DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Myndigheter kör över företagare och husägare – ”80 procent av tomtvärdet försvinner”

Myndigheter tvingar fram dammrivningar över hela landet och medborgarna ser sina sjöar försvinna eller krympa utan att kunna göra något åt det. Tomtvärden sjunker och unika kulturmiljöer hotas vilket har skapat en proteststorm. ”Min uppfattning är att både miljödomstolar och länsstyrelser inte har något emot att våra sjöar försvinner”, säger företagaren Anders Moberg till TN.

När svenska myndigheter lade upp en ny plan för hur Vattendirektivet skulle införas i Sverige stod det snabbt klart att den småskaliga vattenkraften kunde slås ut helt. Det har skildrats i svenska nationella medier och lett till att regeringen drog i bromsen. Miljöprövningarna pausades tillfälligt.

Men att dammar rivs över hela landet på grund av samma regelverk, med stora negativa konsekvenser för boende och företag, är inte lika känt. Sjöar kan i värsta fall helt försvinna, eller så sänks vattenlinjen med flera meter som den nyligen gjorde i Västra Gällsjön i Hagfors, Värmland.

Det har lett fram till en folkstorm i bygderna som först har drabbats. Nu väntar liknande processer i hela landet. Om utvecklingen inte hejdas kan många sjönära tomter tappa kopplingen till vattnet de närmaste åren.

”Det är jättebekymmersamt”

Anders Moberg driver sedan några år tillbaka det tio man starka företaget Nordic Cartrailer AB i Fredriksberg som tillverkar släpvagnar. Han valde att satsa för att han brinner för bygden.

– Vi har investerat ganska mycket pengar i det här företaget och har till och med låtit det gå back under de inledande åren bara för att skapa rätt förutsättningar för verksamheten här, säger han.

Naturen och möjligheten att få bo sjönära är det som kan få honom att locka personal till orten. Det finns ingen som vill bo kvar i ett område om det inte finns vatten, som han uttrycker det.

– Politikerna på central nivå, de tror jag inte ens förstår vad som händer här. Det är jättebekymmersamt. Det här påverkar enormt många människors liv, men även företagandet, säger han.

”Sverige har tolkat direktivet på ett väldigt extremt sätt.”

Få länder i Europa har så många sjöar och vattendrag som Sverige. Många av dem är uppdämda, fastän det inte alltid framgår ens för de som bor runtomkring. Det är dessa som framöver måste miljöprövas.

Vattendirektivet, och dess nationella anpassningar som ligger till grund för miljöprövningarna, har redan många år på nacken, men 2019 skärptes regelverket i Sverige efter kritik från EU-kommissionen. I ett riksdagsbeslut 2019 slogs det fast att all vattenkraft och alla dammar skulle omprövas enligt en nationell plan som var tänkt att ta hänsyn till både miljö och behovet av effektiv elproduktion. Bakom den nationella planen låg de tre myndigheterna Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och Svenska kraftnät. Den nationella planen har sedan dess blivit vägledande för de så kallade Vattenmyndigheternas arbete.

Men priset för miljöanpassningarna har sedan riksdagsbeslutet blivit högt, så högt att klimat- och näringsminister Ebba Bush (KD) tvingades pausa miljöprövningarna 2022 för att rädda den småskaliga vattenkraften.

KMV, eller Kraftigt Modifierat Vatten, är en nyckel-akronym i sammanhanget. Om ett vatten får den klassningen öppnar det upp för mer kostnadseffektiva åtgärder än att till exempel bygga dyra vandringstrappor för fisk vid dammar och kraftanläggningar.

Men KMV är ett nålsöga. Sedan 2019 har klassningen använts sparsmakat. Det är bara 2-3 procent av de svenska vattnen som klassas som KMV mot cirka 14 procent i EU, enligt LRF som menar att det handlar om en överimplementering av EU-direktivet (se sidan 29-31 i rapporten Startprogram för utvecklad vattenkraft)

Anders Moberg håller med:

– Sverige har tolkat direktivet på ett väldigt extremt sätt. Det innebär att dammägare ställs inför valet att antingen investera enormt mycket pengar i någon form av vandringstrappor för fisk, eller riva dammarna. Och river de dammarna så blir det inga ekonomiska följder för dem. Det är bara en kostnad för själva rivningen. Då blir valet ganska lätt om man bara tittar rent krasst ekonomiskt, säger han.

