HOTEN MOT ÄGANDERÄTTEN

Tjädrar stoppar Kristofers skogsföretag – förlorar miljoner: ”Äganderätten betyder ingenting”

Kristofer Stigens dröm om att bli skogsförvaltare stoppas – av fyra tjädrar. Trots uppskattade miljonförluster, rättstvister och svikna politiklöften tänker han inte gå lottlös. "Om fler förstår vad som faktiskt sker kanske något händer," säger han till TN.

Ingen avverkning, ingen ersättning, ett skogsbruk i limbo och ökad arbetsbelastning. Så här ser verkligheten ut för skogsägaren Kristofer Stigen i Bollebygd, som under halva sin tid som markägare har kämpat i domstol för rätten att bruka sin egen mark.

– Jag hade aldrig trott att det här skulle hända. Äganderätten betyder ingenting för mig längre, säger han till TN.

Det har gått tio år sedan Kristofer Stigen kunde köpa loss skogen han drömt om att förvalta – en skog som funnits i familjens ägo i tre generationer. Under den här tiden observerade han ibland tjädrar på marken när han var ute och jobbade eller promenerade i skogen.

– Jag blev jätteglad första gången en flög upp och överraskade mig. Det är mäktiga fåglar, säger han.

Majoritet av mark obrukbar

Han var då ovetande om att en population på fyra till sex tjädrar skulle bli orsaken till att hans avverkningsanmälan från 2019 nekades med hänvisning till artskyddsförordningen. I stället tilläts han endast utföra plockhuggning i vissa delar av området. Men i stort sett var omkring 50-60 procent av potentiellt avverkningsområde stoppat.

– Det blev en stor inskränkning, där värdet på förlusten uppskattades till 1,5 miljoner kronor. Om jag gick emot deras beslut riskerade jag ett vite på 1,2 miljoner, säger Kristofer Stigen.

Kristofer Stigen betonar att han har stor respekt för natur och miljö och påpekar att han har en grön skogsbruksplan.

– Jag har till och med avsatt mer mark än vad minimikravet för naturvård kräver, säger han.

”Rimmar dåligt”

Däremot är han förbluffad över att tjädrar är orsaken till avverkningsstoppet, särskilt eftersom arten kategoriseras som livskraftig och dessutom är jaktbar i Sverige.

– Tjänstemannen beslutar att vi inte får avverka här för att tjädern ska få leva och ha det bra. Men samma person kan till helgen åka ut och jaga tjäder och skjuta den. Det tycker jag rimmar väldigt dåligt, säger han.

”Det kändes som att staten bara konfiskerade marken och lade en död hand över den.”

Nästa fråga var om han skulle få ersättning för inskränkningen.

– Det kändes helt orimligt. Jag ansåg att det inte var rätt att jag ensam skulle bära kostnaderna. Det kändes som att staten bara konfiskerade marken och lade en död hand över den.

Startade rättsprocess

Han kontaktade en advokat som var kunnig inom skogsfrågor och bestämde sig för att driva frågan i Mark- och miljödomstolen. Han anser att beslutet är oproportionerligt.

– Det handlade inte om att motsätta sig reglerna, utan om att få rätt att skydda en väldigt fin tjädermark, förklarar han.

Våren 2023 beslutade Högsta domstolen (HD) att Hargs Bruk hade rätt till ersättning från staten efter ett avverkningsförbud. Kristofer Stigen hoppades att detta prejudicerande fall, som också rörde tjädermark, skulle ge honom rätt.

– Där var det en liknande situation eftersom det handlade om avverkning på 20 hektar i båda fallen. Skillnaden är att de äger 20 000 hektar mark, medan min fastighet gällde 145 hektar produktiv mark, säger han.

Blev skadestånd

Men rätten ansåg att fallen inte kunde jämföras och nekade Kristofer Stigen ersättning. I stället fick han betala rättegångskostnader på 235 000 kronor.

– De hävdar att jag inte lider någon stor skada av avverkningsstoppet. Men för ett litet familjeskogsbruk med låg omsättning innebär ett tapp på 1,5 miljoner oerhört många årslöner och uteblivna investeringar. Jag kan bara skaka på huvudet. Jag känner mig tom och oförstående till allt det här, säger han.

