KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Experten: Så använder Kina kritiska råvaror som ett maktmedel: ”Skrämmande”

Kina flyttar fram positionerna när det gäller kritiska råvaror, varnar Maria Sunér, vd på Svemin. ”Det går att likna vid Europas beroende av Ryssland när det gäller fossila bränslen”, säger hon till TN.

Den 15:e september införde Kina exportkontroller på antimon. Enligt Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin, är det beslutet ytterligare ett steg för Kina att sätta press på västvärlden.

– Nu har fler börjat inse att Kina använder de kritiska råvarorna som ett maktmedel och det går att likna vid Europas beroende av Ryssland när det gäller fossila bränslen, säger hon.

Antimon är en ovanlig metall som bland annat används i flamskyddande medel, batterier och plast. 2011 hade Kina omkring 86 procent av produktionen av antimon, enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU). Efter att priset under tio år fyrdubblats på grund av en ökad kontrollerad export från Kina valde EU att utse antimon till en av de kritiska råvarorna.

Det är inte första gången som Kina sätter press på västvärlden med hjälp av kritiska råvaror. Redan 2011 begränsade man exporten av sällsynta jordartsmetaller som en följd av en konflikt med Japan, något som ledde till extrema prisnivåer.

Förra året begränsade Kina sin export av gallium och germanium som är avgörande i tillverkningen av halvledare. Kina står för mer än 95 respektive 60 procent av världens produktion av dessa två ämnen.

– Det är ämnen som används i olika typer av telekommunikation och vapensystem och om vi inte får tillgång till dessa så påverkas i förlängningen vår försvarsförmåga.

– Det är uppenbart att man har riktat in sig på strategiska material där marknaden är väldigt liten och där det finns väldigt få producenter i världen. Kina använder de kritiska mineralerna som ett maktmedel, vilket är lite skrämmande.

”Det är svårt att se hur Europa och USA skulle kunna bryta med Kina idag om de gjorde något som vi inte kan acceptera”.

Maria Sunér menar att det finns indikationer på att kinesiska aktörer vill behålla sin marknadsmakt och därmed i förlängningen försöker hindra nya gruvor i Europa och i andra delar av västvärlden från att kunna öppna och bli lönsamma.

– Exempelvis genom att man dumpar priserna eller knyter upp kunder i långa kontrakt, för att göra det olönsamt och svårare att öppna en gruva för ett kritiskt råmaterial i ett annat land. Om alla potentiella kunder redan sitter i långa kontrakt, eller att marknadspriset plötsligt blivit artificiellt lågt är det svårt att hitta lönsamheten i en ny gruva.

– Vi är redan i dag beroende av Kina när det bland annat gäller kritiska råmaterial. Och det är svårt att se hur Europa och USA skulle kunna bryta med Kina idag om de gjorde något som vi inte kan acceptera. Även om vi har kraftfulla sanktioner mot Ryssland efter anfallskriget mot Ukraina så importerar vi fortfarande mineraler från Ryssland – för att vi måste.

Problemet är att västvärlden under många årtionden lämnat ”walk-over”, konstaterar hon. Även om Sverige skulle börja bryta de särskilda jordartsmetallerna som bland annat finns utanför Kiruna så finns inga processanläggningar i Europa. Därför måste vi ändå exportera koncentratet i Kina för att framställa materialen.

– På det sättet har Kina agerat oerhört strategiskt. Även om de inte har haft alla råmaterial själva så har de köpt gruvor i bland annat Afrika och även satsat stort på egna processanläggningar för att på så sätt kunna ta kontroll över hela värdekedjan. Och västvärlden har inte vaknat upp förrän de senaste åren.

”Vi behöver inte vara protektionister”

Det kan gå att kombinera en tro på marknadsekonomin och samtidigt minimera risker i leverantörskedjorna, menar hon.

– Det är fler som börjar prata om våra ’like-minded countries’, alltså länder som har en liknande demokratisk grundsyn. Här har bland annat USA satsat på något de kallar för Mineral Strategic Partnership. De vill bygga upp en allians med Europa, Kanada, Australien och Japan, som de ser som aktörer de kan lita på.

– Det betyder inte att vi behöver vara protektionister, men vi borde nog tänka mer på hur vi sprider våra risker och minimera möjligheterna för enskilda aktörer eller stater att ta kontroll över marknaden.

Hon konstaterar att historien har visat att tillgången på råmaterial är oerhört viktig för den geopolitiska maktbalansen.

– Att Sverige har haft stålproduktionen och järnmalmsgruvor var ju en av anledningarna till att Sverige inte blev indraget fullt ut i andra världskriget.

”Sverige har potential att bli en storspelare när det gäller råmaterial”.

Sverige är redan idag Europas största gruvnation, när man ser till metallgruvor, framför allt på grund av en stor produktion av järnmalm.

– Sverige har ju potential att bli en storspelare när det gäller råmaterial. Sen kommer vi ju aldrig kunna producera lika mycket som Kanada eller Australien, eftersom de har en mycket större yta än vad vi har.

– I Sverige kan vi dessutom bryta många av de här råmaterialen på ett mycket bättre sätt än vad som görs i vissa andra delar av världen, både utifrån miljöaspekter och arbetsvillkor.

Samtidigt som Kina begränsar sin export har EU tagit stora steg för mer gruvbrytning i Europa i och med förordningen om kritiska råmaterial. I dagsläget använder EU ungefär 30 procent av allt mineral som bryts i världen, men samtidigt produceras bara 3 procent inom EU.

– Nu finns målsättningen att minst 10 procent av de strategiska råmaterialen ska brytas inom EU år 2030. Det är en enorm ökning.

– Vi ska samtidigt komma ihåg att det tar ungefär tio till 20 år att öppna en ny gruva.

Men i gruvbranschen är tongångarna över lag positiva, menar Maria Sunér.

– Jag skulle säga att Svemins medlemsföretag, både de som har gruvor och de som prospekterar, är mer förhoppningsfulla nu, då det under de senaste åren blivit allt tydligare för fler att de här råmaterialen behövs.

– Vi ser det dels på EU-nivå med förordningen om kritiska råmaterial och vi har även en regering som vill göra det möjligt att öppna nya gruvor i Sverige.

Även Peter Åkerhammar, utredare och gruvexpert på Sveriges geologiska undersökning (SGU), konstaterar att Kinas beslut kommer att påverka företag i Sverige och Europa.

– Detta kommer garanterat att påverka marknaden, men exakt hur mycket är svårt att sia om. Eftersom vi inte har egen produktion av antimon i EU så är vi helt importberoende.

– Men man ska också komma ihåg att även om Kina dominerar marknaden för antimon nu, så var de mycket större för 15 år sedan. Nu finns det fler länder som tar fram den här metallen, bland annat Ryssland och Turkiet. Antimon finns faktiskt i Sverige också, det finns kända tillgångar men hittills har man kommit fram till att det inte är ekonomiskt försvarbart att bryta.

Han är inte helt övertygad om att minst 10 procent av de strategiska råmaterialen kommer att brytas inom EU år 2030.

– Det är sex år dit och jag tror att det kommer att bli svårt då det finns stora utmaningar. Bland annat tar det väldigt lång tid att öppna gruvor.

– Men det är bra att de här frågorna är uppe på EU:s bord, vi behöver de här råvarorna om vi ska kunna genomföra en grön omställning och bygga fossilfri energiproduktion.