På lokal nivå är det länsstyrelserna som har ansvaret i samverkan med dammägarna. Men det finns också en engagerad miljörörelse som driver på. Argumenten från miljöorganisationer och bland fiskeintresserade, till exempel Sportfiskarna, är att fisken ska kunna vandra fritt mellan sjöar. Dammarna är hinder och måste därför bort, eller så måste vandringstrappor byggas.

Miljöorganisationerna är helt överens om att översynen av implementeringen av Vattendirektivet inte behövs.

Tomtvärdet sjunker

I Sverige finns drygt 20 procent av EU:s vattenförekomster. Runt sjöarna myllrar det av verksamheter. Det är runt dem som befolkningen vill bo. Det är sjöar och vattendrag som lockar turister till orterna. Naturligtvis är även sportfiske en viktig del av naturturismen, men det här är en större fråga än så, menar Jonathan Lindgren på Villaägarna, som har engagerat sig i frågan.

– Du får en extremt förändrad boendemiljö som följd av att dammar rivs ut. Och identiteten i ett landskap förändras också kraftigt när det bara återstår en bäck av en sjö, eller när vikarna försvinner, säger han.

När det sjönära läget försvinner sjunker också värdet snabbt på bostaden och tomten:

– Det är själva tomtvärdet som framför allt påverkas. I mina undersökningar kan jag se att 80 procent av tomtvärdet försvinner, säger Jonathan Lindgren.

Fredriksberg i södra Dalarna, där Anders Moberg har sin verksamhet, är ett område rikt på sjöar. Här är det Karlskoga Energi som äger de flesta dammarna. Nu planerar bolaget att riva dammarna som reglerar många av sjöarna. Det handlar om så kallade regleringsdammar i de flesta fall så de har inte kraftverk.

Många av dammarna byggdes på 1600- och 1700-talen och är en del av det svenska kulturarvet, men Karlskoga Energi gör bedömningen att det skulle kosta för mycket att miljöanpassa och renovera dem.

– Om vi bara ser frågan ur vårt perspektiv hade vi gärna fortsatt bedriva vår verksamhet som vi gör idag eftersom samhället är i stort behov av förnyelsebar el. Och behovet kommer bara öka. Men vi har givetvis full respekt för att vi måste värna om vår natur och frågan om hur EU-direktivet skall tolkas hänvisar vi till länsstyrelsen, säger Peter Jarl, marknadschef på Karlskoga Energi, till Lokalti.

Men de boende menar att många av dammarna tvärtom är gott skick. Vissa berörda har också kontaktat bolaget för att se om de kan ta över ett dämme men då har det varit svårt att få till stånd ett möte.

I en debattartikel i SvD går representanter från området till storms mot förändringarna. Det är företagare, boende och politiker som varnar för konsekvenserna, bland andra den välkända skidanläggningen Säfsen Resorts vd Stina Persson. Sjön där man tar vatten för att tillverka konstsnö är nämligen hotad.

”Runt Fredriksberg i Säfsen, södra Dalarna, är nu många sjöar hotade. En av dem är Säfssjön, som är hjärtat i Fredriksberg med tusentalet bofasta och deltidsboende. Förutom att livsmiljön raseras försvinner fastighets­värden för mångmiljon­belopp om sjöarna försvinner, vilket skulle vara förödande för bygden”, skriver debattörerna.

Sänktes med fyra meter

Ingen kan i dag exakt säga hur alla vattendragen i Fredriksberg kommer att påverkas, mer än att konsekvenserna för de som bor i närområdet kommer att bli stora. Men fem mil västerut, i Värmland, ser man redan idag resultatet:

– Vissa dammar är redan utrivna. Men det finns 80 dammar i kommunen och alla kommer att bli föremål för domstolsbehandling eller miljöprövning. Så är det. Ja, alla dammar i hela Sverige, alla vandringshinder kommer att bli föremål för domstolsbehandling, säger Jan Carlsson, en av de boende som har engagerat sig i frågan.

Han går igenom listan av sjöar och dammar i närområdet vars fördämningar har rivits eller som snart kommer att påverkas av ett domslut. De är många.

– Västra Gällsjön är en ganska stor sjö som sänktes fyra meter. Det innebar också att man tappade kontrollen över ett ofantligt stort vattenmagasin, säger han.

