KÄRNKRAFTENS FRAMTID
Nu rusar kärnkraftsbolagen till rekordnivåer – ”Baskraft behövs”
Kärnkrafts- och uranbolag rusar till all time high på världsmarknaderna. En av nyheterna är att EU-ministrarna ger sitt stöd för kärnkraft inför FN:s klimattoppmöte COP29. ”Kärnkraft kommer att behövas”, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker hos Handelsbanken, till TN.
Meningsskiljaktigheter mellan Frankrike och Tyskland i EU fördröjde förhandlingarna men slutligen enades EU-länderna under förra veckan om att ”ge sitt stöd” för kärnenergi inför FN:s klimattoppmöte, COP29 i november. Det skriver tidningen Financial Times.
Det handlar enligt tidningen om ett stöd som ”en del av unionens mandat” och man kom efter långa förhandlingar fram till att man ”bör eftersträva att accelerera lågenergiteknologier” i enlighet med en överenskommelse som gjordes vid det föregående COP28-mötet som inkluderade kärnkraft.
Financial Times skriver att detta godkännande ”markerar kärnkraftens ökade betydelse som energikälla” men när det handlar om finansiering bråkas det fortfarande då EU-länder som Tyskland, Österrike och Danmark fruktar att för stort fokus på kärnkraft kan dra bort medel från förnybar energi.
Kravet på ett erkännande av kärnenergi symboliserar en förändring i attityderna till energikällan i Europa som blev negativa efter kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima 2011”, konstaterar de.
Stora tech-bolag går på kärnkraft
Tillsammans med andra tunga kärnkraftsnyheter som exempelvis att stora Tech-bolag som Amazon och Google nu ger sin i racet kring små modulära reaktorer fick kärnkraftsaktierna att rusa på världsmarknaderna under förra veckan.
Vid stängning på fredagskvällen hade det amerikanska SMR-bolaget som Open AI-medgrundaren Sam Altman är vd och ordförande för, Oklo, rusat med 99 procent och även SMR-bolaget NuScale Power rusade med 38,5 procent till all time high på New York Stock Exchange.
Även världens största uran- och bränsletillverkningsbolag på aktiemarknaden, kanadensiska Cameco, rusade med 13 procent och handlas nu till 129 gånger vinsten vilket betyder att bolagets jämförbara värdering är högre än i världens kanske mest hajpade aktiebolag, AI-chiptillverkaren Nvidia som värderas till 63 gånger vinsten.
Lite enklare uttryckt kan man säga att det baserat på Camecos nuvarande rörelseresultat beräknas det ta 129 år för bolaget att tjäna tillbaka insatsen om man skulle investera en slant i dag. Det så kallade P/E-talet visar alltså att marknaden tror att bolaget på sikt avsevärt ska öka sina intäkter. Det finns en stor tilltro till framtida tillväxt helt enkelt.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker hos Handelsbanken, tycker att det är en logisk utveckling med en comeback för kärnkraften.
– Om man ser på vad som händer på hela kontinenten så är ju det som växer just nu nästan bara intermittent energiproduktion som vind- och solkraft. Och det är inget fel med det men jag tror att det är logiskt att också inkludera mer baskraft i mixen. Det behövs, säger han till Tidningen Näringslivet.
– Man ska ju komma ihåg att det är mycket fossil kraft som ska ersättas i världen och i Europa också, även om vi sett tecken på att den här gröna omställningen går mycket långsammare än man tidigare trott, fortsätter han.
”Kommer behövas mer och mer”
I nuläget kommer drygt 80 procent av världens energi från fossila bränslen och i elsystemet kommer omkring 60 procent av elektriciteten från fossil förbränning. Det finns med andra ord potential för tillväxt för flera koldioxidsnåla teknologier om man tänker sig att man vill minska dessa i snabb takt.
Christian Kopfer tror inte heller att det är någon tillfällig rusch för kärnkraften utan snarare att kraftkällan har en god framtid i världen i stort men också i Europa.
– Jag tror att det kommer att behövas mer och mer även om kärnkraften kommer in dyrare per kilowattimme än vad sol- och vindkraft gör säger han.
– Sol- och vindkraft behöver ju lagringstekniker på ett annat sätt och dessa tror jag också kommer att växa i takt med att priserna exempelvis på batterier sjunker. Med en ökad mix av vind och sol kommer kraftnätsbolagen att upphandla mer och mer stödtjänster och där går lagringen in. Ju mer lagring du får in desto stabilare blir priserna så man minskar ju volatiliteten.
Tricket, menar han, är att det också kan gynna kärnkraften. Som det är just nu gillar inte kärnkraften volatilitet i elsystemet eftersom reaktorerna mår bäst av att producera hela tiden. När elpriserna blir negativa fortsätter de ofta producera och tar den ekonomiska smällen.
Låsningen här gynnar varken kärnkraften eller den väderberoende kraften vilket kanske är en bidragande orsak till att kraftslagen så ofta är i luven på varandra i debatten.
Men om lagringslösningar jämnar ut volatiliteten så tror Christian Kopfer att lönsamhetscaset allt annat lika också blir bättre för kärnkraften.
– Men oavsett hur det löses så tror jag att kärnkraften kommer att behövas till hela den här omställningen. Techsektorn är ju en del förstås men du har också saker som konstgödsel som i dag slukar energi i form av naturgas och kol. Om man ska ställa om dem till vätgas via elektricitet så behövs väldigt mycket elproduktion helt enkelt, säger Christian Kopfer.
– Sen får vi se i vilken utsträckning elektricitet kommer att användas till alla dessa ändamål, säger han.
”Varför ska man som elproducent då vilja bygga sina reaktorer i Sverige när man kan få bättre betalt på kontinenten där elpriserna är högre och mer fossila kraftverk ska fasas ut?”
Bättre ekonomiskt case på kontinenten
Däremot, menar han, finns exempelvis utmaningen kring var kärnkraften ska byggas. Om man ser det rent marknadsekonomiskt så har Sverige för närvarande billiga elpriser jämfört med kontinenten.
– Det är väldigt dyrt att bygga kärnkraft så varför ska man som elproducent då vilja bygga sina reaktorer i Sverige när man kan få bättre betalt på kontinenten där elpriserna är högre och mer fossila kraftverk ska fasas ut?
Samtidigt bedöms kärnkraften som viktig av många orsaker för att få ett väl fungerande och fossilfritt elsystem och förr eller senare kommer de nuvarande reaktorerna att falla för åldersstrecket.
Om man lyfter blicken så avgörs väl priset för kärnkraften inte av vad den kostar per kilowattimme utan av vad alternativet kostar. Elsystem A mot Elsystem B?
– Så är det förstås och det kanske är därför som regeringen är så angelägna om att subventionera kärnkraften. Det är ju ganska meningsfulla kreditgaranterier som gör att man får låna billigt för flera hundra miljarder och dessutom de här CfD:erna för 80 öre per kilowattimme.
Så vad tror du? Går kärnkraften en god framtid till mötes?
– Ja, det tror jag. Det kommer att bli mer av det. Som mixen ser ut nu tror jag att det blir kärnkraft samt vind och sol i kombination med lagringslösningar.
