ELKRISEN

Regeringen larmar: Därför kan vi inte använda elen vi producerar – ”Djupt oroande”

Det var ord och inga visor kring hur elsystemet mår när regeringen bjöd in till pressbriefing på energiområdet halvvägs in i mandatperioden. Elproduktionen i Sverige ökar kraftigt men konsumtionen är lägre än 1986. Företag vill ställa om men kan inte ansluta till elnätet.

Det var knappast några muntra siffror som presenterades när regeringen bjöd in till pressbriefing på energiområdet så här halvvägs in i mandatperioden.

Elproduktionen i Sverige har ökat avsevärt de senaste decennierna men elanvändningen är den lägsta sedan 1986. Den ökade produktionen går alltså inte till svenska brukare utan exporteras.

Dessutom har elpriserna blivit volatila där man emellanåt får betala för att producera elektricitet medan elpriserna vid andra timmar är väldigt höga.

– I grunden är det här en djupt oroande utveckling för frågan ställs då vem som vill investera i mer elproduktion om man inte också kan få den såld till ett vettigt pris, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

I en annan graf syns maximal produktionskapacitet i förhållande till konsumtion. 2013 var den maximala installerade produktionskapaciteten 37 467 megawatt medan den maximala konsumtionen var 24 760 megawatt. Sedan dess har den installerade produktionskapaciteten vuxit med 12 733 megawatt medan den maximala konsumtionen bara ökat med 340 megawatt.

– Tittar man i stället på förra året och prognosen i år så har elsystemet vuxit med över 6 000 megawatt bara på två år sedan regeringen blev vald. Det är framför allt solkraft och vindkraft som byggts ut.

– Den stora frågan är om vi fortsätter att addera elproduktion på det sättet som vi gör i dag, kommer vi då att klara av att konsumera mer? Kommer vi att klara av att möta ett ökat konsumtionsbehov från 25 000 till 45 000 megawatt? Undrar Ebba Busch.

Regeringen lyfter upp en annan tabell över något som kallas effektbidragsfaktor. Denna siffra beskriver hur stort effektuttag som kan medges givet en viss mängd tillkommande elproduktion.

Denna faktor skiljer sig betydligt mellan de olika kraftslagen. För vindkraft på land är effektbidragsfaktorn 11 procent och till havs är den 18. För kärnkraft och gasturbiner är siffran så hög som 74 procent men för solceller är den rentav 0.

När det gäller den minskade konsumtionen är det inte ovanligt att man pratar om energieffektivisering. Och det är förstås bra när det handlar om effektivare användning och bättre maskiner, menar energiministern.

Men lägre elförbrukning kan också uppstå på mindre smickrande sätt ur ett hållbarhetsperspektiv:

– Under energikrisen hade vi exempel som Ahlstrom-Munksjö i Jönköping som bytte från att drifta på el till oljepanna i stället och hushåll som eldade med ved. Vi har också sett elintensiva industrier som tvingats till neddragningar eller nedläggning. Rottneros som lägger ned produktionen av slipmassa till exempel, säger hon.

Sådana saker gör också att elkonsumtionen i statistiken minskar vilket kanske ser bra ut.

– Men i dessa fall har vi ju blivit av med något som vi absolut inte ville bli av med.

Samtidigt har elpriserna blivit väldigt volatila och svänger upp och ned beroende på vädret. Ebba Busch noterar exempelvis att Forsmark 2 nyligen reglerade ned till så kallat ”kallt läge” på grund av låga elpriser.

– Samtidigt har de aktörer som vill konsumera mycket el väldigt svårt att få en anslutning. Det är tusentals jobb som Sverige gått miste om för att man inte kan ansluta till elnätet trots att vi producerar så mycket mer el än tidigare, säger hon.

”Elproduktion i sig har inget syfte”

I ett diagram visar regeringen hur förbrukningsansökningarna hos Svenska kraftnät ser ut. I Skåne (elområde 4) är förbrukningsansökningarna noll megawatt trots att företag vill ansluta. Som Tidningen Näringslivet tidigare berättat undviker företag att ansöka eftersom man vet att man inte får ansluta sig och för att det kostar pengar att ansöka.

– Att systemet ser ut som det gör nu begränsar möjligheterna att få ut mer energi till kund. Elproduktion i sig har inget eget syfte utan den ska möjliggöra konsumtion för omställning, konkurrens och välfärd, säger Ebba Busch.

Givet alla dessa utmaningar bedömer regeringen att ny kärnkraft har en viktig roll att fylla för att lösa problemen och med under dragningen var därför kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf som gav en lägesuppdatering kring utvecklingen för utbyggnaden av ny kärnkraft.

