ELKRISEN

Uppropet: Företag kokar mot nya elmodellen – ”Dags för Busch att bråka i Bryssel”

Sverige har de senaste veckorna haft rusande elpriser särskilt söder om Gävle och en ilska kokar bland företag och elkonsumenter efter införandet av landets nya beräkningsmetod. ”Det börjar bli dags för energiministern att åka ner till Bryssel och bråka”, säger Peter Kihlgren, vd på Kemira.

Elpriserna har den senaste tiden rusat och Sveriges två södra elområden fortsätter att plågas av höga elpriser.

I skrivande stund, tisdag eftermiddag, orkar det svenska elsystemet inte hålla undan de skyhöga tyska elpriserna utan de slår hela vägen upp till Treriksröset med ett spotpris på 1,68 kronor per kilowattimme i alla landets elområden.

Därutöver tillkommer kostnader för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader.

Förvisso producerar vindkraften för närvarande (tisdag 13.30) endast 553 megawatt eller motsvarande 2,8 procent av hela landets elproduktion mitt i kylan vilket så klart gör systemet mer ansträngt än normalt, men om man struntar i elområden och räknar Sverige som ett land nettoexporterar vi ändå 634 megawatt i skrivande stund.

Om Sverige inte hade stängt ned totalt sex kärnkraftsreaktorer samt en del annan planerbar elproduktion så hade det varit enklare att hålla borta kontinentens skyhöga elpriser även vid tillfällen med lite vind, som i dag.

Under onsdagen ser lidandet ut att fortsätta i mellersta och södra Sverige (SE3 och 4) enligt Nord Pools dagen före-auktion. Under högkonsumtionstimmarna under morgon och kväll följer SE4 i stort sett de tyska elpriserna rakt av med spotpristopp på 1,7 kronor kilowattimmen medan SE3 klarar sig en hårsmån bättre.

Gränsen under onsdagen går i stället vid elområde 1 och 2 som stora delar av dagen har mycket billig elproduktion. Vid den höga kvällskonsumtionen när människor ska laga mat där vid 17-19-rycket får elområde 2 rentav ett negativt spotpris medan elkonsumenterna i Skåne liksom i Tyskland får slanta upp 1,6 kronor per kilowattimme plus avgifter.

Den stora elefanten i rummet är förstås den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden, Flowbased, som systemoperatören Svenska kraftnät nyligen infört. Beräkningsmetoden springer ur en EU-förordning och syftar till att öka mängden väderberoende elproduktion.

Medan det ännu är svårt att avgöra vad som är vad menar elprisanalytikern Christian Holtz hos energikonsultföretaget Merlin & Metis att Flowbased påverkar systemet.

– Det är inte uppenbart när och i vilken omfattning Flowbased bidrar till högre elpriser i respektive elområde, men vi ser tydligt att överföringen i elnätet är markant högre än vad den sannolikt hade varit med det gamla systemet (NTC). För södra Sverige innebär detta att mer billig el kommer ner ifrån norra Norden, men också en starkare priskoppling mot de nu höga tyska elpriserna, säger han till Tidningen Näringslivet.

Industrin ser inte att Flowbased bidrar

Just nu kokar ilskan bland företagen i mellersta och särskilt södra Sverige som redan fått utstå flera år av kraftiga elprisskillnader mellan norra och södra Sverige. De ser Flowbased som ytterligare ett hårt slag mot de redan höga elpriserna.

– Det finns en irritation i företagarleden kring det här eftersom det inte är någon som ser att det bidrar till något gott för svensk industri, säger Peter Kihlgren, vd för Kemira till TN.

Den finska industrikoncernen har 5 000 anställda över hela världen samt verksamhet med knappt 300 anställda i Helsingborg, det vill säga elområde 4.

– Det är ju ingen som trott på att det ska vara positivt det här, inte ens energibolagen. Tanken må vara god att man vill ha en effektivare elöverföring men systemet är inte riggat för det så i stället betalar Sverige ett högt pris.

– Vi hade önskat att man på ett tydligare sätt lyssnat på industrin och de som faktiskt drabbas av det här och tagit ställning för Sverige och svensk industri. Det här bidrar inte till konkurrenskraft eller omställningsinvesteringar som det ser ut.

Pålitligt och prisvärt system en förutsättning

Faktum är att det är precis tvärtom. En förutsättning för att kunna ta tunga investeringsbeslut och komma bort från fossila bränslen handlar om att ha ett pålitligt och prisvärt elsystem, menar han.

– Ett robust och konkurrenskraftigt elsystem är en förutsättning. Jämfört med andra länder har vi i Sverige haft låga elpriser och det har vi kanske fortfarande men man måste titta på hela produktionskalkylen och då har vi andra kostnader som är högre. Ändrar man en av grundförutsättningarna så är det klart att då ändrar man konkurrensmöjligheterna.

Den energiintensiva industrin i Skåne har länge brottats med problemet att man inte får ansluta sig till elnätet eftersom nätägarna inte kan garantera effekt, det vill säga el där den behövs, när den behövs.

– Vi har redan exempel på företag som valt att förlägga verksamhet utomlands för att de blivit utan den el de ansökt om, säger Malin Johansson, energi- och klimatexpert hos branschorganisationen Innovations- och kemiindustrierna, Ikem, som företräder företag inom den energitunga kemiindustrin.

