ENERGIPOLITIK
Nytt energifiasko i Tyskland – tvingas skrota vätgassatsning
En storskalig värdekedja för export av förnybar vätgas från Norge till Tyskland planerades. Nu skrotas den gröna delen av projektet. Energiexperten Michael Sura anklagar tyska regeringen för att sprida rökridåer. "Ser ut att elda naturgas för evigt", säger han till TN.
Energifiaskot i Tyskland fortsätter. Under veckan stod det klart att det planerade tysk-norska jätteprojektet mellan norska olje- och gasjätten Equinor (Europas största naturgasleverantör) och tyska energibolaget RWE nu avbryter den planerade satsningen på förnybar vätgas från Norge till Tyskland.
Även Shell avbryter sin satsning på så kallad ”blå vätgas” i Norge.
Vätgasröret har varit en viktig satsning i den tyska gröna omställningen och tanken var en omfattande värdekedja där man tillsammans bygger så kallade ”hydrogen-ready” gaskraftverk som kan gå både på fossil naturgas och vätgas.
Vätgasen skulle vara blå, vilket betyder att den tillverkas genom en ångreformeringsprocess av norsk naturgas. Slutprodukterna i processen blir vätgas och koldioxid, där koldioxiden sedan lagras under jord (exempelvis i borrhål) så kallad CCS eller ”Carbon Capture and Storage”.
Problemet är förstås att detta också kostar pengar.
– Vätgasledningen har inte visat sig vara genomförbar. Det innebär också att planerna på vätgasproduktion har lagts åt sidan, berättade Equinors talesperson Magnus Frantzen Eidsvold för Reuters.
– Vi har valt att avbryta detta projekt i ett tidigt skede.
Man har tidigare konstaterat att kostnaden för projektet skulle uppgå till hundratals miljarder kronor medan bara röret skulle gå på omkring 30 miljarder kronor. Eidsvold menar också att bolaget inte kan fortsätta projektet utan långsiktiga åtaganden från europeiska köpare att importera vätgas.
– Vi kan inte göra den här typen av investeringar när vi inte har långsiktiga avtal och marknaderna på plats, säger Eidsvold till Reuters.
Enligt Equinor kvarstår planerna på att tillsammans installera så kallade ”H2-ready” gaskraftverk i Tyskland som installerar kombiturbiner som kan använda både på naturgas och vätgas men vätgasen ska nu alltså inte importeras från Norge.
En ny plan inkluderar nu i stället att omvandla norsk gas till blå vätgas i Nederländerna och transportera den infångade koldioxiden tillbaka till Norge för lagring. Equinor har exempelvis ett vätgassamarbete, H2M Eemshaven, med Linde i Nederländerna.
Equinor menar att deras projekt i Nederländerna kvarstår. TN har försökt nå bolaget för en kommentar kring detta.
Nederländerna verkar tillsammans med länder som Tyskland, Estland, Frankrike, Italien, Slovakien och Spanien vara en del av ett omfattande vätgasprogram med stöd på omkring 14 miljarder kronor till koldioxidsnål vätgas.
Bland annat verkar man ha bidrag på cirka 90 kronor per kilo förnybar vätgas genom elektrolys och en budget på cirka 10 miljarder kronor för ansökningsperioden 15-31 oktober. TN hittar dock ingen bra källa på hur det ser ut kring blå vätgas.
Danska vätgastillverkare vill nu också pressa på för en pipeline mellan Danmark och Tyskland.
Tror på traditionell naturgas
Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, tror inte att det blir någon vätgas för elproduktion i Tyskland, utan att kraftverken i stället kommer att gå på traditionell fossil naturgas.
– Teoretiskt fungerar naturligtvis alltihopa, det är bara en fråga om kostnaden. Om vätgasen blir så dyr att ingen vill betala så blir det förstås inget. Hela processen är omfattande och det är knepigt att transportera vätgas eftersom molekylen är så liten. Så det är klart att prislappen drar i väg, säger han till TN.
Han tror mer på att kraftverken kommer att gå på naturgas och betala sina utsläppsrätter. För att vätgasförbränning skulle bli lönsamt skulle priset på naturgasen och utsläppsrätterna behöva vara väldigt högt, menar han.
– Det här är en typisk grön Robert Habeck-lösning där man bara konstaterar att det här löser vi genom att importera vätgas från Norge. Nu har detta alltså fallit, frågan är om det blir så mycket billigare i andra länder?
Industrin går på knäna
Framtiden just nu för Tyskland är kol och naturgas för de delar som inte kan täckas av väderberoende förnybara källor och import, menar han. Faktum är att Tyskland sedan stängningen av de sista kärnkraftsreaktorerna 2023 gått från nettoexportör av elektricitet till nettoimportör.
– Och det verkar bara förstärkas i år eftersom vi hittills i år redan nettoimporterat mer än vi gjorde under hela fjolåret och då har vintern inte kommit ännu, säger han.
Detta också trots att den tyska industrin just nu går på knäna vilket förstås dämpar energiefterfrågan i landet.
– Vi sitter på pottkanten i Tyskland just nu och om vi ska försöka komma ur den situationen så kommer det naturligtvis att betyda omfattande koldioxidutsläpp.
Michael Sura, analytiker, strateg och rådgivare inom energi och tidigare rådgivare till transportministeriet samt ekonomiministeriet i Slovakien har bra koll hur förbränning av olika bränslen fungerar.
Han är också en populär energianalytiker på Linkedin.
Michael Sura tror inte heller att det kommer att bli någon vätgasproducerad el i Tyskland. Tvärtom tror han att det är en rökridå för att producera elektricitet med gammal hederlig fossil naturgas.
– Absolut ser det ut som de planerade ”H2-ready”-kraftverken i Tyskland kommer att använda naturgas praktiskt taget för evigt, säger han till TN.
– Syftet med dessa kraftverk är sannolikt bara att dölja en satsning på fossil förbränning. I Tyskland säger man att de ska gå på naturgas inledningsvis och någon gång i framtiden gå över till vätgas men den framtiden tror jag inte kommer att komma av den enkla orsaken att det vore extremt dyrt.
Tyskland planerar åtminstone 10 gigawatt av så kallade ”H2-ready”-gaskraftverk. Redan i dag har landet en omfattande förbränning av både kol och naturgas i sitt elsystem.
Förutsatt att ingen metangas slipper ut i atmosfären innan förbränning så har naturgasen ungefär hälften så stora utsläpp som kol- och olja och det är dessutom renare vilket innebär mindre luftföroreningar. Ett effektivt sätt att gå ”halva vägen” om man till exempel ersätter kolkraftverk med gaskraftverk.
Känsligt för Tyskland är dock att naturgas fortfarande är fossilt och att man stängt ned 160 terawattimmar fossilfri kärnkraft vilket är ungefär lika mycket elproduktion som landet just nu bränner i form av fossila bränslen. Det är också ungefär lika mycket som hela Sverige producerar.
– I den tyska debatten blir det tydligare och tydligare vilken påverkan som energipolitiken har för industrins konkurrenskraft, men det är ännu ingen som på riktigt vågat ta i frågan om kärnkraften och konstaterat att avvecklingen av den har fått en katastrofal påverkan och att den rätta vägen framåt är att återöppna så många kärnkraftverk vi kan och planera för nya, säger Staffan Reveman.
Han är dock helt övertygad på att den frågan kommer att dyka upp förr eller senare.
– Det måste bara gå ännu sämre för Tyskland först.
