DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Från botten till toppen – här är kommuntoppens succérecept

När Torkild Strandberg (L) 2007 klev på som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Landskrona låg de på plats 257 i Svenskt Näringslivs ranking Lokalt företagsklimat. 17 år senare har de slagit sig in bland de tio bästa kommunerna i landet. ”Alla i kommunen måste ha samma uppfattning om vad som är viktigt för stadens framtid”, säger han.

På 17 år har Landskrona gått från plats 257 till topp tio i Svenskt Näringslivs ranking Lokalt företagsklimat.

Det första steget mot ett bättre företagsklimat var att ändra kulturen och skapa en förståelse i hela kommunen att ett blomstrande näringsliv är en grund för Landskronas välmående. Och det gällde inte bara de kommunala tjänstemän och politiker som dagligen har kontakt med företagen, berättar Torkild Strandberg.

– Alla i kommunen är viktiga kuggar i arbetet med att främja privata näringsverksamheter. Vi måste ha samma uppfattning om vad som är viktigt för stadens framtid, och vi måste alla kommunicera att privata näringsverksamheter är välkomna till Landskrona, säger han.

För att få företagen att just känna sig välkomna jobbar kommunen ständigt med att försöka sätta sig in i företagens vardag för att kunna ge så bra service som möjligt. De mäter till exempel kontinuerligt handläggningstider och attityder hos företagen som kommer i kontakt med kommunen.

– Det är en sak att mäta för att få ett svar, men om det ska bli verkningsfullt så handlar det om att dra slutsatser och vidta åtgärder utifrån de svar man får. Det viktiga är att alla förstår att vi inte gör det för att få ett bättre omdöme i någon enkät, utan för att bygga ett starkt Landskrona, säger Torkild Strandberg.

Stora företagsetableringar

Ett konkret exempel på något som gynnat Landskrona är kommunens arbete med detaljplaner vid nyetableringar. För att kunna erbjuda mark snabbt har kommunen förberett exploateringsbar mark med förberedda detaljplaner, både för bostadshus och företagsetableringar.

– Det som känns som kort tid i den här organisationen kan kännas som en evighet för företagen. En detaljplan som tar två år är ganska normalt, eller till och med kort tid, i en kommunal verksamhet. Men för ett företag som står inför ett etableringsbeslut så är det väldigt lång tid. Därför försöker vi ständigt ha tillgänglig mark redo, säger Torkild Strandberg.

Strategin har betalat sig. Till exempel har både Alfa Laval och Saab Kockums planer på att etablera nya anläggningar i Landskrona.

– Det blir en signal om att företag är välkomna här [ML1] och en kvalitetsstämpel på hur vi jobbar, säger Torkild Strandberg.

Ett annat exempel är byggföretaget PMB, där vd:n Pär Mörnhed i en tidigare intervju med Tidningen Näringslivet berömde Landskrona för hur serviceinriktade det var i samband med bygget av ett lager i kommunen.

– Vi är supernöjda. Vi jobbar i princip i alla kommuner i framför allt Skåne och Blekinge, men Landskrona är speciellt, sa han då.

”Det blir lätt kaffe och mazarin”

Torkild Strandberg lyfter upp två huvudsakliga utmaningar de kommande åren för att fortsätta att utveckla kommunen. Den första är arbetslösheten som låg på 9,8 procent 2023, en bra bit över genomsnittet på 6,4 procent i Sverige.

Den andra är kompetensbristen, som många kommuner kämpar med. För att försöka komma till bukt med det har Landskrona bildat ett gemensamt bolag tillsammans med näringslivet för att angripa frågan.

– Att man faktiskt bildar en formell struktur tror vi gör att ansvarstagandet och engagemanget i frågan blir väsentligt större än om man bara träffas i återkommande samtal. Det blir lätt kaffe och mazarin och inte så mycket som händer då. Men det här är ett exempel på hur vi gemensamt försöker ta ansvar för Landskrona, avslutar Torkild Strandberg.

Läs rapporten om årets ranking här.