Han nämner också sjön Grängen där protesterna har lett till att man tills vidare har pausat utrivningen. Runt om sjön finns 60 fastigheter. Nu ska dammen där antagligen miljöprövas först 2026-2027.

– Det är en slättsjö. Det betyder att om man tar bort en damm så försvinner i stort sett hela sjön eftersom det är väldigt grunt. Den dammen sattes upp 1755 och vad vi förstår när vi tittar på kartor så kommer det bara att bli en å kvar av 250 hektar sjö, säger Jan Carlsson.

”Det är ju inte så att alla dammar i Sverige helt plötsligt har blivit miljöbovar.”

Bara i Värmland finns det 900 dammar. Just den i Grängen ägs av Fortum som totalt har 120 vattenkraftverk och 240 dammar i Sverige. Enligt företaget har många av dammarna begränsad nytta i energisystemet och eftersom de kräver kostsamma underhåll blir valet i stället att avlägsna dem.

– De dammar vi vill riva utgör i dag hinder för vissa fiskarters möjlighet att vandra, föröka sig och söka föda. Vi ser att det finns vinster att göra för miljön i och omkring dessa vattendrag utan att påverka fossilfri produktion av el. När dammarna försvinner kan vi förbättra den lokala biologiska mångfalden i området, säger Konrad Enckell, miljöexpert på Fortum, på företagets hemsida.

Det är så det bolaget Fortum resonerar, ett stort företag med stora resurser. För mindre aktörer som äger dammar och kraftverk blir det ännu kostsammare att klara investeringen i miljöanpassningar och att driva processer rättsligt.

Skissar på en lösning

Det förekommer ibland att de större dammägarna erbjuder de boende eller en kommun att ta över dammar för att rädda dem. Till exempel pekas Ludvika kommun ut som en intressent när Karlskoga Energi avvecklar dammarna vid sjöarna Hån, Säfssjön, Sågdammen och Älgsjön i Fredriksberg. Men med de miljöanpassningar som krävs är det få som kan ta den kostnaden.

– Man kan räkna hem de här pengarna om man har kraftverk. Men har man inget kraftverk kan man inte räkna hem något. Då är det bara en utgift, säger Jan Carlsson.

Han, som är noga med att påpeka att det inte är energibolagen som bär skulden till dammdöden, menar precis som många andra att det är miljölagstiftningen som har skapat den här situationen. Den har gett länsstyrelserna vapnet att agera. Och nu måste Ebba Bush, efter pausen av miljöprövningarna, rycka undan det vapnet, menar han.

– Nu finns det något som heter kraftigt modifierad vatten, KMV. Och läser man lagstiftningen, så skulle man kunna undanta nästan alla dammar i hela Sverige genom att miljövillkoren blir lite lindrigare så att det blir ekonomiskt möjlighet att ta över ett dämme. Det är ju inte så att alla dammar i Sverige helt plötsligt har blivit miljöbovar, säger han.

Storindustri varnar för översvämningar

Även i Hagforsområdet påverkas företagen negativt. Ett exempel är Uddeholm som har yttrat sig i Mark- och Miljödomstolen apropå Fortums ansökan om att riva dämmet vid Stora Ullen. I yttrandet oroas man över översvämningsrisken nedströms. Bland annat hotas vägarna som den tunga industrin är beroende av för transporter.

”Konsekvensbedömning saknas gällande hur/ om Värmullen och därtill grundvattennivåer i området påverkas av utrivningen av Stora Ullens regleringsdamm samt hur/ om reglermöjligheten av sjön påverkas i samband med höga flöden”, skriver bolagets jurister.

Även Anders Moberg och Jonathan Lindgren pekar på att översvämningsrisken kommer att öka i och med att klimatet förändras och det väntas mer nederbörd än tidigare framöver.

– Det blir ett översvämningsproblem i hela Fredriksberg om man tar bort dammarna, plus att en av sjöarna också är en del i en vattentäkt, vilket innebär att dricksvattnet kan påverkas. Vi släpper ut vattnet från reningsverket i en å, men den kommer troligtvis inte att ha det vattenflöde som krävs för att reningsverket ska fungera. Det är en massa andra helt absurda saker som påverkas, säger Anders Moberg.