Han lyfter upp tre stora milstolpar som skett i kärnkraftsbranschen på sistone.

Efter COP28 omnämns kärnkraft för första gången i slutdokumentet, 14 stora banker stöttar utbyggnaden av kärnkraft och globala Tech-bolag som Microsoft, Google och Amazon satsar på kärnkraft.

– Ett annat exempel är World Energy Outlook där man konstaterar att kärnkraften nu är en av sju nyckeltekniker som behövs för omställningen, säger Carl Berglöf.

Även i EU rör det sig på området där 15 länder nu är intresserad av ny kärnkraft på olika sätt och fem stycken redan beslutat om nya reaktorer, nämligen Bulgarien, Frankrike, Polen, Rumänien och Tjeckien.

Därutöver sonderas reaktorer i Estland, Finland, Nederländerna, Slovenien och Sverige. Intresse för ny kärnkraft visas också i Belgien, Italien, Kroatien, Slovakien och Ungern.

Europeiska kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen har också vitsordat tekniken förklarar Carl Berglöf.

– Hon har nämnt kärnkraft tidigare i främst kärnkraftssammanhang, att det behövs för framtiden inom EU, men nu tog hon också ett steg till och sa utanför de inre kretsarna att det här faktiskt är något som behövs inom EU i framtiden. Och i uppdraget till sin energikommissionär säger hon att han ska jobba med att underlätta utbyggnaden av små modulära reaktorer. Det är första gången som ny kärnkraft ingår i ett sådant här uppdragsbrev till en energikommissionär, säger han.

Sämsta självförsörjningsgraden i Europa

Regeringen har också argumenterat för att behovet är extra stort i Sverige. De europeiska stamnätsoperatörernas samarbetsorganisation ENTSO-E har sedan tidigare visat att självförsörjningsgraden i Sveriges två södra elområden är lägst i hela Europa.

– Med bakgrund av detta så har Svenska kraftnät föreslagit en kapacitetsmekanism och det är då enligt elmarknadsförordningen den sista utvägen som man har att ta till för att lösa den här typen av utmaningar och om man läser Svenska kraftnäts kraftbalansrapporter så kan man också konstatera att kraftbalansen är minskande. Sedan slutet av tiotalet när kärnkraft lades ned i Sverige har vi fått en minskade kraftbalans och blickar man framåt så ser det mörkt ut på den fronten.

– Sedan tror jag inte att det kommer att bli svart utan vad som i själva verket snarare kommer att hända är att de som vill ha anslutning inte kommer att få det – vilket vi också ser är vad som händer i elområde 4.

Det är därför som kärnkraft behövs, menar han.

Eftersom sex kärnkraftsreaktorer lagts ned i södra Sverige är vi nu mer beroende av överföring från de stora vattenkraftsälvarna i norra Sverige men även denna förmåga har påverkats negativt av kärnkraftsnedläggningen, menar Carl Berglöf.

Han exemplifierar med ett tillfälle i december 2022 när Sveriges största reaktor Oskarshamn 3 på 1 450 megawatt tvingades stänga i nio dygn på grund av ett generatorfel.

När reaktorn går ned minskar överföringskapaciteten avsevärt med mer än 1 000 megawatt (motsvarande en kärnkraftsreaktor ytterligare) i överföring mellan mellersta och södra Sverige (elområde 3 och 4).

– Det blir en dubbel förlust kan man säga.

Han pekar också på den svarta linjen längst upp i bilden som visar maximal överföringsförmåga.

– Det är den totala kapaciteten som finns i nätet vid det här tillfället givet de ledningar som finns ska sägas. Men de kan heller inte nyttjas fullt ut för att det saknas planerbar el i södra Sverige och det har också kommenterats av Svenska kraftnät i deras systemutvecklingsplan.

Ny kärnkraft kan däremot erbjuda de egenskaper som det svenska systemet behöver och därför är det viktigt att få den på banan igen, menar han.

Finansieringsmodellen viktig

Men kärnkraftsbyggen i västvärlden har i många fall dragit ut på tiden med efterföljande höga prislappar och för att dra lärdom av dessa misstag och undvika problem i ett senare skede pågår nu en rad åtgärder, både främjande och regulatoriska, menar Carl Berglöf.

En viktig sådan är den finansieringsmodell som regeringens utredare Mats Dillén nu också tagit fram och som bygger på tre delar.

