ELKRISEN

Kallt och vindstilla – elpriset rusar till fem kronor: ”Dras mot tyska priser”

Ett kallt högtryck har dragit in över Europa och vindkraften i Tyskland kan inte leverera. I stället är det kol- och gaskraft som fyller kablarna och de rusande elpriserna smittar av sig även i Sverige. Under onsdagen ökar priset till fem kronor per kilowattimme. Bild: Adam Ihse/TT och Mostphotos/Pressbild/Privat

Elpriset i södra Sverige rusar till fem kronor kilowattimmen och i Tyskland eldas kol och gas för fullt. Även det oljeeldande kondenskraftverket i Karlshamn har varit i gång. ”Ett starkt högtryck präglar Europa och priserna i södra Sverige dras med”, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, till TN.

Under onsdagen rusade elpriset i södra Sverige redan på morgonkvisten och vid sextiden hade spotpriset på elektricitet redan nått över en krona per kilowattimme. Därutöver tillkommer skatter och avgifter.

Under eftermiddagen fortsätter elpriset på höga nivåer och onsdagspeaken kommer vid 17-tiden då elpriset rusar till knappt fem kronor per kilowattimme exklusive skatt och avgifter.

Den största anledningen enligt Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, är att Europa drabbats av ett högtryck med kyla och vindstilla i kombination.

– Det är totalt vindstilla i Tyskland i dag och i morgon. Det verkar vara låg vind hela veckan ut och deras priser skjuter i höjden, säger han till Tidningen Näringslivet.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. Bild: Pressbild

Eftersom den billiga svenska elektriciteten då inte riktigt räcker till för att trycka ner elpriserna i södra Sverige inklusive export spiller elpriserna från den dyra gas- och kolkraften i Tyskland därmed över på svenska elpriser.

– På sedvanligt manér dras södra Sverige (SE4) mot de tyska priserna och mellersta Sverige (SE3) närmar sig i sin tur SE4. Norra Sverige har fortsatt väldigt låga priser då jättemycket vatten specifikt i SE2 skapar riklig vattenkraftsproduktion, säger Johan Sigvardsson.

Ett kallt högtryck drar ner vind- och solkraften till i stort sett noll i Tyskland och i stället driver gas- och kolkraftverk upp elpriset till 8 kronor per kilowattimme. Detta drar även med sig de svenska elpriserna i elområde 3 och framför allt 4. Bild: Nord Pool

De höga elpriserna gör även marknaden intressant för dyrare kraftverk i Sverige. Det oljeeldade kondenskraftverket i Karlshamn har till exempel kunnat kliva in även på den ordinarie marknaden, berättar Björn Magnusson, kommunikationsansvarig för Karlshamnsverket hos Sydkraft Thermal Power när TN frågar.

– Vi har de senaste veckorna varit aktiverade en hel del med Karlshamnsverket block 3. Främst har det rört sig om leverans av stödtjänster avropade av Svenska kraftnät. De senaste dagarnas högre elpriser på dagen före marknaden har sammanfallit med leverans av stödtjänster varför vi haft möjlighet att även agera också på day ahead vissa timmar, säger han.

Hur ser ni på driften i veckan då. Kan inte Karlshamnsverket hjälpa till att hålla ute de tyska elpriserna?

– Vi spekulerar inte kring vilka priser det blir framöver, eller om vi kommer att avropas eller inte, utan fortsätter att lämna bud varje dag till marknaden som vi gör när vi har tillgänglig kapacitet.

Kol och gas täcker upp i Tyskland

Under onsdag vid lunchtid står vindkraft för knappt en halv procent och solenergin för tre procent av elektriciteten i tyska väggkontakter enligt Electricitymap. I stället är det framför allt fossil gas- och kolkraft som håller ställningarna tillsammans med import från grannländerna. Motsvarande fyra kärnkraftsreaktorer importeras exempelvis från Frankrike till Tyskland.

– Det är disigt i stora delar av landet vilket är ganska typiskt för årstiden så solenergin levererar inget att snacka om. Dessutom är det högtryck nu så det blåser inte. Kärnan i den tyska problematiken är att om man ska ställa om elsystemet till vädrets makter så måste man också följa vädrets nyckfullhet, men det gör vi inte eftersom vi i stället faller tillbaka på gas- och kolkraft, säger Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik.

Vid middagstid när konsumtionen beräknas öka men vädret fortfarande är vindstilla rusar elpriset till över åtta kronor per kilowattimme i Tyskland.

Staffan Reveman märker hur opinionen i Tyskland långsamt svänger och energikrisen blir ett allt hetare ämne.

– Just nu är det förstås det amerikanska valet som dominerar tidningarna men energi är ett väldigt stort tema och det här högtrycket är stort i sociala medier. Jag ser på antalet läsare av inlägg och så att det är hett just nu, säger han.

I skuggan av det amerikanska valet är det också politiskt krismöte i Tyskland nu, menar han.

– Det pågår en regeringskris i Tyskland och det kan eventuellt eskalera i dag. Det skulle potentiellt kunna utlösa nyval i mars eftersom man inte får ihop den tyska budgeten.

Energipolitiken kärnan i tyska problematiken

Kärnan i problemen är just energifrågan, menar Staffan Reveman. Beroendet av rysk gas som sedan försvunnit och ersatts av betydligt dyrare gas samtidigt som Tyskland stängt ned den alternativa kärnkraften vilket gräddar på det hela ytterligare.

