ELKRISEN

Så kan elkrisen lösas – ”Vi är i princip sist i Europa”

Vätgas kan bidra till att lösa elkrisen, men Sverige är sena på bollen. ”Vi har under många år vetat att vi skulle komma till ett läge där brister i kraftnätet och tillgången på el skulle komma att påverka näringslivet negativt. Nu är vi där”, säger Jan Thorsson på Powercell som utvecklar bränsleceller för vätgas.

Utbyggnaden av förnybar av vind- och solenergi sker snabbt samtidigt som kärnkraften avvecklas och det leder till att det svenska elsystemet blir allt känsligare när det gäller effekt- och prisvariationer. Södra Sverige drabbas ofta av kapacitetsbrist i och med att och att elen från norrländsk vattenkraft inte kan överföras i tillräckligt stor utsträckning.

– Vi har under många år vetat att vi skulle komma till ett läge där brister i kraftnätet och tillgången på el skulle komma att påverka näringslivet negativt. Nu är vi där.

Det säger Jan Thorsson som arbetar inom området stationära lösningar på Powercell Sweden som tillverkar bränsleceller som helt koldioxidfritt omvandlar vätgas till el. Vätgas är ett alternativ som allt oftare lyfts fram som en av lösningarna på problemet. Med hjälp av den kan energi från sol- och vindkraft lagras för att användas vid tillfällen då elproduktionen är låg i förhållande till efterfrågan.

Inte tekniken som hämmar

Och enligt Jan Thorsson är det inte tekniken som hämmar utvecklingen.

– Det är inte den trånga sektorn. Utmaningen är att agera tillräckligt snabbt och kraftfullt för att få infrastruktur, regelverk och inte minst kunskap på plats så att vi bidrar till att rädda planeten samtidigt som vi har ett fungerande samhälle, säger han.

Solen skiner inte alltid och ibland är det vindstilla. Idag produceras och konsumeras elen samtidigt i elnätet och våra elnätsbolag jobbar mycket med att balansera systemet

Ju större inslagen av förnybar energi blir i elnätet desto större blir behovet av att kunna lagra producerad el och förskjuta den i tid och rum, poängterar han. Även om det finns tillräckligt med el på årsbasis i Sverige så varierar effektbehovet och då uppstår elbrist.

– Solen skiner inte alltid och ibland är det vindstilla. Idag produceras och konsumeras elen samtidigt i elnätet och våra elnätsbolag jobbar mycket med att balansera systemet.

En överproduktion av förnybar el från sol och vind kan tas tillvara genom att tillverka vätgas som lagras i trycktankar för att användas vid en annan tidpunkt. För att producera el körs sedan vätgasen genom en bränslecell.

Ett exempel är att elleverantörer skulle kunna använda tekniken för att motverka effektbrist. Ett annat är att bränslecellssystem kan använda vätgas som tillverkats från solpaneler som sitter på till exempel industritak. På så sätt kan en byggnad ha en egen enhet som producerar el när energileveransen från nätet inte räcker till eller vid effekttoppar. Samma system fungerar även som ett reservkraftverk.

”Hjälp oss att bli hållbara”

Politiken måste nu ta till alla tillgängliga lösningar för att lösa elkrisen, inte ställa energikällor mot varandra, skrev Mellansvenska Handelskammaren tillsammans med Hitachi ABB Power Grids, Outokumpu Stainless, Sandvik Materials Technology, Ovako, Rottneros, Gävle Hamn och Bergkvist Siljan i Gefle Dagblad den 28 februari.

”Politiken på nationell nivå behöver värna om den planerbara elproduktionen samtidigt som kommunerna behöver se till att nya etableringar av förnybar energiproduktion kan möjliggöras på lämpliga platser. I vår region har vi särskilt goda möjligheter att nyttja el från förnybara energikällor i vätgaslösningar som kan bidra till att skapa en fossilfri stålindustri och transportsektor”.

Stationära reservkraftsystem är ett annat tillämpningsområde för vätgas. Idag är merparten av dessa dieselaggregat men klimatdebatten gör att allt fler röster höjs för att de ska bytas ut.

Avknoppning från Volvo

Powercell har sitt ursprung i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som startade inom AB Volvo för 30 år sedan och som knoppades av 2008 då bolaget bildades. Företaget finns nu på Stockholmsbörsen och fortfarande är en del av verksamheten inriktad mot fordons- och transportindustrin där bränsleceller kan användas i allt från bilar, bussar, lastbilar och anläggningsmaskiner till flygplan, tåg och båtar.

