KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Alfa Laval: Så kan spillvärme sänka utsläppen radikalt – ”Måste börja jobba”

Den el som produceras måste användas till att ställa om transportsektorn och industrin, och inte till att värma och kyla hus. Det menar Anna Hall på Alfa Lavals energidivision. ”Vi kan inte bara hålla på och samverka, utan vi måste fokusera på action”, säger hon till TN.

Innovation är viktigt, men ofta är det lika viktigt att se vad andra har gjort och sen göra likadant eller kanske ännu lite bättre själv. Det menar Anna Hall, Head of Public Affairs på Alfa Lavals energidivision. ”Borrow with pride”, kallar hon upplägget, som alltså går ut på att inspireras av andras smarta lösningar snarare än att nödvändigtvis hitta på dem själv.

Något hon menar att samhället och dess aktörer måste bli bättre på när det kommer till energi, åtminstone om vi ska ha en chans att klara våra klimatmål. Hon pekar på att siffror från FN:s rådgivande organ IEA, International Energy Agency, gör gällande att 40 procent av det vi måste göra kopplat till Parisavtalet handlar om energieffektivisering.

– Vi måste bli bättre på att titta på energi på ett holistiskt sätt. El är jätteviktigt, men det är faktiskt så att hälften av all energi i EU går till värme och kyla, säger hon till TN.

Alfa Laval grundades 1883 och har sedan dess vuxit till av Sveriges ledande globala industriaktörer. Koncernen har traditionellt sett ägnat sig åt värmeöverföring och tillverkning av värmeväxlare, men har på senare år fokuserat alltmer på att driva förändring kopplat till användandet av energi.

Från produktion till varma bostäder

Ett konkret exempel är ett samarbete med det Helsingborgsbaserade industriföretaget Kemira Kemi, som i korthet går ut på att den energi som skapas vid Kemiras kemikalieproduktion sedan används till att värma upp fastigheter i staden. I dag kommer cirka 40 procent av all fjärrvärme i Helsingborg från Kemira Kemi, enligt Anna Hall.

Hon lyfter fram en konsultrapport som energiföretaget Öresundskraft låtit göra i syfte att undersöka hur Helsingborgsregionen skulle se ut utan fjärrvärmen. I studien jämfördes dagens energisystem i regionen med ett alternativt scenario utan fjärrvärme för värmeförsörjningen. Slutsatsen blev att CO2-utsläppen årligen skulle varit 131 000 ton högre utan fjärrvärmen. Den siffran går enligt Anna Hall att jämföra med att hela regionens bilar skulle stå stilla nio månader om året.

”Hamburg tycker att de är väldigt innovativa, men Kemira Kemi har jobbat med det här sedan 1974.”

Nu är Alfa Laval på gång med ett liknande samarbete med ett företag i tyska Hamburg.

– Vi i Sverige är vana vid den här typen av samarbeten men i världen är det fortfarande ganska ovanligt. Hamburg tycker att de är väldigt innovativa, men Kemira Kemi har jobbat med det här sedan 1974. Så vi ser oss som någon som kan hjälpa till i alla de här relationerna och vara lite av en kunskapsbärare.

Det pratas ju ofta om att vi behöver mer el för att lyckas ställa om, men på dig låter det som att vi snarare måste använda del elen vi har mer effektivt?

– El är en bristvara, eller rättare sagt är effekt en bristvara, det vill säga att det finns el just här och nu när vi vill använda den. Vi kommer inte att ha effekt till den här omställningen utan vi måste börja titta på hur kan vi kan arbeta med värme, kyla och el tillsammans.

– Den el som vi producerar måste vi i första hand använda till att ställa om transportsektorn, framställning av cement och stål och att ställa om den tunga industrin, alltså de områdena som faktiskt är riktigt svåra. Värma och kyla våra bostäder kan vi göra med att använda termisk energi, varmt och kallt vatten, helt enkelt värme i form av fjärrvärme och kyla i form av fjärrkyla.

Genom att industrin, energiföretagen och städerna etablerar samarbeten med varandra kan man hitta systemperspektiv och hjälpa varandra att sänka utsläppen, menar Anna Hall. Hon berättar att Nederländerna har infört regler om att datacenter ska ligga nära städerna för att man ska kunna använda energin som produceras till att värma bostäder. Den typen av upplägg kan man med fördel ”borrow with pride”, menar hon.

”Vi lever livet framlänges men förstår det baklänges, så är det ju. Så vi måste börja göra saker även om det är komplext.”

En del bedömare menar att samhället först på senare tid har fått upp ögonen för komplexiteten i klimatfrågan och att vissa typer av utsläpp framför allt i vissa sektorer har varit kända medan andra har gått under radarn.

Håller du med om det eller är det snarare så att problemen är välkända och att vi bara måste komma till skott?

– Jag tycker att vi måste börja jobba. Det är bara drygt 60 månader kvar till 2030 och i Parisavtalet har vi lovat att vi ska ha halverat världens koldioxidavtryck till dess. Och då måste vi börja göra saker. De flesta lösningarna finns redan, vi måste bara implementera dem.

Men vet alla exakt vad de måste göra?

– Nej säkert inte, men så är livet också. Vi lever livet framlänges men förstår det baklänges, så är det ju. Så vi måste börja göra saker även om det är komplext.

En väg framåt kan alltså vara att spana in vad som händer i omvärlden och en annan att samarbeta med andra. Anna Halls tips är att fokusera på de lågt hängande frukterna och de insatser som ger mest tillbaka i form av minskat koldioxidavtryck.

– Hur jobbar vi för att faktiskt sänka koldioxidavtrycket på riktigt? Det pratas mycket om att vikten av att ”samverka” och liknande, men vi kan inte bara hålla på och samverka, utan vi måste fokusera på action. Vi måste samarbeta på riktigt och göra saker tillsammans, vi har inte tid att göra annat.

”Hållbarhetsrapportering är fantastiskt”

Det samarbetet kan bli enklare i takt med att hållbarhetsrapportering blir mer etablerat. Anna Halls gissning är att det blir enklare att prata om vinster på klimatområdet när olika organisationer använder samma mätetal och språk. Det blir då tydligare var de potentiella samarbetsytorna finns och vilka utmaningar vi kan börja lösa tillsammans.

– Många kämpar med hållbarhetsrapporteringen och tycker att den är jättejobbig. Men jag tycker att den är fantastisk. När vi har rapporteringen så har vi ett gemensamt språk och då kan vi faktiskt driva en förändring tillsammans, avslutar hon.