ELKRISEN

Experter tonar ned hotet mot Karlshamnsverket: ”Vi behöver planerbar kraft”

Sveriges sista livlina, Karlshamnsverket, hotas av byråkrati från EU när regeringen nu vill förlänga effektreserven. Men varken Karlshamnsverket själva eller experter verkar vara särskilt oroliga för kraftverkets framtid. ”Vi saknar planerbar kraft och då behövs i stället reserver”, säger Simon Wakter, energipolitisk sakkunnig hos energiminister Ebba Busch till TN.

Den svenska så kallade ”effektreserven” utgörs av det oljeeldade kondenskraftverket i Karlshamn, Karlshamnsverket.

Avtalet om effektreserven ingicks 2016 och gäller till den 15 mars 2025 där den politiska ambitionen varit att verket ska fasas ut. Det är förstås en politiskt känslig puck att elda olja för elproduktion när man samtidigt vill slåss för en klimatomställning.

Men om man ska bli av med verket behöver man förstås el även när vädrets makter trilskas. Karlshamnsverket är södra Sveriges sista vaktande utpost i elsystemet och verkets två block bränner 14 kubikmeter olja vardera i timmen vid minimilast och 70 kubikmeter vid max.

Och Karlshamnsverket tycks behövas, eftersom antalet gånger verket tas i minimidrift och beredskap ökat de senaste åren. Vintern 2023/2024 togs verket enligt Svenska kraftnät i två timmars beredskap 11 gånger och minimidrift 4 gånger vilket är rekord de senaste tio åren.

– Det är vår sista livlina och vi skulle få enorma problem utan Karlshamnsverket – både effekt och vid en start från svart nät efter en storstörning, säger Magnus Genrup, professor i kraftteknik vid Lunds universitet.

Nu har regeringen lämnat in en ny lagrådsremiss daterad den 26 september där man gör bedömningen att det behöver finnas en kapacitetsmekanism eller en så kallad effektreserv för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025 när den nuvarande effektreserven upphör att finnas.

Simon Wakter, ny energipolitiskt sakkunnig hos energiminister Ebba Busch, är noggrann med att poängtera att han inte företräder regeringen i detta avseende men kan kommentera generellt.

– Jag tycker att detta är ganska okontroversiellt egentligen, även om det så klart är tråkigt att det fortsatt ska behövas en fossileldad reserv. Vi har haft en kapacitetsmarknad förut och det vi gör nu är att förlänga den. Den bedömning som gjorts av Svenska kraftnät och ENTSO-E innebär att resurstillräckligheten inte kommer att uppfylla den tillförlitlighetsnorm som regeringen har fastställt, säger han till TN.

På icke myndighetssvenska kan man i stället konstatera att regeringen såväl som elsystemets driftsansvariga myndigheter tycker att Karlshamnsverket behövs för att säkerställa att det finns el i vägguttaget.

– Meningen är ju förstås att Karlshamnsverket ska fasas ut på sikt men vårt system verkar inte klara det helt enkelt, säger Simon Wakter.

Vad är orsakerna till det då?

– Det beror på att den energipolitik som bedrivits tidigare har gjort att vi saknar planerbar kraft och då behövs i stället reserver som kan stötta upp systemet så att vi får tillräcklig effekt. Därmed behöver vi upphandla den effekten på andra sätt och kapacitetsmekanismen är en.

Det finns dock en del byråkratiska hinder innan Sverige är i mål. Nytt för effektreserven blir nämligen enligt en artikel i Montel News att den måste godkännas av EU-kommissionen innan nya avtal ingås med leverantörer. Kommissionen kräver då att medlemsstaten bevisar sitt behov av kapacitetsmekanism genom att beräkna om förväntad resurstillräcklighet.

De experter Tidningen Näringslivet talat med verkar dock inte vara så oroade för att det skulle bli några bekymmer med förlängningen för Karlshamnsverket.

Karlshamnsverket själva verkar heller inte vara så oroade. Kraftverket har som Tidningen Näringslivet tidigare berättat faktiskt ökat personalstyrkan.

– Processen löper på och i förra veckan kom lagrådsremissen. Regeringens plan är att frågan ska upp för beslut i Riksdagen i november. Det innebär att byråkratins kvarnar maler på, något som jag så klart är till freds med och ser på med tillförsikt. Förutsatt att regeringens förslag uppfyller kraven i EU-förordningen, något jag utgår från att det gör, ser jag ingen risk med att det ska fastna där, säger Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket.

– Då vi, som du mycket riktigt påpekar, är en potentiell leverantör av effektreserv även i framtiden vill jag i nuläget inte lämna fler kommentarer än så.