ELKRISEN

Elpriserna rusar – nu får även Norrland smaka på tyska sjukan

De två senaste veckornas höga elpriser byttes snabbt till negativa elpriser i helgen men nu är vi åter tillbaka på Tysklandsnivåer. I hela landet den här gången. ”Även mindre företeelser kan få stor inverkan på priserna”, säger elmarknadsexperten Magnus Thorstensson. Dessutom håller energimarknaden andan när Ryssland och Österrike brutit gassamarbete.

De två senaste veckorna har varit mycket ansträngande för det svenska elsystemet med spotpriser som stundtals kröp över tre kronor per kilowattimme. Därutöver tillkommer kostnader för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader.

Från den 12 november tilltog däremot vindkraftsproduktionen och ökade successivt i styrka tills den kulminerade i lördags den 16 november. Enligt Svenska kraftnäts statistiktjänst ”Kontrollrummet” producerade vindkraften då över 53 procent av den svenska elproduktionen.

Det hela resulterade i gratis el och under flera timmar till och med negativa elpriser i hela landet.

Även söndagen gav billiga elpriser men under måndagen har vindkraftsproduktionen avtagit och elpriserna på nytt rusat. I skrivande stund, måndag klockan 15.00, har vindkraftsproduktionen i Sverige fallit till drygt 2 000 megawatt eller 10 procent av förbrukningen.

Just nu importerar vi till och med kolkraft från Polen.

– Det är väl kanske inget nytt egentligen. Det var länge sedan som man konstaterade att mindre planerbar och mer oplanerbar produktion i kraftsystemet leder till mer variationer, såväl i amplitud som i frekvens. Redan före elpriskrisen 2021, 2022 och 2023 kunde vi också konstatera att kraftsystemet är tunt vilket innebär att även mindre företeelser kan få stor inverkan på priserna, i båda riktningarna, säger Magnus Thorstensson, marknadsanalytiker på Energiföretagen till Tidningen Näringslivet.

Södra Sverige (SE4) och mellersta Sverige (SE3) följer i stort sett de skyhöga tyska elpriserna rakt av med pristopp på knappt två kronor plus avgifter under måndagen. Norrland (SE1 och SE2) har däremot fortsatt haft överkomliga priser under dagen.

– Förra veckan rådde Dunkelflaute i Tyskland som kombinerat med begränsningar i överföringen inom Sverige drog upp priserna i södra Sverige. Med underhåll i Kilanda färdigt och med högre temperaturer och mer vind på kontinenten så sjönk priserna. Nu har vi måndag vilket i sig innebär högre efterfrågan, men det har även blivit kallare och därmed ökar efterfrågan. På produktionssidan uppfattar jag det som att vindkraften inte är överdrivet hög vilket drar upp priserna, säger konstaterar Magnus Thorstensson.

Tidningen Näringslivet kunde i förra veckan också berätta att kärnkraftverket Forsmark 3 förlänger sin revision.

– Självklart skulle Forsmark 3 underlättat, säger han.

Under tisdagen fortsätter de höga elpriserna enligt Nord Pools dagen före-auktion att plåga Sverige men skillnaden jämfört med tidigare under veckan och den gångna helgen är att inte ens norrlänningarna kommer undan de höga elpriserna. I stället följer elpriserna samma höga nivå som råder i Tyskland med ett genomsnittspris på en bra bit över en krona per kilowattimme i hela landet och elpristoppar på närmare två kronor.

Om inte lagt ned totalt sex kärnkraftsreaktorer samt en del annan planerbar el hade det varit lättare att trycka undan de tyska elpriserna.

Hur ser du på flowbased då?

– När det gäller flowbased så visade Svk:s parallellkörningar att införandet med största sannolikhet skulle innebära rent strukturellt högre priser i de svenska elområdena, men det är svårt att peka ut dess påverkan vid de individuella tillfällena. Det finns en risk att flowbased innebär att modellen förstärker redan höga priser, men att det är andra faktorer som är av större betydelse för själva nivån. Vilket i och för sig inte är någon tröst.

– Med överföringsbegränsningar innebär det att överskott i norr låses in och inte kan skickas till underskottsområdena i söder varför det väl är en logisk följd av utvecklingen, även om frånvaron av Forsmark 3 förstärker det. Fast vinden är viktig nu, säger Magnus Thorstensson.

Även geopolitiskt ser det väldigt skakigt ut just nu. I fredags kom nyheten att ryska Gazprom under helgen beslutat sig för att klippa gasen till den österrikiska gasleverantören OMV, vilket initialt fick de europeiska naturgaspriserna att rusa under fredagen.

– Priserna slutade dock mer eller mindre oförändrade då det ser ut som att volymerna genom Ukraina är oförändrade i dag. Tydligen kommer Gazprom att sälja på spotmarknaden i stället. Men allt är lite oklart i nuläget, säger gastradern Arne Lohmann Rasmussen till Tidningen Näringslivet under lördagen.

Högre elpriser om gaspriset stiger

Däremot kan det hela vara en indikation på att ryska flöden genom Ukraina slutar den 31 december, menar han.

Som Tidningen Näringslivet tidigare berättat har Ukraina och Ryssland, trots att de är i krig, fortfarande ett avtal om naturgas och i nuläget kommer en betydande mängd genom ledningar i Ukraina. Avtalet löper däremot ut vid årsskiftet och även om Ryssland sagt att man är beredda att fortsätta leverera gas till Europa genom Ukraina har Kiev inte accepterat någon sådan deal.

Det handlar enligt Arne Lohmann Rasmussen om så mycket som 5 procent av den europeiska gasen som går genom Ukraina.

– En mer nervös marknad är att vänta de närmaste sex veckorna.

Under måndagen kostar den europeiska naturgasen cirka 46,5 euro per megawattimme men Arne Lohmann Rasmussen tror att en test av nivån 50 euro per megawattimme är trolig.

Det europeiska priset på naturgas har mycket stor betydelse för elpriset eftersom gaskraftverk är vägledande för tyska elpriser, vilket i sin tur spiller över på svenska elpriser.

Gaspriserna påverkas också mycket av hur kallt det blir, eftersom ett stort användningsområde för naturgas förutom elproduktion och industriella processer även är i uppvärmningssektorn på kontinenten.