– Robert Habeck sa nyligen i en intervju att vi har ett gasproblem men inget elproblem men det är struntprat eftersom vi bland annat eldar fossil gas för elproduktion och för att den politiska ambitionen är att ersätta gas med elektricitet.

– Att ställa om processer till elektricitet är dock inte särskilt grönt just nu eftersom vi förlitar oss på fossila bränslen för elproduktion. De senaste sex perfekt fungerande fossilfria kärnkraftsreaktorerna som Tyskland stängde av under den nuvarande koalitionsregeringen producerade nästan dubbelt så mycket el årligen som Danmark förbrukar.

Under de första kvartalen 2024 släppte tyska gas- och koleldade kraftverk ut över 100 miljoner ton växthusgaser, påpekar han.

– Vi grävde exempelvis upp 65 miljoner ton brunkol och importerade stenkol och gas för att klara situationen. Om kärnkraften behållits skulle Tyskland kunna ha ett nästan fossilfritt väderoberoende och ekonomiskt kraftproduktionssystem i dag. I stället har vi bland de skitigaste systemen i Europa, säger Staffan Reveman och tillägger:

– Att vi hade ännu smutsigare elproduktion tidigare är inget försvar.

Ett kallt högtryck, en så kallad ”dunkelflaute” har dragit in över Tyskland och vindkraften producerar i skrivande stund inte ens en halv procent av elkonsumtionen. Resultatet är att Tyskland kör gas- och kolkraftverk till rusande elpriser. Bild: Electricitymap

Höga elpriserna tar med Sverige

Den tyska situationen under veckan har även tagit med sig de svenska elpriserna uppåt – konstaterar Johan Sigvardsson.

– Högtrycket ligger kvar minst till söndag och morgondagens priser blir höga, om än inte fullt så höga då det är något mer (men inte mycket) vind- och solkraft i den tyska produktionsmixen. Veckan ser ut att kunna snitta runt 1,15 kronor per kilowattimme i södra Sverige. Något lägre elpriser är att vänta i nästa vecka när vinden ökar svagt, säger han.

Tror du att det har något med den nyligen införda flödesbaserade kapacitetsberäkningen att göra?

– Nej det tror jag inte, om något så hade priset i syd varit ännu högre annars. Svenska kraftnät gick ut med att de aldrig tidigare kunnat tilldela så mycket överföringskapacitet från nord till syd som nu, och att mer billig el därmed kan transporteras.

”Hydrologin stark i norra Sverige”

Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, delar Johan Sigvardsssons bild av situationen och orsakerna.

– Det som primärt driver på elprisutvecklingen vi nu ser i Sverige är att vi har väldigt höga elpriser i Tyskland till följd av väldigt låg sol- och vindkraftsproduktion. Priserna i södra Sverige har hängt med de tyska priserna uppåt. Samtidigt är hydrologin stark i norra Sverige, och det blåser markant mer i norra Sverige än nere på kontinenten. Resultatet av detta är att vi får väldigt stora prisområdesskillnader i Sverige, säger han.

En annan sak som är intressant att notera är att med dagens priser i SE4 är att volatiliteten är väldigt hög då priset rör sig mellan 13 och 473 euro per megawattimme, menar Christian Holtz.

– Det gör det alltmer intressant för investeringar i flexibilitet, exempelvis energilager i södra Sverige. Många energilager har hittills primärt tjänar pengar på balanskraftsmarknaderna men nu börjar det bli allt mer intressant med exempelvis handeln på spotmarknaden.

Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis. Bild: Pressbild

Flowbased verkar ha påverkat inhemskt

Han tycker också att det är intressant att reflektera kring flowbased.

– Det är intressant att notera hur elpriserna i SE1 varit markant högre än i SE2 under en stor del av tiden sedan vi införde flödesbaserad kapacitetsallokering för en vecka sedan. Det hade inte varit fallet med den gamla NTC-metoden som nu ersatts av flödesbaserad kapacitetsallokering. Vi kan samtidigt notera att elnätet används mer effektivt och exempelvis är den tilldelade kapaciteten mellan SE2 och SE3 på rekordnivåer.

– Blickar vi framåt, så väntar jag mig att elpriserna börjar röra sig nedåt även i södra Sverige de kommande dagarna.

Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik. Bild: Privat

Staffan Reveman menar att Sverige måste jobba på två fronter nu när det gäller energisamarbetet med Tyskland. Att försöka stänga ute den tyska elprisproblematiken så mycket som möjligt och att sätta så mycket press på Tyskland som möjligt politiskt.

– Tyskland behöver börja återöppna nedlagda kärnkraftverk och planera för nya så att vi kan tränga undan dyra gas- och kolkraftverk, säger han.

Efter onsdagseftermiddagens auktion på dagen före-marknaden ser det ut att bli toppar på drygt 4 kronor per kilowattimme i Tyskland och knappt 3,5 kronor i Sverige under torsdagen.

Priserna ser fortsatt höga ut under torsdagen den 7 november. Bild: Nord Pool

Uppdatering: Under onsdagskvällen stod det klart att regeringskrisen i Tyskland utvidgas när förbundskansler Olaf Scholz (SPD) gett liberala finansminister Christian Lindner (FDP) sparken och utlyst förtroendeomröstning i januari.

Regeringen i Tyskland har inte kunnat komma överens om budgeten inte minst eftersom De Gröna och Socialdemokraterna vill förändra Tysklands skuldbroms för att öka satsningarna, inte minst när det gäller grön omställning, medan Lindner inte hållit med.