Tekniken är mer än redo och det kommer nya exempel på tillämpningar i väldigt snabb takt

Bränsleceller är ett passande alternativ till alla bensin- eller dieseltillämpningar, konstaterar Jan Thorsson.

– Tekniken är mer än redo och det kommer nya exempel på tillämpningar i väldigt snabb takt. Det är ett högt tryck på att fasa ut det fossila, och vätgasprocessen är helt utan föroreningar. Det enda utsläppet från ett bränslecellsystem är rent vatten.

Inom EU storsatsas det nu på vätgas. EU-kommissionen vill att upp till 470 miljarder euro, motsvarande nästan 5 000 miljarder kronor, investeras i produktion av vätgas fram till år 2030.

– Det vill till att vi i Sverige också förstår att det finns mycket nyttiga pengar här som vi kan använda för att bygga samhälle och dessutom få en grönare energimix. Så att inte alla andra länder inom EU tar hela kakan.

”Vi är i princip sist i Europa med att få en vätgasstrategi”

Sverige ligger långt efter de flesta andra länder när det gäller utvecklingen av vätgas. Först i februari i år meddelande digitaliserings- och energiminister Anders Ygeman (S) att regeringen ska ta fram en vätgasstrategi. Utmaningen är att agera tillräckligt snabbt och kraftfullt, menar Jan Thorsson.

– Sverige behöver på riktigt förstå att vätgas är en framgångsfaktor för att bli koldioxidfritt, betonar han. Just nu ligger vi efter den övriga världen. Vi är i princip sist i Europa med att få en vätgasstrategi, säger Jan Thorsson.

Men bolagen (SSAB, LKAB och Vattenfall) bakom Hybrits pilotanläggning försöker ta steg framåt. Istället för att producera järnsvamp med naturgas ska de enligt Norrbottens Affärer byta till fossilfri vätgas. Syftet är att testa om det går att använda vätgas för direktreduktion av järnmalmspellets.

Lösningar inte på plats – elbehoven ökar

Lösningarna är alltså inte på plats, men elen behövs här och nu. På senare tid har dessutom flera stora företagssatsningar och investeringar presenterats som kommer att behöva enorma mängder el framöver. Det handlar om Northvolt, om LKAB:s satsningar i Kiruna, SSAB:s gröna stålproduktion och nu senast H2 Green Steels satsning på stålproduktion i norr. Experterna är eniga om att elbehoven kommer att öka dramatiskt fram till år 2045 och att något måste göras.

Samtidigt går utbyggnaden av svenska elledningar och kraftnät trögt. Svenska kraftnät varnar för att det kan ta upp till 12 år. Mycket handlar också om överföringsproblem mellan landsändarna och hur topparna ska hanteras när mindre planerbar el, såsom vindkraft, tar mer plats i mixen.

Tillståndsprocesser bromsar

Tillståndsprocesserna är avgörande för utsikterna, men nu riskerar de att grusa projekt och hämma industrins klimatomställning. ”Tillståndsfrågan är kritisk för tidslinjen”, bekräftar Martin Pei, vice vd hos SSAB, till SVT Nyheter.

Även Anna Nordling, energiexpert på WSP, ser stora utmaningar när det gäller långsamma tillståndsprocesser och det ökande väderberoendet i elsystemen. Om kärnkraften fasas ut kommer det därför att krävas nya lösningar för lagring av el, inte minst kring batterier och vätgas. Men detta är inget som man bara kan beställa, markerar hon.

– Det långsiktiga ansvaret för elsystemet måste bli tydligare, samarbeten måste förbättras på flera plan. Marknadsmodellen som vi har idag räcker inte för att få fram ny produktion som löser framtidens elproblem, sa hon nyligen.

Ekvationen går inte ihop – varnar för elkriser

Flera experter har i det här läget svårt att se hur ekvationen stora satsningar i norr går ihop med att kärnkraften fasas ut. I nuläget saknas alternativ menar Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket, och flaggar för att vi kan vänta oss flera akuta elkriser i Sverige framöver.

– Marginalerna har minskat och systemet har blivit mer instabilt. Det är en väldigt negativ utveckling som måste bromsas för att inte försätta oss i en situation som vi inte reder ut, sa han nyligen.

Carl Berglöf på Energiföretagen fyller i.

– Om elen konsumeras i norr, kommer vi att se ett ökat effektunderskott i södra Sverige. Vi behöver öka elproduktionen i södra Sverige och ska vi ha en viss mängd planerbar kraft finns det inte så många sätt att göra det på.