FRIHANDELNS FRAMTID

Trump eller Harris: Så påverkas svenska företag

Utfallet i det amerikanska presidentvalet kan få direkt påverkan på den svenska ekonomin. Ett område handlar handelspolitiken, ett annat om bolagsskatten. ”Det har stor betydelse för svenska företag”, säger ekonomen Klas Eklund till TN.

”Globalisering är inte något vi kan hålla borta eller stänga av. Det är den ekonomiska motsvarigheten till en naturkraft - som vind eller vatten.”

Orden yttrades av USA:s president Bill Clinton 2000 och är typiska för amerikanska makthavare kring millennieskiftet. Bakom oss låg ett 1990-tal präglat av rivna murar, expanderande marknader och växande globalisering, framför oss väntade elfte september-attackerna, finanskrisen och covidpandemin.

I dag har frihandelsvindarna vänt och varken företrädare för Clintons parti eller för det traditionellt näringslivsvänliga, Republikanerna, förespråkar längre frihandel på det sätt som vi har vant oss från amerikanska makthavare.

Amerikansk protektionism inget nytt fenomen

Klas Eklund, ekonom och chefsstrateg på Dahlgren Capital, betonar att kampen mellan isolationism och öppenhet knappast är ett nytt fenomen i USA.

– USA har alltid haft ett sorts Janus-ansikte, en dubbelhet, i sin politik. Å ena sidan har du världsfrälsaren som bildar FN och WTO, å andra sidan har du en stark isolationistisk tradition. USA har pendlat mellan de där ytterligheterna, säger han till TN.

Han är inte särskilt överraskad över att pendeln nu har vänt i protektionistisk riktning.

– Det är inte så förvånande att efter flera år med utåtriktad och aktivistisk politik så uppstår en motreaktion. Både på grund av, som man upplever det, problem med globaliseringen och konkurrensen från Kina. Det där är inte någonting som uppstod med Trump. Kritiken mot exempelvis frihandelsavtalet TTIP kom ju tidigare, även om Trump skärpte den radikalt.

James Capretta, senior fellow på tankesmedjan American Enterprise Institute, beklagar att retoriken och politiken blivit allt mer protektionistisk.

– Trump tog den legitima kritiken att Kina inte hanterades väl i systemet och gjorde det till en fråga om hela handelssystemet. Att dålig handel skulle ha förstört för USA i decennier. Trots att det inte stämde bemötte partikamraterna inte det utan hakade på honom, säger han till TN.

Harris – en förlängning av Bidens handelspolitik?

Att en ny verklighet råder blev tydligt under presidentvalet 2020 när både Joe Biden och Donald Trump argumenterade för hur man ville skydda amerikanska företag och jobb. Men hur ser handelspolitiken ut i årets val, inte minst när Kamala Harris har ersatt Joe Biden som Demokraternas kandidat?

I sitt tal på konventet kritiserade Kamala Harris sin motståndares förslag om att inför en tioprocentig tull på all import.

– Hela tiden har han för avsikt att införa vad som i själva verket är en nationell omsättningsskatt. Kalla det en Trump-skatt som skulle höja priserna för medelklassfamiljer med nästan 4 000 dollar per år, menade Demokraternas presidentkandidat.

Samtidigt har Biden-/Harrisadministrationen valt att behålla merparten av de tullar som genomfördes under Trumps tid i Vita huset. Harriskampanjen har inte presenterat särskilt mycket konkret handelspolitik vilket gör det svårt att dra några slutsatser kring vad hon egentligen vill, enligt Henrik Isakson, policyansvarig för handelsfrågor på Svenskt Näringsliv.

– Det lilla som man kan se är hur hon har röstat i olika omröstningar förr. Då har hon varit mer negativ till frihandel än vad Biden har varit. Men hennes tal på konventet var en positiv signal. Kina är en sak, men om man bortser från det är hon inte intresserad av några generella tullhöjningar mot hela världen som Trump verkar vara, säger han.

Lite mer konkret har Demokraternas kandidat varit när det gäller den amerikanska ekonomin. Under en intervju med CNN nyligen presenterade Kamala Harris förslag på 25 000 dollar i handpenning, för förstagångsköpare av bostäder och ytterligare en skattelättnad på 6 000 dollar för barnfamiljer.

Klas Eklund instämmer i Henrik Isaksons analys att det alltjämt saknas många konkreta förslag från Demokraterna och att de som har presenterats ofta är allmänna och saknar konklusion. Trots det går det att se en tydlig skillnad i den ekonomiska politiken mellan Trump och Harris.

– Man skulle kunna säga att Harris står för en socialliberal ekonomisk politik med populistiska inslag och Trump står för en högernationalistisk ekonomisk politik med populistiska inslag. Det verkar inte som om Harris är villig att gå lika långt som Trump när det gäller tullar och protektionism, säger han.

Trump vill höja tullarna ytterligare

Trump har varit mer konkret än Harris i sin handelspolitik och bland annat föreslagit 10 procentiga tullar på all import och uppemot 60 procent på varor från Kina.

– Några sådana skärpningar har vi inte sett, i alla fall inte jag, från Harris sida. Men jag ser heller inte att hon skulle vara villig att riva upp Bidens protektionism. Den har ju också varit ganska långtgående. Så med Harris blir det lite ”more of the same” som under Biden, med Trump blir det sannolikt större handelskonflikter, säger Klas Eklund.

