DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Varningen: Stockholms skattehöjning kan slå tillbaka – ”Ond spiral”

Stockholms stads beslut att höja kommunalskatten möter hård kritik av experter som menar att stockholmarna kan få betala ännu mer i skatt framöver. ”Vi vet att skattehöjningar minskar värdet av att arbeta. Risken är att detta kostar mer än det smakar för skattebetalarna i Stockholm”, säger skatteexperten Christian Ekström till TN.

Det rödgröna styret i Stockholms stad meddelar att de höjer kommunalskatten med 24 öre per intjänad hundralapp som ett svar på regeringens höstbudget där flera skattesänkningar sätts in för att få fart på den svenska ekonomin. Men skatteexperter är kritiska mot Stockholms beslut.

– Som vanligt när det gäller offentlig verksamhet väljer politikerna det enkla sättet att lösa ett problem men det är också det lata sättet. Skattehöjningar är behäftade med många problem, säger Christian Ekström, vd för Skattebetalarna.

Nyligen presenterade regeringen sin höstbudget där skatten sänks för svenskarna på flera områden. Bland annat slopas avtrappningen av jobbskatteavdraget vilket innebär att den högsta marginalskatten sänks från 55 till 52 procent. Flera ekonomer menar att detta är ett steg i rätt riktning, även om Sverige fortfarande får höga marginalskatter internationellt sett. De styrande politikerna i Stockholm hävdar att deras skattehöjning är ett svar på regeringens reform och att den är nödvändig för att säkra välfärden och tackla klimatkrisen. Men Christian Ekström menar att den tvärtom är onödig.

– Stockholms budget ligger på många miljarder kronor och att det inte skulle finnas pengar att ta av där är ganska fantasilöst. Det är ett grundläggande krav att politikerna faktiskt tittar på varje utgift. Stockholm har till exempel oförklarligt höga skolkostnader utan att få ut mer kvalitet. Dessutom finns en rad andra verksamheter kommunen kan titta på. Det är onödigt att försöka dra in mer pengar med den här skattehöjningen, pengarna finns redan, säger Christian Ekström.

Kommuner slösar miljarder

Skattebetalarna presenterade tidigare i år rapporten ”Sveriges slösar?” där Sveriges samtliga 290 kommuner jämförts för att belysa hur stora onödiga kostnader de har för förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg baserat på kostnader och kvalitet. Totalt handlar det om drygt 30 miljarder kronor som landets kommuner slösar bort enbart inom dessa fyra områden. Christian Ekström uppger att Stockholm kan spara 3,7 miljarder kronor om staden bara nådde samma nivå som kommunerna på den översta fjärdedelen i rankingen.

– Stockholms politiker kan alltså lära sig av andra kommuner hur verksamheterna kan göras mer effektiva och då slipper de höja kommunalskatten. Skattehöjningar är ett sätt att skjuta över ansvaret på skattebetalarna istället för att ta ansvaret själva, säger han.

”Skattehöjningar minskar incitamenten att ta ett arbete.”

Christian Ekström menar att stockholmarna framöver kan få känna på effekterna av vad en ogenomtänkt skattehöjning orsakar.

– Vi vet att skattehöjningar minskar värdet av att arbeta. Risken är att detta kostar mer än det smakar för skattebetalarna i Stockholm. Skattehöjningar minskar nämligen incitamenten att ta ett arbete, att byta arbete och det försämrar dynamiken på arbetsmarknaden. Får du mindre pengar kvar i plånboken så minskar intresset att arbeta vilket gör att samhället får in mindre skatteintäkter. Då måste skatterna höjas på nytt och så upprepas allt detta i en ond spiral. Vi har sett detta i andra sammanhang, säger Christian Ekström.

Han får medhåll av Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringslivs skatteavdelning, som understryker att det är väl känt att många skatter, och särskilt skatter på arbete, för med sig en rad skadliga biverkningar. Därför borde politikerna vara försiktiga med skattehöjningar.

– Förutom att skatter minskar hushållens disponibla inkomster påverkar de också arbetsutbudet negativt. Det innebär att skattehöjningar kan få negativa effekter för ekonomin i stort. Eftersom Sverige redan i utgångsläget har höga skatter på arbete jämfört med andra länder är det naturligtvis mot den bakgrunden olyckligt att höja dem ännu mer, säger Fredrik Carlgren till TN.