I rättegången informerades Kristofer Stigen att han kan förnya sin avverkningsanmälan efter två år, men han ifrågasätter poängen med det.

– Hur rimligt är det att det skulle bli ett annat utfall nu? Exempel gavs som om skogen skulle brinna ner, då finns det ingen tjädermark kvar – men å andra sidan ingen skog heller. Eller om något annat skulle få tjädern att flytta, men det är ganska osannolikt, säger han.

Verksamhet i limbo

Efter inskränkningen har Kristofer Stigen, med hjälp av Areal, beräknat att den totala värdeminskningen för marken uppgår till ungefär tre miljoner kronor. Detta har i praktiken satt hans avverkningsplaner i limbo eftersom det alltid finns risk för nya stoppbesked. Om han hade behövt sälja marken hade det inneburit en enorm förlust.

”Jag känner markägare som också har tjäder på sina marker, men som säger till sina vänner och familj att inte prata om det. Risken är för stor att på sikt hindras att avverka.”

– Tanken var att få ekonomi till att bli mer självverksam i skogen och kunna göra vissa investeringar. Nu blir det precis tvärtom. Det skapar stor osäkerhet för framtiden. Jag känner markägare som också har tjäder på sina marker, men som säger till sina vänner och familj att inte prata om det. Risken är för stor att på sikt hindras att avverka, säger Kristofer Stigen.

Detta har vänt upp och ner på hans tidigare syn på att han som skogsägare har rätt att bruka sin mark.

– Jag har inte mycket till övers för äganderätten längre. Det betyder ingenting. Jag och många andra med eget skogsbruk, vill ju vårda vår mark och göra det bästa av den. Man vill skapa något unikt, men det här blir så otroligt kontraproduktivt, avslutar han.

Skogsstyrelsen svarar

Skogsstyrelsen har bemött kritiken och framhåller att de agerar i enlighet med kapitel fyra i artskyddsförordningen, som reglerar fridlysning av fåglar. Myndigheten understryker att miljöbalken kräver att beslut som påverkar enskilda personer eller intressen ska vara proportionerliga och inte mer ingripande än vad som är absolut nödvändigt. De avstår dock från att ta ställning i Kristofer Stigens fall och hänvisar istället frågan till politiska beslutsfattare.

”Det finns en stor förståelse och medvetenhet hos oss över hur enskilda markägare påverkas, vi möter dem varje dag. Men våra beslut kan inte grunda sig på annat än lagstiftningen och om den behöver ändras så blir det en fråga för politiken att väga av. När det gäller ersättningen är det något som domstolen prövat, även det utifrån gällande lagstiftning. Om den är rimlig eller inte är en politisk fråga”, skriver Peter Jernberg, pressansvarig på Skogsstyrelsen i en skriftlig kommentar.

”Regeringen får noll poäng. Ingenting har ändrat sig sedan de tillträdde.”

Inför valet 2022 skickade Ulf Kristersson ett brev till Sveriges skogsägare där Moderaterna lovade att stärka skogsägarnas självbestämmande, möjliggöra mer skogsbruk, begränsa påverkan till berörda parter och försvara svenskt skogsbruk i EU. Kristofer Stigen menar dock att löftena inte infriats.

– Nej, regeringen får noll poäng. Ingenting har ändrat sig sedan de tillträdde, säger han.

Driver frågan vidare

Men Kristofer Stigen ger sig inte. Tillsammans med lantbrukaren och skogsägaren Lia Hyttsten, vars fall TN tidigare uppmärksammat efter att hennes verksamhet stoppats med hänvisning till en hackspett på deras mark, har Kristofer skrivit ett brev till grundlagskommittén. Här uppmanar de politiker till åtgärder som återställer förutsättningarna för skogsägare.

– Hoppet är det sista som lämnar en. Det handlar inte bara om mig, utan om många andra i liknande situationer. Det är helt orimligt att det här kan fortsätta. Det måste till en förändring. Om fler förstår vad som faktiskt sker kanske något händer, säger Kristofer Stigen.

Rättstvisten är heller inte över och nu kommer Kristofer Stigen att ta fallet vidare till Mark- och miljööverdomstolen med hjälp av Södra och LRF.

– Jag har redan lämnat in ett överklagande.