AI OCH AUTOMATISERING

Experten avslöjar: Därför slår andra länder Sverige i AI – ”Ganska långt efter”

AI-rådgivaren och serieentreprenören Göran Lindsjö varnar för att Sverige halkar efter i användning av AI och att kunskapen om tekniken är alldeles för låg. ”Det finns både företagsledare och politiker som när man ber dem beskriva AI beskriver raka motsatsen”, säger han i en exklusiv intervju med Tidningen Näringslivet.

Få i Sverige kan mäta sig med Göran Lindsjö när det kommer till rådgivning inom AI. Han har startat och drivit flera företag inom AI-sektorn, tjänstgjort som strategisk rådgivare i ämnet i Regeringskansliet och utbildat privata och offentliga organisationer både i Sverige och utomlands i hur de kan höja sin AI-kompetens.

Efter att ha tillbringat stora delar av det senaste decenniet i USA är Göran Lindsjö tillbaka i Sverige, där han lägger en stor del av sin tid på att föreläsa om AI i olika sammanhang.

– Min bild är att både Sverige och EU ligger efter, i vissa aspekter ligger vi ganska långt efter. Och det har många orsaker. En av dem är att vi har ett väldigt teknikfokus på AI. Både på universiteten och på gymnasienivå utbildar vi huvudsakligen tekniker och naturvetare inom AI. Men det är ju inte de som tar de flesta besluten inom AI utan det är ekonomer, jurister och HR-personer som gör det. I många andra länder har man insett det här sedan ganska långt tillbaka och det är en viktig orsak till att vi halkar efter, säger Göran Lindsjö till Tidningen Näringslivet.

”Min bild är att både Sverige och EU ligger efter, i vissa aspekter ligger vi ganska långt efter.”

– En annan orsak är vår egen självbild, att vi tror att vi är långt framme. Och tror vi att vi är långt framme, då behöver vi inte lära av andra. Och om vi inte lär av andra så kommer vi inte framåt.

AI – en verktygslåda

Göran Lindsjö pekar ut två saker som extra intressanta när det kommer till AI. Den ena rör hur AI påverkar affärsverksamhet exempelvis i form av nya affärsmodeller och nya sätt att se på intäktsströmmar. Den andra handlar om hur AI påverkar politiken.

– Oavsett om en politiker med sin politiska agenda vill ha tryggare städer, en levande landsbygd, lägre skatter, bättre hälso- och sjukvård eller något annat så är AI en verktygslåda som hon eller han kan använda sig av. Och i Sverige har vi tyvärr inte kommit i gång med den delen.

Enligt Göran Lindsjö har Sverige fundamenten på plats när det kommer till AI. Vi har bra ledarskap och entreprenörskap, vi har tillgång till tekniken och vi har gott om data att träna på.

”Har man väldigt mycket fokus på AI och håller på och testar med olika låtsastillämpningar så tenderar det att ta ganska lång tid.”

– Men sen är det ett antal saker som vi behöver ändra på. En av de sakerna tror jag är kunskap. Allting blir mycket lättare om vi ökar kompetensen, till att börja med hos ledare men också hos anställda, allmänhet, inom skolan och så vidare, säger han, och fortsätter:

– Och då menar jag inte att lära sig matematiken och tekniken bakom det hela, utan jag menar att förstå vad man kan och inte kan göra och vilka konsekvenser det får. Där är vi inte så bra i dag. Det finns både företagsledare och politiker som när man ber dem beskriva AI så beskriver de raka motsatsen till vad AI är för något.

Hur kan det låta då?

– Ja, ett exempel är att de beskriver ungefär en callcentersituation där någon sitter med script, ställer en fråga som man kan svara ja eller nej på och sen går man åt olika håll enligt ett flödesschema. Och det är ju inte det AI är.

Tipset: Fokusera på riktiga utmaningar

Ett sätt att öka AI-kunskapen är att testa sig fram. Inget fel i det, menar Göran Lindsjö, som dock anser att det finns mer effektiva sätt. Hans tips till företag och organisationer är att först se till att ledningen har en grundläggande förståelse och kompetens, och därefter se till att även andra i personalen får kunskap i vad det handlar om.

På så sätt blir det enligt Göran Lindsjö lättare att identifiera vilka utmaningar och knäckfrågor som avdelningen arbetar med och sen adressera dem med hjälp av AI. AI kan då bidra med beslutsstöd, klassificering, rekommendationer och så vidare.

– Har man mer fokus på sina egna knäckfrågor än på AI som fenomen, så hittar man ofta rätt i att använda AI för att lösa det som man har behov av att lösa. För har man väldigt mycket fokus på AI och håller på och testar med olika låtsastillämpningar så tenderar det att ta ganska lång tid.

En del röster har höjts för att Sverige skulle behöva något i stil med 90-talets IT-kommission där politiken, akademin och näringslivet arbetar tillsammans för att den här gången höja kompetensen inom AI.

Svenska exportföretag i framkant

Göran Lindsjö håller med om att det behövs samarbete, men anser att det redan finns dem som ligger i framkant inom AI och att det klokaste vore att ta efter dem.

– Många svenska exportföretag har kommit ganska långt med flera tillämpningar av olika slag, och ett strategiskt tänk kring de här frågorna. Det gäller faktiskt också inom offentlig sektor, vi har kommuner och regioner som ligger före andra.

– Så någonstans finns det ju en hel del kompetens i Sverige och kunde vi på något sätt hitta en modell för att få ut all den kunskapen så har vi mycket att vinna. Svensk exportindustri skulle nog vara det viktigaste att mjölka ur på något sätt men då behöver ju de ha en anledning att ägna energi åt en sådan fråga.

”Vi måste ha mycket lagstiftning men att ha en adekvat och relevant lagstiftning tror jag är viktigare än att bara gå på i förväg, om jag säger så.”

Samtidigt som många vittnar om de möjligheter som följer med AI-kompetens, så pratas det också en hel del om farorna med tekniken. Dem behöver också tas på allvar, menar Göran Lindsjö, som kallar AI för ”väldigt kraftfullt verktyg”.

– Jag personligen har problem med när man lagstiftar kring själva tekniken, jag tycker snarare att man i så fall skulle lagstifta kring själva användningen. Det är ju vi människor som det handlar om. Kriminella använder AI för att bryta sig in i våra IT-system men man kan också använda AI för att skydda våra IT-system.

Vad måste Sverige och EU göra om vi inte vill riskera att halka efter ännu mer?

– Vi behöver komma ifatt i användning. Jag tycker att användning är det allra viktigaste, viktigare än forskning och viktigare än att vara så väldigt inriktade på lagstiftning som vi är nu. Vi måste ha mycket lagstiftning men att ha en adekvat och relevant lagstiftning tror jag är viktigare än att bara gå på i förväg, om jag säger så. Så användning av olika slag, men för att kunna använda AI så behöver vi först ha kompetens.

”Frågan är bara var pengarna ska komma ifrån, vad det är som ska betala välfärden i EU om vi fortsätter att halka efter.”

Göran Lindsjö menar att AI-frågan är tätt sammanlänkad med Europas konkurrenskraft. Han hänvisar till en intervju som Financial Times gjorde med Ericssons vd Börje Ekholm tidigare i höstas. I artikeln varnar Börje Ekholm för att Europa håller på att bli ett museum.

– Det är ju trevligt att vara ett fint museum med en fin museishop där vi kan köpa handväskor och parfymer och sportbilar eller vad det nu är för någonting, säger Göran Lindsjö, och avslutar:

– Frågan är bara var pengarna ska komma ifrån, vad det är som ska betala välfärden i EU om vi fortsätter att halka efter.