Trots flera utspel är fortfarande en hel del oklart när det gäller Trumps planer, men den strategi som han tros följa lär leda till inflation och högre räntor, enligt Klas Eklund.

– Han vill utvisa illegala immigranter. Om det är möjligt vet vi inte. Vi vet inte hur många det handlar om, men det skulle kunna handla om flera miljoner människor. I så fall så är det rimligt att tro att det skulle innebära minskat arbetsutbud och högre lönekostnader för många företag. Samtidigt vill han höja tullarna. Det finns oberoende ekonomer som har räknat på det som visar att detta sammantaget skulle innebära rejäla prisstegringar för amerikanska hushåll. Det betyder högre räntor och sannolikt starkare dollar.

Trump har dock meddelat han vill se en försvagad dollar, en ekvation som inte går ihop, påpekar Klas Eklund. Ex-presidenten har då några alternativ: att försöka prata ned dollarn, sammankalla till en internationell konferens för att få hjälp med att handla ned valutan eller ge Vita Huset ökat inflytande över Federal Reserve, Fed, den amerikanska centralbanken.

– Trump har tydligt sagt att han vill att presidenten ska ha mer kontroll över Fed och det kan ju bli ganska stökigt. Marknaderna är på sina håll oroliga över ökat politiskt inflytande över Fed, säger Klas Eklund.

Både han och Henrik Isakson återkommer till Trumps oberäknelighet och okonventionella metoder att bedriva handelspolitik.

– Man vet ju inte riktigt med Trump. Många har konstaterat att Trump är ”transactional”. Alltså han är en ”wheeler and dealer”. Därför vet man aldrig riktigt vad slutresultatet blir beroende på vad han kan förhandla sig fram till, säger Klas Eklund, och fortsätter:

– Ett område som kan få effekt på Sverige är att Trump vill sänka bolagsskatten, medan Harris vill höja den. Det har stor betydelse för svenska företag och för det svenska skattesystemet. Sverige är ju ett litet land och traditionen är ju att vi ska ha en ganska låg och konkurrenskraftig bolagsskatt. Med Trump skulle trycket öka på Sverige att fortsätta sänka bolagsskatten, medan det skulle minska med Harris. Men jag vill understryka att det här är ganska osäkert.

EU bättre förberett för handelskrig

Trumps förhandlingar med Kina under sin första mandatperiod var en märklig historia där det inte handlade om ett policyavtal utan ett kommersiellt avtal kring bland annat sojabönor, menar Henrik Isakson.

– Om han skulle säga till EU att vi slipper den här tioprocentiga tullen om ni köper den här listan på amerikanska varor, hur ska Ursula von der Leyen och europeiska företag hantera det? Det går ju inte. Det finns ingen mekanism.

Agerandet är knappast marknadsekonomiskt, menar han.

– Det finns vare sig en vilja eller en förmåga i Europa att ingå i ett sådant avtal. Skulle han komma med den typen av deals igen så vore det väldigt olyckligt. I grund och botten är det väldigt omarknadsekonomiskt där vi snarare rör oss mot en planekonomisk modell.

Oavsett står det klart att tullar och handelskrig skulle slå hårt mot Sverige och EU.

"Jag känner Europeiska unionen mycket väl. De drar stor fördel av Förenta staterna i handeln, som ni vet. De är inte lika tuffa som Kina, men de är dåliga”, sa Donald Trump I en intervju med X-grundaren Elon Musk i somras.

Flera bedömare har argumenterat för att USA inte är lika utrikeshandelsberoende som flera andra delar av världen, vilket är dåliga nyheter för EU.

– Det är klart att protektionismen skulle skada amerikanska handelspartners, inte minst Europa och Sverige. Å andra sidan om man skalar ner de där subventionerna en del så skulle ju det kunna minska dragningskraften för investeringar i USA i alla fall på kort sikt. Det vet vi faktiskt inte. Men nettoeffekten är nog ändå att Trumps handelspolitik skulle ställa till problem för exportföretag i Europa och Sverige, säger Klas Eklund.

”Framför allt borde de prata om att staten inte ska välja vinnare och förlorare.”

Men EU-kommissionen har numera större befogenheter att utkämpa en handelskonflikt med USA. Ett verktyg, som aldrig testats förr, kan vara att upphäva skyddet för utvalda amerikanska varumärken i EU.

– Det skulle dränera amerikanska företags inkomster kraftigt. Det är ett mycket allvarligt verktyg och behöver förhoppningsvis bara användas som ett hot. Men det finns numera möjligheter att slå långt bortom tullar och att skada varandra över Atlanten, men vi får verkligen hoppas att så inte blir fallet, säger Henrik Isakson.

James Capretta, senior fellow på tankesmedjan American Enterprise Institute, efterfrågar att politiker förklarar varför frihandel ligger i nationens intresse, helst på ett sätt som folk förstår instinktivt. Långa akademiska resonemang riskerar drunkna i flödet av effektiva slogans.

– Framför allt borde de prata om att staten inte ska välja vinnare och förlorare. Politiker ska inte lägga högre bördor på folk samtidigt som vissa företag gynnas av tullar och en misstro mot frihandel. Man behöver visa att tullar kanske gynnar 5 000 arbetare, men skadar 100 000, säger James Capretta.