– Den ena delen är ett statligt lån som täcker 75 procent av investeringskostnaden. Detta är ett lån som ska betalas tillbaka, förklarar Carl Berglöf.

Därutöver tillkommer så kallade CfD:er som ger en garanterad intäkt på 80 öre där kärnkraftsproducenten betalar till staten om elpriset blir högre än 80 öre och staten betalar till producenten om elpriset är under 80 öre.

Den tredje delen är en risk- och vinstdelningsmekanism som innebär att staten höjer eller sänker räntan på lånen till kärnkraftsbolaget beroende på hur god lönsamheten är. Tanken är därmed att ta bort både de sämsta och bästa potentiella utfallen.

– Utredaren menar att det här möter de risker som har pekats ut som väsentliga att hantera när det gäller investeringar i ny kärnkraft.

Carl Berglöf avrundar med att visa en bild av IEA:s rekommendationer för ny kärnkraft som innefattar fem huvudrekommendationer:

– Den första punkten omfattas av Bo Diczfalusys utredning, nummer två omfattas av Mats Dilléns utredning, nummer tre omfattas av Pernilla Sandgrens utredning, nummer fyra kommer också vara en del av hennes utredning under nästa år och när det gäller den sista punkten har Energimyndigheten gett finansieringsstöd till den typen av utveckling.

Carl Berglöfs bedömning är alltså att regeringen i nuläget följer IEA:s recept för ny kärnkraft.

– Hade man inte gjort det så hade man behövt förklara sig lite men jag tycker att regeringen gör ett bra jobb i att följa de här rekommendationerna.

Debatten om subventioner till havsvind

Regeringen fick också många frågor om subventionerna till havsbaserad vindkraft där bakgrunden är att Vattenfall pausat det planerade havsbaserade vindkraftsprojektet Kriegers Flak på grund av att regeringen, vilket man skriver om redan i Tidö-avtalet, inte vill att Svenska kraftnät ska stå för kostnaden för att ansluta parkerna till transmissionsnätet.

Lösningarna kan se lite olika ut på olika ställen men kostnaden för att ansluta till havs är ofta väldigt höga. Inte minst kan det handla om så kallade omriktarstationer som omvandlar växelström till högspänd likström som sedan förs över till fastlandet. Dessa påminner om oljeriggar till utseende och kan kosta tiotals miljarder att köpa in.

Regeringen går inte in på några specifika siffror men de reflekterar lite kring den modell som diskuterats.

– En idé som framförts är att man skulle kunna subventionera anslutningar till exempelvis havsbaserad vindkraft med hjälp av de så kallade flaskhalsintäkterna.

Det är den statliga myndigheten och affärsverket Svenska kraftnät som samlar in flaskhalsintäkter från elkunderna och de uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs.

”Överensstämmer inte med regelverket”

Flaskhalsintäkterna tillfaller det företag som överför elen mellan de två elområdena, vilket är statliga Svenska kraftnät, och dessa pengar är tänka att användas till att just bygga bort prisdifferensen mellan elområden.

Därmed har också en debatt blossat upp kring huruvida de kan användas för att finansiera havsbaserad vindkraft.

– Om man använder flaskhalsintäkterna för att finansiera anslutningsavgift för ett enskilt kraftslag så får ju andra kraftslag, till exempel landsbaserad vindkraft, då betala för att vi ska ansluta havsbaserad vindkraft, säger Ebba Busch.

Enligt henne har Svenska kraftnäts jurister tittat på om detta är möjligt och kommit fram till att det inte är det.

– Det överensstämmer inte med regelverket. Och även om det då är Energimarknadsinspektionen som i slutänden beslutar om det här så kommer Svenska kraftnät inte lämna in någon ansökan eftersom det då bedöms utgöra otillbörligt statsstöd.

Samtidigt menar hon att det inte finns något som stoppar Svenska kraftnät om de bedömer att transmissionsnät i havet är samhällsekonomiskt motiverat.

Ebba Busch grillades särskilt hårt under pressträffen just kring huruvida regeringen vill göra mer för att finansiera den havsbaserade vindkraften. På frågan om det inte är alarmerande med att Kriegers Flak och Kattegatt syd nu hotas svarar energiministern.

– Jag anser att läget är väldigt allvarligt som det är nu med de här siffrorna jag visat på att vi har fått så mycket mer kraftproduktion in i systemet men forftfarande bara kan konsumera lika mycket.

– Det borde ju också mana väldigt många både beslutsfattare inom näringsliv och politik att inte vilja fortsätta driva på åt samma håll, det vill säga att vi får mer elproduktion men inte kan ansluta fler industrier.