklusive Sverige.

Nu kommer nästa satsning från vice förbundskansler Robert Habeck (De Gröna):s ministerium för ekonomi och klimatskydd. I en ny rapport lägger man fram ett förslag för det framtida elsystemet.

”Tysklands elsystem genomgår just nu en omfattande modernisering och står inför ett paradigmskifte. Vi går från ett system med relativt oflexibel efterfrågan och efterföljande elproduktion till ett system där den billiga och varierande elproduktionen från vind- och solenergi blir den centrala pelaren och volymbäraren i det dekarboniserade elsystemet. De förändringar som följer med detta innebär ett paradigmskifte, och kraven på framtidens elsystem förändras därmed i grunden”, inleds en rapport från ministeriet.

En viktig pelare enligt rapporten är att elmarknaden genom ökad flexibilitet ska ”optimera utbud och efterfrågan tidsmässigt för att få ett så kostnadseffektivt system som möjligt”.

Kemiindustrin ryter ifrån

Tanken är att företag ska öka sin produktion och köpa mer elektricitet när sol och vind producerar mycket och vice versa.

I dag får industrikonsumenter som använder el med ett jämnt flöde en rabatt på elnätsavgiften men ambitionen från politiken är alltså att vända på incitamentsstrukturen så att man i stället får rabatt för att vara flexibel i sin konsumtion.

Regeringen har inte nämnt några exakta siffror om hur hög rabatten kan vara men förslaget har fått kritik från industrin. En av rösterna var Wolfgang Große Entrup, vd för kemiindustrins branschorganisation WCI.

Han välkomnar rapporten och flexibel konsumtion men menar att man inte får tvinga fram det.

”Vad som låter vettigt vid första anblick kan få allvarliga konsekvenser för industrilandet Tyskland i praktiken”, konstaterar han i ett långt inlägg på Linkedin.

Fabriker går inte dygnet runt för skoj skull, utan för att konstant produktion och högt kapacitetsutnyttjande är nödvändigt för att kunna driva anläggningarna ekonomiskt. Det är just därför de får rabatt för det, menar han.

”Man kan inte bara slå på och av en komplex kemisk fabrik beroende på vädret som en spis. Förutom tekniska svårigheter kan frekventa produktionsstopp också påverka kvaliteten på produkterna”.

Om regeringen önskar sig flexibilitet i konsumtion måste det ske frivilligt och ersättas på ett adekvat sätt och branschorganisationen ”arbetar nu för att revidera förslaget i denna riktning”, skriver han.

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, tolkar det som att den tyska regeringen nu förstått att man inte kommer att få fram önskad lagringskapacitet och man brottas med vem som ska betala för kalaset.

– Det rödgröna styret har slutligen insett det som vi kritiker påpekat hela tiden, att Tyskland inte kommer att få fram den vätgas, pumpkraft, batterier och annat man pratat om. Då återstår den tråkiga verkligheten att vi antingen får elda naturgas och kol eller ransonera elektricitet.

Hur förslaget skulle kunna påverka själva driften för landets systemoperatör är möjligen en annan aspekt i det hela liksom säkerhetsrisken om systemet blir mer tekniskt och marginalerna minskar.

Kostar motsvarande 136 kärnkraftsreaktorer

Tyska energiintensiva företag skulle inte kunna konkurrera på världsmarknaden med exempelvis USA och Kina om energin blir för dyr och därför måste staten antingen betala företagen för ingreppen eller fortsätta med sina fossila kraftverk. Annars flyttar industrin, menar han.

– Hittills har man lagt ned kärnkraften och plöjt ned pengar för att pusha solenergi och vindkraft. Kostnaderna för detta är omfattande redan nu och då har vi bara börjat.

Tanken med att rabattera elnätsavgifterna för flexibla förbrukare är att det är här en stor del av de kostsamma satsningar som Tyskland planerar i sin energiomställning i så fall hamnar, menar Staffan Reveman.

BDEW, Tysklands motsvarighet till Energiföretagen, har gjort en uträkning tillsammans med konsultfirman EY och kommit fram till att de satsningar som ligger i korten kommer att kosta ungefär 1,2 biljoner euro eller cirka 13 608 miljarder kronor i nuvarande växelkurs. Baserat på den svenska regeringens nya rapport om beräknade kostnader för ny kärnkraft hade man för samma pengar alltså fått motsvarande 136 kärnkraftsreaktorer.

– En stor del av det här, kanske omkring hälften, skulle i så fall gå på nätavgifterna så då vill man ge de som kan vara flexibla rabatt och kostnaden hamnar på övriga. Det är fullständig galenskap.

”Fullkomligt vansinne”

Det är ganska små volymer som på ett realistiskt sätt kan vara flexibla utan att ingreppen blir stora.

– Vilka industrier kan anpassa sig? Nästan ingen skulle jag vilja påstå. Ljusbågsugnarna i smältverken kan du inte bara stänga av och samma är det med pappersfabrikerna, kemiindustrin, cementfabrikerna och så vidare. Det är fullkomligt vansinne och vore döden för hela den tyska industrin.

Tyskland förbrukar ungefär tre gånger så mycket elektricitet som Sverige och genomsnittseffekten i landet är cirka 50 gigawatt vilket motsvarar ungefär 50 kärnkraftsreaktorer, á 1 000 megawatt styck. Under arbetstid på vintern brukar förbrukningen i landet kunna vara cirka 75 gigawatt förklarar Staffan Reveman.

– Det är viktigt för svensk industri och konkurrenskraft att ni tittar på Tyskland och inte kopierar denna galenskap. Ni är på helt rätt väg med nuvarande politik.

Den nya modellen med variabla priser är inte beslutad i parlamentet utan är än så länge bara ett förslag från ministeriet och energimyndigheten.

Och Staffan Reveman tror att den önskade inriktningen så småningom kommer att bli ogenomförbar i någon stor skala, eller också så kommer politikerna att röstas bort när konsekvenserna blir tydliga för vanligt folk.

– Och då får vi naturligtvis fortsätta med kol, gas och den import vi kan skramla ihop. Synd bara att man skulle stänga ned alla kärnkraftsreaktorer med en enorm kapitalförstöring.