GLOBALA SKATTERNA

Varningen: FN:s skatteoffensiv kan dubbelbeskatta svenska företag

Claes Hammarstedt, skatteexpert inom internationella frågor på Svenskt Näringsliv. Bild: Tim Aro/TT, Mark Lennihan, Boris Roessler, Stefan Tell

Sverige omfattas redan av komplicerade skatteregler från EU och OECD. Nu börjar även FN flytta fram positionerna på skatteområdet, vilket skapar en oro hos svenska företag, enligt skatteexperten Claes Hammarstedt. ”Det kan vara början på ett paradigmskifte”, säger han till TN.

– Det som sker nu kan vara början på ett paradigmskifte inom skatteområdet.

Det säger Claes Hammarstedt, skatteexpert inom internationella frågor på Svenskt Näringsliv, när han ska redogöra för hur FN flyttar fram sina positioner på skatteområdet.

– Den här utvecklingen är inte positiv vare sig för svenska företag eller för de svenska statsfinanserna. Det kan leda till att svenska företag måste betala mer skatt globalt, men mindre skatt i Sverige, säger han.

– Det är helt klart så att FN har flyttat fram positionerna och utmanar OECD på ett sätt som de inte har gjort tidigare. Detta skapar både en osäkerhet och en frustration hos investerare och företag.

”Industri- och utvecklingsländerna står mycket långt ifrån varandra”.

Det handlar i grunden om en mellanstatlig FN-kommitté som ska förhandla fram ett ramverk till skattekonvention som ska presenteras för generalförsamlingen under hösten 2027. Att FN vill flytta fram sina positioner på skatteområdet beror framför allt på att utvecklingsländerna vill ha enklare regler och samtidigt få en större bit av skattekakan, berättar Claes Hammarstedt.

– Vi kan också konstatera att OECD har utlovat att en del av sitt nya regelverk, däribland miniskatten, skulle vara gynnsamt för utvecklingsländer och leda till ökade skatteintäkter.

– Istället har det framtagna regelverket blivit extremt komplicerat och många länder är skeptiska till att det verkligen kommer att öka deras skatteintäkter. Ett stort antal utvecklingsländer upplever heller inte att deras röst blivit hörd i förhandlingarna med OECD. Detta har skapat en frustration och är grunden till varför man vill gå vidare med FN:s nya ramverk.

En stor skillnad mellan OECD och FN är att beslut i OECD fattas genom konsensus, vilket betyder att alla 38 medlemsländer måste rösta ja för att ett beslut ska kunna fattas. I FN räcker det med att en majoritet av länderna står bakom förslaget.

– Då spelar inte ländernas ekonomi eller storlek någon roll, och eftersom majoriteten av länderna i FN är utvecklingsländerna kan de själva driva igenom beslut.

– Industri- och utvecklingsländerna står mycket långt ifrån varandra i en rad viktiga frågor och många industriländer kommer sannolikt att vara tveksamma till att skriva under en skattekonvention som förhandlats fram genom majoritetsbeslut.

”Vi har redan idag ohyggligt komplicerade skatteregler globalt”.

Claes Hammarstedt beskriver utvecklingen som bekymmersam.

– Vi har redan idag en situation där vi har ohyggligt komplicerade skatteregler globalt med de regelverk som finns inom EU och OECD. Bara administrationen av att efterleva dessa regler tar stora resurser från bolagens kärnverksamhet. Att ovanpå detta riskera att få ett parallellt regelverk från FN underlättar inte.

Det finns en uppenbar risk att ett nytt FN-regelverk kommer att öka osäkerheten och leda till fler tvister med risk för dubbelbeskattning. Detta kan i sin tur få konsekvenser för globala investeringar och tillväxt, menar han.

– I den bästa av världar skulle man önska att företagen fick ägna sina resurser på att göra det de är bra på, nämligen att producera varor och tjänster. Men i stället måste de lägga ner enorma resurser på regelefterlevnad, konstaterar han.

Claes Hammarstedt menar att det internationella inflytandet över svenska regler har ökat på senare tid.

– De senaste 15 åren har det kommit många fler EU-direktiv på skatteområdet samtidigt som det kommit fler riktlinjer från OECD som också implementerats i svensk lagstiftning.

– Det är självklart så att den internationella skatterätten har fått större betydelse för svenska regler de sista tio åren än vad den hade dessförinnan. Med FN:s inträde i skattedebatten ser denna utveckling ut att fortsätta.