ELKRISEN

Trots kritiken: Nya elmodellen införd – ”Straffas med tyska elpriser”

Trots haglande kritik införde systemoperatören Svenska kraftnät sin nya elmodell i veckan. Elpriserna beräknas öka för svenska kunder till förmån för andra länders kunder och ytterligare integration av väderberoende elproduktion. ”Vi straffas med tyska elpriser”, säger elmarknadsexperten Bengt Ekenstierna till TN.

För att följa en EU-förordning daterad 2015 kring överföring av el och öka möjligheterna att integrera mer väderberoende elproduktion i mixen planerar den svenska systemoperatören Svenska kraftnät att införa en ny beräkningsmodell som kallas ”flödesbaserad kapacitetsberäkningmetod” eller ”flowbased”.

I grunden är de flesta experter överens om att metoden rent tekniskt är positiv eftersom det nya beräkningssättet ger möjlighet att öka överföringen i det befintliga nätet vilket alltså leder till ett bättre resursutnyttjande.

Problemet, som Tidningen Näringslivet berättade för ett år sedan, är att modellen beräknas öka de svenska elpriserna till förmån för andra länders elkunder. Tidiga beräkningar visade på en kostnad så hög som 200 miljoner kronor per vecka för svenska elkunder eller en 17,5 procents ökning av elpriserna i elområde 3.

Nya testkörningar har gett andra utfall men det tycks råda konsensus om att elpriserna totalt kommer att öka. Orsaken till det bedöms inte minst vara att ökningen också frigör mer kapacitet för export vilket den som läst Riksrevisionens granskning av elsystemet vet knappast är till gagn för Sverige överlag annat än vid enstaka tillfällen med import av kol- och gaskraft när det är riktigt kallt och vindstilla på vintern.

Sverige har låga elpriser

I Sverige har vi låga elpriser jämfört med högprisländer som Tyskland och mer överföring gör att den europeiska prisbilden i större utsträckning spiller över på våra elräkningar. Som ett brev på posten har Svenska kraftnäts testkörningar därför skapat en kavalkad av kritik i hela landet från både elmarknadsexperter och näringslivet.

Kritiken verkar dock inte bita varken på Svenska kraftnät eller politiken som avser att gå vidare med införandet.

– Det här är en kommissionsförordning och inte fritt val som Sverige kan göra eller inte göra, sa energiminister Ebba Busch under en pressbriefing i förra veckan.

Vad det hela kommer att kosta är svårt att avgöra menar hon.

– Man har ju försökt parallellköra den här modellen under en period som också involverat en energikris.

Hon understryker också att det påverkar just elhandeln.

– Elhandeln utgör i genomsnitt 26 procent av hushållens kostnader så om man då får en prisändring på tio procent så blir det då omkring 2,5 procent i ökade kostnader.

– Andra faktorer som har lika stor eller till och med större påverkan på priset är ju väder och vind, hur mycket våra vattenmagasin är fyllda, kärnkraftens tillgänglighet eller om vi får en kall eller varm vinter.

”Påhitt från europeiska stamnätsoperatörer”

En som är mycket kritisk till den nya modellen är elmarknadsexperten Bengt Ekenstierna, före detta dotterbolagschef inom Sydkraft/E.ON och styrelsemedlem i Statkraft AS. Han var själv projektledare för Öresundskablarna 1982 och Baltic Cable 1994.

– Jag ser gärna att vi fortsatt utvecklar elsamarbetet med våra grannländer men då måste det ske på sunda villkor så att svenska elkunder inte straffas med tyska elpriser. Tyvärr gör det inte det i dag utan det gagnar bara elproducenterna och staten som via flaskhalsavgifter och ökade momsintäkter håvar in enorma pengar från elkunderna, säger han.

Och så blir förstås konsumenter i andra länder vinnare, menar han. Flödesbaserad kapacitetsberäkning är ett påhitt från de europeiska stamnätsoperatörerna som vill ha mer av den billiga el som produceras i Sverige och Norge – och det svenska affärsverket ”hakar troget på” sina europeiska kollegor, anser han.

– Grundproblematiken är att den prissättningsmetodik som tillämpas inom den europeiska gemensamma elmarknaden har havererat och inte längre fungerar i den elsystemsmiljö som Europa hamnat i. Sverige och Norge har blivit de stora förlorarna, med sina stora andelar av vattenkraft och där Sverige självmant försatt oss i en situation där vi saknar elproduktion där elen förbrukas i kombination med ett stamnät som inte klarar av att överföra vattenkraftsel från Norrland till södra Sverige i tillräcklig utsträckning. När vi lojalt ska exportera el till högkostnadsländerna söderut, så fungerar inte prissättningsmodellen då den straffar elkunderna i södra Sverige med tyska elpriser, säger Bengt Ekenstierna.

Orsaken är att den flödesbaserade kapacitetsberäkningen ökar möjligheten att exportera mer el, menar han.

– Vad myndigheten och tillika affärsverket Svenska kraftnät säger i sina dubbla roller är att med den flödesbaserade beräkningsmodellen kan man öka exporten från Sverige, vilket med största sannolikhet kommer att öka de så kallade flaskhalsintäkterna till Svenska kraftnät från utlandsförbindelserna som motsvarat 36 miljarder kronor de senaste fem åren. Det kommer också att gynna elproducenternas kassaflöde och momsintäkterna till Finansdepartementet.