Landsbygd vs storstad

Den ökade splittringen mellan landsbygd och storstad har skildrats och debatterats i många år. Många landsbygdsbor ser hur regleringar slår mot deras sätt att leva och verksamheter på orterna. Det handlar inte bara om höga bensinpriser och eftersatta vägar, utan också om miljölagarna, äganderätten i skogen och naturskyddsområden som tar allt större områden i anspråk. Natura 2000 är bara ett exempel på det, vilket TN har skildrat tidigare. Mot den bakgrunden får ilskan mot Vattendirektivets konsekvenser för de boende runt sjöarna, men även för hela lokalsamhället, en förklaring.

Om myndigheterna i stället hade tvingats göra en ordentlig konsekvensanalys i sina beslut hade fler dammar räddats, menar forskaren Lena Nerhagen, lektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Hon har specialiserat sig på att syna myndigheter och regelverk för att se om reglerna får maximal nytta till så liten kostnad som möjligt.

– Vattendirektivet utgår ifrån att målen ska fastställas utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Man ska göra en proportionalitetsbedömning; står nyttan för samhället, i det här fallet miljövinster, i rimlig proportion till kostnaderna som det medför, säger Lena Nerhagen i en längre intervju som TN publicerar.

Anders Moberg hade egentligen inte tänkt driva företag i Fredriksberg, men när han såg att det lilla industriföretaget skulle läggas ned kände han ett ansvar. Det är inte ett stort företag, men det är åtminstone tio som får sin inkomst tack vare honom och de andra ägarna.

– Vi är det enda industriföretaget som finns. Sen finns det några andra privata verksamheter, bland annat ett tvätteri som verkligen har behov av vatten, vilket innebär att de troligtvis måste flytta på sig, säger han.

Han lyckades med en rekrytering just tack vare att den nyblivna medarbetarens fru kunde få jobb på tvätteriet.

I svensk byråkrati finns det något som kallas samråd och något som kallas samverkan. Samråd handlar om lagstadgade processer där det är nödvändigt för de berörda parterna att vara överens innan ett beslut kan tas. Samverkan är däremot en mer informell samarbetsform mellan jämbördiga parter.

Enligt miljöbalken måste samråd användas för vissa verksamheter och åtgärder, men inte alla. När det gäller omprövningen av vattenkraften finns inga krav på samråd, bekräftar Länsstyrelsen i Dalarna för TN.

Ofta används i stället den mer lösliga samarbetsformen samverkan; den innebär i praktiken mest att länsstyrelserna ska stödja olika aktörer, till exempel markägare, kraftbolag, i genomförandet av åtgärder.

I promemorian ”Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning” som nu är på remiss talas det bara om samverkan som ska syfta ”till att sammanställa det underlag som behövs för att vattenmyndighetens arbete med klassificering och normsättning ska kunna bedrivas med den prioriteringsordning som behövs för att genomföra den nationella planen…”

Ordet samråd förekommer inte i promemorian.

”Min uppfattning är att både miljödomstolar och länsstyrelser inte har nått emot att våra sjöar försvinner. De arbetar inte neutralt utan de har redan en uppfattning klar för sig.”

När det gäller dammarna i Fredriksberg så talas det om samverkan, det vill säga en diskussion mellan dammägaren och länsstyrelsen.

– Då finns en möjlighet att yttra sig sent i processen, men då är det redan för sent, för då finns det ändå ett utslag på att dämmet ska rivas. Du kommer alltså in i processen när domen i princip redan är verkställd, säger Anders Moberg.

Han går ett steg till i sin kritik mot lagarnas utformning och de som sedan tillämpar dem:

– Min uppfattning är att både miljödomstolar och länsstyrelser inte har nått emot att våra sjöar försvinner. De arbetar inte neutralt utan de har redan en uppfattning klar för sig, säger han.

Han pekar också på de kulturvärden som riskerar att gå förlorade i en del av landet där den tidiga industrialiseringen har satt sina spår med järnhyttor och andra verksamheter.

– Det här är ju en del av vår industrihistoria. Det är ju vår industri som skapades via de här forsarna. Vi byggde upp hela samhället runt kring dem. Alltså anledningen till att Fredriksberg finns är att det fanns forsar att dämma och bygga sin verksamhet runt. Och dem ska vi nu ta bort, säger han.