EU:S FRAMTID

Så lobbar norra Sverige i Bryssel: ”EU:s beslut ska gå i vår riktning”

Mikael Janson, chef för North Swedens kontor i Bryssel, lobbar dagligen för att säkra norra Sveriges intressen i EU:s korridorer. "Vi företräder regioner som har ett större behov av att dra nytta av EU än andra ", säger han till TN.

– Det handlar om att träffa människor. Dels inom olika nätverk då man på många sätt kan beskriva Bryssel som EU:s demokratiska torg, säger Mikael Janson, chef för North Swedens kontor i Bryssel.

– Men sedan har vi även mycket möten, bland annat med EU-kommissionen. I slutändan så är vårt mål att EU:s beslut ska gå i vår riktning. När olika lagförslag behandlas i ministerrådet och i parlamentet är det ofta väldigt svårt att förändra någonting. Det är mycket bättre om man får in sitt perspektiv redan i kommissionens förslag.

Det är lätt att boka möten med tjänstemännen på kommissionen, men man ska se till att mötet blir en win-win, konstaterar han.

– EU-kommissionen är mycket öppnare och mer lättillgänglig än vad ett svenskt departement eller en svensk myndighet är. Då ska man också komma ihåg att de ska serva 480 miljoner människor i 27 länder med 300-400 regioner och en myriad av olika intressen.

– Det man vill är att den andra parten i mötet ska känna att vi är pragmatiska, konstruktiva och bidrar med någonting. Det gäller att vara förberedd och ta vara på den tid man får. Med tiden kommer det leda vidare till att man får fler ingångar och att man blir sedd som en relevant partner.

”Vi företräder regioner som har ett större behov av att dra nytta av EU än andra”.

Han menar att Sverige i och med EU-inträdet la över stora delar av regionalpolitiken till EU-nivå.

– Att vi får extra pengar till glesbygden i norra Sverige i EU:s budget är inte alls självklart, utan det är något som måste förhandlas till varje ny budgetperiod.

– De här extra medlen har också kunnat bli en slags accelerator för att få i gång investeringar och starta nya projekt i norra Sverige.

Målet är att arbeta strategiskt och bli en katalysator för olika processer både inom EU och i Norra Sverige.

– Vi har haft en förutseende och modig politik som någonstans ändå har sett att här behöver vi kliva in och ta den här platsen. Vi företräder regioner som har ett större behov av att dra nytta av EU än andra. Norra Sverige är glesbefolkat och avlägset, men vi är helt avgörande för den gröna omställningen och de kritiska råvarorna.

”Jag har inte och har aldrig haft några problem med ordet lobbyist”.

I takt med att den gröna omställningen och konkurrenskraften blivit alltmer på tapeten har också frågan om statsstöd blivit högaktuell.

– I Sverige har vi generellt sett haft en tradition av att inte ge statsstöd, vilket i grund och botten är bra. Men nu måste vi inse också att världen har förändrats och Sverige står kvar.

– I en värld där den tyska och franska stålindustrin får hur mycket bidrag som helst för att göra sämre lösningar med mer utsläpp än vad våra svenska bolag kan göra, så är det klart att vi också måste se över vår syn på statsstöd. Egentligen är det ju samhället runtom som behöver stöd. Man ska komma ihåg att EU kan bidra till att stötta vår omställning men EU kan också skapa problem och konflikter om man inte hittar rätt balanser och där måste Sverige vara med på banan.

North Sweden som regionkontor har funnits i Bryssel sedan 1997, då politiken i Norrbotten och Västerbotten kände ett behov av att finnas på plats i Bryssel. Numera styrs och ägs North Sweden av regionala aktörer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Härjedalen och Västernorrland. Mikael Janson har bott i Bryssel och varit chef för North Swedens kontor sedan 2011.

– Jag har inte och har aldrig haft några problem med ordet lobbyist. I någon mening är vi ju ett lobbykontor då vi lobbar för våra regioners intressen. Men samtidigt skiljer sig vårt kontor från ett renodlat lobbykontor, då vi är en del av den demokratiska infrastrukturen och företräder ett politiskt regionalt intresse.

”All demokrati bygger på lobbying”.

– I Sverige har ordet lobbyist blivit besudlat. Men man ska komma ihåg att all demokrati bygger på lobbying. För oss handlar det om att bidra till att EU:s lagstiftning och verktyg fungerar också i vår verklighet på vår hemmaplan med de förutsättningar som finns där och skiljer från hur det kan se ut på annat håll.

I Sverige har vi byggt in lobbying i systemen på ett sätt som många i Europa anser skulle kunna benämnas som korruption, menar han och nämner bland annat det svenska remissförfarandet.

– När utredningar skickas ut på remiss så har regeringen valt ut vilka som ska få vara med och svara på lagförslagen. Men i EU kan vem som helst ge sina synpunkter och man ska komma ihåg att Kommissionen läser allt som skickas in, även från enskilda medborgare.

I EU-bubblan finns det alltid krafter och motkrafter som ska kunna samsas för att få demokratin att fungera, menar han.

– De flesta lobbyister måste brinna för de frågorna man driver för att kunna orka med jobbet. Men det är klart att det finns mörka krafter också som försöker med fulspel och bara styrs av enorma budgetar.

– Men många blir väldigt investerade i sitt jobb och det kan till exempel synas när de pensionerar sig. Då blir de väldigt ledsna för att EU och yrkeslivet var allt.

Den så kallade EU-bubblan är en miljö som lätt drar till sig folk – och får dem att stanna kvar.

– Det händer så mycket spännande här och man är på ett sätt mitt i händelsernas centrum. Även om vi på vårt kontor bara är en liten myra i det här enorma spelet så är vi hela tiden så nära där det verkligen händer. Och det är rätt ofta som man ser att de som flyttar från Bryssel kommer tillbaka.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU-bubblan också fått ett övergripande mål: Att rädda freden i Europa.

– Om man inte ser det som det viktigaste så är man på fel plats. Det går att se att den äldre generationen, som har starkare kopplingar till andra världskriget, har en starkare relation till detta. Skillnaden nuförtiden är dock att fotsoldaterna inte är i skyttegravarna utan i korridorerna och förhandlingsrummen i institutionerna.