Ett argument vid införandet av Flowbased har varit just att överföringen från norr till söder ska bli bättre eftersom man kan använda elnätsinfrastrukturen mer effektivt.

– Precis, det skulle ju vara en av fördelarna då men problemet är att det inte är någon som verkar kunna påvisa det och det verkar inte vara någon som tror att det ska kunna ske heller inom en överskådlig framtid eftersom systemet inte verkar vara i balans, säger Peter Kihlgren.

”En eventuell kombination av låg vind- och vattenkraftsproduktion samt hög elanvändning kan innebära perioder med riktigt höga elpriser”.

”Börjar bli dags att bråka i Bryssel”

Ikem har inte heller hört talas om något konkret. Tvärtom vill de väldigt gärna veta exakt hur många industrier som med den nya modellens ökade överföringskapacitet nu förväntas få eltilldelning av Svenska kraftnät.

– Om flödesbaserad kapacitetsberäkning inte kan resultera i tilldelning till fler industrier så måste modellen stoppas omgående. Det finns ingenting som hindrar regeringen att kräva av Svenska kraftnät att justera i modellen, säger Malin Johansson.

– Jag är mycket orolig över utvecklingen. Innovations- och kemiindustrierna är generellt mycket elintensiva och den nya elmodellen blir extremt kostsam. Låga elpriser har varit en av Sveriges absolut viktigaste konkurrensfördelar, de har varit en anledning till att Sverige blivit en industrination trots konkurrensnackdelar som exempelvis vår geografiska placering, säger hon.

När Flowbased nyligen kom upp i en av SVT:s partiledardebatter sa energiminister Ebba Busch att om Flowbased skulle resultera i högre elpriser för Sverige så skulle det bli bråk i Bryssel.

– Det börjar bli dags för energiministern att åka ner till Bryssel och bråka nu, säger Peter Kihlgren.

Även den ideella och partipolitiskt obundna konsument- och intresseorganisationen Villaägarnas Riksförbund som företräder boende i och ägare av småhus tycker att det börjar bli dags för energiministern att boka flygbiljett.

– Svenska kraftnäts testkörningar visade att priserna skulle öka och vi drev därför på för att införandet skulle läggas på is. Ebbas svar var att hon skulle “bråka” om det visade sig att priserna skulle öka, vilket de nu gjort. Vi tar henne på orden; det är dags att åka till Bryssel och bråka, säger samhällspolitiska chefen Håkan Larsson till TN.

Dessutom verkar kritiken också spänna över hela landet. I norra Sverige är företagen också irriterade.

– För våra medlemmar inom gruvnäringen är det både ökade elpriser och den kraftigt höjda oförutsägbarheten som vållar stora problem. Och detta gäller ju i hela Sverige där både SE1 och SE2, i dag tisdag, ligger på samma höga elprisnivå som i Tyskland. Detta drar undan mattan för de investeringar som planeras i norra Sverige. Vi anser att det, efter drygt två veckor med flowbased, är dags för energiministern att börja bråka om flowbased i enlighet med vad hon utlovade i samband med införandet, säger Joakim Aspeheim, ansvarig för energifrågor hos Svemin, branschorganisation för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.

Christian Holtz förstår att många är upprörda.

– Givet de höga elpriserna redan i november förstår jag ropen efter att Ebba ska bråka i Bryssel. För egen del tycker jag att, nu har vi precis genomfört en jättestor reform, då är det viktigt att låta utvärdera denna ordentligt, innan vi ger oss på nästa förändring i den. Men visst finns det mycket som talar för att den stora bilden kommer bli att Flowbased på kort- och medellång sikt bidrar till högre elpriser i Sverige.

”Starkt kopplat till vädret”

Det kan också innebära ökad komplexitet men ett ökat samhällsekonomiskt värde, menar han.

Men när det gäller elpriserna är det svårt att i nuläget avgöra hur mycket som orsakas av Flowbased.

– Det har svängt mycket de senaste dagarna och detta är starkt kopplat till vädret, förklarar han.

I helgen var elpriserna exempelvis väldigt låga och till och med negativa många timmar på grund av kraftig blåst och lägre elkonsumtion under helgen.

– I dag har vindkraftsproduktionen minskat, samtidigt som vinterkylan börjar smyga sig på.

Vad tror du om elpriserna framöver?

– De närmsta veckorna fram tills att vi börjar närma oss jul väntar jag mig nu övervägande betydligt högre elpriser än vad vi mestadels upplevt det senaste halvåret. Kyla och stigande elanvändning är en viktig förklaring, en annan bidragande faktor i närtid är isläggning i älvarna, säger Christian Holtz.

Inför varje vinter drar vattenkraftsproducenterna ned elproduktionen under några dagar för att minska vattenflödet och låta isen lägga sig under ordnade former och därefter minska problem med att is sätter igen turbinerna, förklarar han.

– En eventuell kombination av låg vind- och vattenkraftsproduktion samt hög elanvändning kan innebära perioder med riktigt höga elpriser.

Tidningen Näringslivet har sökt pressansvariga hos energiminister Ebba Busch för en kommentar.