DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Forskare: Därför tjänar alla på sänkta skatter för rika

Kritiker menar att höginkomsttagare gynnas på bekostnad av andra i regeringens budget. Men skatteforskaren Håkan Selin menar att debatten saknar intellektuell höjd och missar en viktig poäng. ”De sänkta skatterna kan öka den totala skattebasen så pass mycket att det blir mer resurser att fördela till alla, även låginkomsttagare”, säger han till TN.

Efter att regeringen presenterade skattesänkningar i budgeten har debatten gått varm. Udden har riktats mot höginkomsttagare som pekats ut som särskilt gynnade. ”Ett hån mot vanligt folk”, sa Mikael Damberg (S) och syftade på att avtrappningen av jobbskatteavdraget nu slopas. Men Håkan Selin, forskare på IFAU, menar att debatten i många fall saknar intellektuell höjd.

– Diskussionen tenderar att bli väldigt endimensionell. Man tittar helt mekaniskt på att skatterna sänks för höginkomsttagare, men pratar väldigt lite om att de sänkta skatterna kan öka den totala skattebasen så pass mycket att det blir mer resurser att fördela till alla, även låginkomsttagare, säger han.

Håkan Selin har studerat skatter i många år och bland annat skrivit en forskarrapport för IFAU tillsammans med Dingquan Miao och Martin Söderström under 2022 om just avtrappningen av jobbskatteavdraget som infördes 2016 av regeringen Löfven. Deras rapport illustrerar att det alltid finns en punkt där skattesatsen är så hög att om skatten höjs ytterligare så minskar skatteintäkterna på grund av att skattebasen krymper. Även små skatteförändringar kan ge skarpa beteendeförändringar hos människor och ge negativa effekter på antalet arbetade timmar.

– Våra resultat tyder på att de högsta marginalskatterna idag ligger på en nivå där ytterligare höjningar riskerar att reducera, snarare än att öka, skatteintäkterna, sa Håkan Selin till TN under 2022 när han kommenterade effekterna av avtrappningen av jobbskatteavdraget.

”Det överraskade mig att resultaten var så tydliga.”

Den ”ringa” skattehöjningen på tre kronor per intjänad hundralapp för höginkomsttagare, som införandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget innebar, minskade nämligen arbetsinkomsterna tydligt.

– Det överraskade mig att resultaten var så tydliga med tanke på att skattehöjningen ändå var så på pass liten. Om det man har kvar efter skatt (1-marginalskatten) minskar med en procent så minskar arbetsinkomsten med omkring 0,16 procent, säger han.

Även ett och två år efter reformen kunde man se tydliga negativa effekter på arbetsinkomsterna, påpekar Håkan Selin och bedömer att slopandet av avtrappningen som nu sker kan finansiera sig själv inom några år.

”Det är tydligt att små skatteförändringar kan ge upphov till beteendeförändringar hos höginkomsttagare i Sverige.”

Anledningen är så kallade dynamiska effekter, det vill säga att människor ändrar beteenden när skatter sänks, de väljer jobb framför fritid, är villiga att anstränga sig mer på jobbet och kanske jobbar de där extra timmarna när det mesta inte längre äts upp av skatt, förklarar Håkan Selin. Även incitamenten till ytterligare utbildning kan stärkas, visar forskning.

– Även om vi inte exakt kan säga vad som ligger bakom effekterna i inkomstrapporteringen, så kan vi konstatera att skattebasen krymper när den högsta marginalskatten ökar marginellt. Det är tydligt att små skatteförändringar kan ge upphov till beteendeförändringar hos höginkomsttagare i Sverige, säger han.

Gratis att slopa avtrappningen

Trots att värnskatten har slopats och att avtrappningen av jobbskatteavdraget försvinner den 1 januari 2025 är den högsta marginalskatten i Sverige väldigt hög, menar Håkan Selin. Den effektiva marginalskatten på arbete, inklusive konsumtionsskatter och arbetsgivaravgifter, ligger idag på över 65 procent. På en löneökning får individen alltså bara behålla cirka en tredjedel.

– Vi har sannolikt nått punkten där sänkt marginalskatt ger ökade skatteintäkter till staten, säger han.

Det bekräftas av Riksrevisionens simuleringar som visar att självfinansieringsgraden på att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget på sikt är 125 procent.

”Det pratas knappt om beteendeeffekter, vilket är väldigt underligt.”

Även regeringen delar IFAU:s bedömning om att en sänkning av den högsta marginalskatten kan vara självfinansierande på några års sikt. I budgetpropositionen skriver regeringen: "Om hänsyn tas till effekten av sänkta marginalskatter på månadslöner i Fasit uppgår självfinansieringsgraden till ca 100 procent. Med bakgrund av dessa simuleringsresultat och IFAU:s utvärdering av införandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget bedömer regeringen, till skillnad från LO, att förslaget på sikt har en självfinansieringsgrad om ca 100 procent."

Håkan Selin anser att regeringen borde vara tydligare med sina resonemang bakom skattesänkningarna för höginkomsttagare och bättre förklara varför alla inkomstgrupper kan bli vinnare på att antalet arbetade timmar i ekonomin växer. Han efterfrågar mer fakta och mindre känslor i debatten.

– Det pratas knappt om beteendeeffekter, vilket är väldigt underligt. Självklart måste det vägas in i en intellektuell diskussion om skatter, säger Håkan Selin.

Han konstaterar också att det finanspolitiska ramverket idag är uppbyggt så att man inte kan hänvisa till dynamiska effekter för att finansiera en reform, till skillnad från till exempel Danmark.

– Det finns argument för att ha det så, men i en vidare bemärkelse är det viktigt att beakta beteendeförändringar, säger han.