Bör hålla fingrarna i styr

Förlorar gör dock den svenska elkonsumenten och det är anmärkningsvärt att Svenska kraftnät och motsvarande runtom i Europa kan få konstruera tekniska modeller som får direkt påverkan på prisbildningen då den tillämpade prissättningsmodellen inte fungerar som den var tänkt när den infördes för dryga 30 år sedan, anser Bengt Ekenstierna.

– Detta måste vara en fråga för respektive lands politiker.

Svenska kraftnät må ansvara för att rent tekniskt se till att maximera överföringskapaciteten men om det får en prispåverkan så bör de hålla fingrarna i styr. I stället bör Svenska kraftnät arbeta för att harmonisera den inrikes överföringen med andra grepp. Mothandel som man redan jobbar med är ett sådant, menar Bengt Ekenstierna.

Det finns forskning som visar att Svenska kraftnät skulle kunna öka överföringsförmågan i stamnätet med så mycket som 30 procent utan flödesbaserad kapacitetsberäkning, menar han.

– Redan 1980 som var ett av mina första uppdrag, räknande och mätte vi på Sydkraft belastningsförmågan på kraftledningar och transformatorer och konstaterade precis samma sak. Tyvärr har egentligen ingenting hänt sedan dess, då det tidigare har funnits överkapacitet i både överförings- och produktionssystemet i Sverige. Så är det inte längre efter nedstängningen av sex kärnkraftreaktorer plus Öresundsverket.

Bengt Ekenstierna tycker att regeringen måste ta tag i frågan och skapa en ny oberoende myndighet som ansvarar för elförsörjningen över tid.

– Inom ramen för skapande av en sådan myndighet får Svenska kraftnät roll som endast affärsverk tydliggöras där de ska ha fokus på att vara ett en elnätsoperatör – bygga och drifta ett stamnät.

Dessutom, stör han sig på att energiminister Ebba Busch skyller på EU.

– Så fort hon inte kan försvara politikens passivitet skyller hon på EU-förordningar. Jag har ännu inte sett ett enda dokument från Bryssel som vitsordar alla hennes sådana uttalanden.

Flödesbaserat införs på tisdag

Som det ser ut nu verkar det inte bli någon paus när det gäller flödesbaserad kapacitetsberäkning utan i skrivande stund, måndag eftermiddag, avser Svenska kraftnät att fortsätta enligt plan, vilket innebär att modellen införs under dagen före-auktionen den 29 oktober och går live den 30 oktober.

Mats Nilsson, som länge slagits för att Svenska kraftnät ska ta en paus och se över hur flowbased kan anpassas – ser också att han inte verkar få något gehör för sin oro.

– Tyvärr för den svenska konkurrenskraftens del så verkar Svenska kraftnät och energiminister Ebba Busch gå vidare med denna modell vilket kommer att leda till att industrin och konsumenterna överlag får höjda elkostnader.

Energiministern vill gärna tona ned effekten av flödesbaserad kapacitetsberäkning för att elpriserna prognostiseras vara låga den närmaste tiden, menar Mats Nilsson. Och om elpriserna blir högre framöver avser man att ”bråka” i Bryssel.

– Detta håller dock inte. För det första så har man valt att göra nya beräkningar där man inte räknat på hela året men sommarmånaderna räknades in. Räknar man in vintern åker däremot elpriserna upp också i södra Sverige.

– Men reformen kommer att leda till en höjning av elpriserna oavsett nivå. Dessutom är det inte själva EU-förordningen som är problemet utan ministerns egna myndigheter som i sin implementering misslyckats, menar Mats Nilsson.

I förhandlingarna om metoden har den norska systemoperatören Statnett haft en tydlig instruktion att främja norska intressen – medan Svenska kraftnäts instruktion är betydligt vagare. Resultatet har blivit att Norge kommit ut som vinnare jämfört med Sverige, menar han.

– Bryssel har inte kommit med någon färdig modell utan i utformningen väljer de nordiska systemoperatörerna hur man ska hantera oplanerade norska flöden, prognoser för inmatning och utmaning, mothandel av interna flaskhalsar och så vidare.

”Installera fasvridare”

På grund av sin geografi har Norge en sämre överföringskapacitet från nord till syd – och med det nya systemet används det svenska elnätet för att förlyfta el från norra Norge till södra Norge skulle man kunna säga.

Eftersom Norge inte har tillräckligt med egen ledningskapacitet så fyller de upp kapaciteten i det svenska stamnätet vilket ger mindre plats för el att transporteras från de svenska kraftverken i Norrland till förbrukningsområdena i mellersta och södra Sverige. Detta leder till att vi får flaskhalsar mellan elområde 2 och 3 som svenska elkunder får betala dyrt för.

– Tyvärr verkar slaget nu vara förlorat. Svenska kraftnät kommer att införa modellen oavsett kritiken. Det vi nu måste göra är att skademinimera och då handlar det om att styra de norska flödena genom att installera fasvridare vid den norska gränsen så att elen och priserna hamnar där de hör hemma, säger Mats Nilsson.

– Och så ser vi till att göra Sverige till ett elområde igen och omorganisera Svenska kraftnät så att de har ansvar för driften och inte så mycket annat.

Svenska kraftnät har tidigare svarat på kritiken om den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden.

– Vi har under en lång period haft en aktörsdialog både på nordisk och svensk nivå där vi diskuterat hur ett införande av flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod kommer att påverka elmarknaden. I dessa dialoger har marknadsaktörer, elbörser och tillsynsmyndigheter deltagit och vi har försökt balansera de olika intressena och positionerna. I tillägg till det har vi för att ge exempel på hur metoden skulle kunna påverka elmarknaden utfört parallella körningar i mer än två år.