DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Dubbla dråpslaget: Nu chockhöjs skatten på kärn- och vattenkraft – samtidigt som elskatten rusar

Regeringen sätter sitt hopp till elektrifieringen för att klara klimatomställningen. Trots det har elskatten höjts med 12 procent på två år och nu väntar dessutom en miljardchock för landets elproducenter i form av skatteökningar på flera hundra procent. ”Helt ärligt en ganska korkad politik”, säger chefsekonomen Erik Bengtzboe till TN.

Vid årsskiftet blir det betydligt dyrare att producera el i Sverige. Då ökar riktvärdena i fastighetstaxeringen med 123 procent för kraftvärme, 128 procent för vattenkraft och hela 666 procent för kärnkraft. Förslaget presenterades av Skatteverket redan i somras, och har nu gått igenom trots protester från branschen.

– Det här innebär kraftigt höjda skattekostnader, särskilt för kärn- och vattenkraften. Sammantaget räknar vi med att Sverige får ett fördubblat fastighetsskatteuttag på elproduktion, vilket motsvarar en ökning med 1,5 miljarder skattekronor per år de kommande sex åren, säger Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen, till Tidningen Näringslivet.

Han är en av dem som redan i somras varnade för följderna av Skatteverkets förslag, och menar att politiken borde ha agerat för att stoppa det eller åtminstone dämpa ökningarna.

Framför allt är han och Energiföretagen kritiska till att upptaxeringen – som bygger på de senaste årens elpriser – inte tar hänsyn till att elpriserna var närmast extrema inte minst år 2022 då Rysslands invasion i Ukraina ledde till en gaskris i hela Europa.

– Det är framför allt det som vi har haft invändningar emot, att de exceptionella priserna från särskilt 2022 får påverka taxeringsnivån. Tanken med taxeringsvärdet är att det ska motsvara marknadsvärdet för elproduktionsanläggningen men eftersom man inte har sorterat ut extrema år som drar upp siffrorna så blir ju resultatet missvisande.

Gäller i sex år

Att de olika kraftslagen får olika stora höjningar beror på att de har olika förutsättningar. Äldre och nyare anläggningar taxeras till exempel på olika sätt. Dessutom beskattas elproducenterna utifrån marknadsvärdet, det vill säga priserna på den el som har genererats av respektive kraftslag. Något som också varierar beroende på i vilket av landets fyra elområden som produktionen sker.

Riktvärdena för fastighetstaxeringen uppdateras vart sjätte år, vilket innebär att elproducenternas nya kostnadsläge kommer att hålla i sig åtminstone till och med år 2030. De officiella besluten om nya taxeringsvärden skickas ut av Skatteverket i juni 2025 men gäller enligt Erik Thornström i praktiken redan från årsskiftet.

”Det här slår mot lönsamheten i produktionen och i förlängningen blir elen dyrare. Så det är klart att det innebär högre kostnader för företagen.”

Men regeringen kunde alltså ha stoppat ökningarna antingen genom att pausa taxeringen eller genom att ta bort året 2022 ur underlaget, menar han.

– Det här slår mot lönsamheten i produktionen och i förlängningen blir elen dyrare. Så det är klart att det innebär högre kostnader för företagen. Och det samtidigt som mer el behövs för att vi ska klara elektrifieringen som är en avgörande del av klimatomställningen. Tajmingen är väldigt olycklig.

Erik Thornströms bedömning är att det nu är för sent att göra något åt taxeringsnivåerna eftersom riktvärdena redan har klubbats och arbetet med nästa års deklarationer har påbörjats. Han har dock ett förslag på en snabb lösning som skulle kunna mildra konsekvenserna.

– Det man skulle kunna göra är att temporärt sänka fastighetsskatten för att balansera så att vi inte får den här orimliga skatteökningen. Då landar vi närmre ett faktiskt marknadsvärde och slipper vad vi anser är en väldig övertaxering.

Notan: 4 miljarder extra

Samtidigt som det alltså blir dyrare att producera el vid årsskiftet så höjs också energiskatten på el, det vill säga den så kallade elskatten. Inför 2024 höjdes den skatten med 9,2 procent och nu inför 2025 har ökningen fastslagits till 2,6 procent. Det innebär alltså en ökning på cirka 12 procent på två år.

En beklaglig utveckling, tycker Erik Thornström. Enligt Energiföretagen motsvarar de 12 procenten att svenska hushåll och företag på två år kommer att betala 4 miljarder mer i elskatt.

– Halva elräkningen består redan av skatter, avgifter och moms och den andelen ökar. Vi tycker att det är en väldigt negativ utveckling för det leder till fel proportioner i skatteuttaget och det rimmar inte med elektrifieringsplanerna för transportsektorn. I tider då både hushåll och företag har det tufft ekonomiskt blir det här ytterligare en tung börda att bära.

”Regeringen får verkligen underkänt i sin hantering av elskatten.”

Han får medhåll i sin kritik av Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening. Han kallar elskatten för ”en av Sveriges minst populära skatter”, och påminner om att den inte bara har ökat under de senaste två åren utan under flera decennier.

– Och det är en feltänkt skatt från första början. Det finns absolut ingen logik i att straffbeskatta ren energi på samma sätt som man beskattar till exempel tobak och dessutom göra det till den milda grad att det begränsar hur mycket el folk har råd att använda, säger han till TN.

Tidigare i år lade regeringen fram ett förslag om att slopa den årliga indexeringen av elskatten. I valrörelsen twittrade Elisabeth Svantesson (M) att om inte socialdemokraten Mikael Damberg klarade av att sänka elskatten så kunde hon ta över. Kristdemokraternas Ebba Busch gav i samma veva ett löfte om att se över elskatten som ett svar på att elpriserna redan då hade börjat stiga kraftigt. Men när det väl blev dags för den nya regeringen att besluta om budgetar var det alltså inte längre aktuellt att vare sig sänka elskatten eller stoppa den årliga indexeringen.

När den senaste budgeten presenterades i höstas hade regeringen i stället prioriterat sänkt skatt på drivmedel.

– Regeringen får verkligen underkänt i sin hantering av elskatten. Jag är övertygad om att folk har en aversion mot elskatten, inte bara för att den växer varje år utan också för att det är en korkad skatt. Men den har blivit en kassako för staten. Man tar chansen att suga ut så mycket skatt som möjligt trots att det inte är rimligt, säger Erik Bengtzboe.

”Att indexera skatter efter det läge vi har haft de senaste åren är inte ett hållbart sätt att agera.”

Han tycker att regeringen har haft flera chanser på sig att sänka elskatten. För några år sedan kunde det till och med ha varit en åtgärd för att bekämpa inflationen. Nu har det snarast blivit tvärtom.

– Jag är övertygad om att osäkerheten kring energipriserna är något som regeringen kommer att få bära med sig under lång tid framöver och de borde verkligen fundera både en och två gånger på hur de kan rätta till det läge de har försatt sig i.

Elkonsumenterna får betala

Erik Bengtzboe är skeptisk till att indexera upp skatter över huvud taget, inte minst eftersom höjda skatter kan bidra till ökad inflation. Precis som Erik Thornström på Energiföretagen anser han att regeringen borde ha agerat när det stod klart att indexeringen av fastighetsskatten skulle innebära skatteökningar för elproducenterna på flera hundra procent.

– Den här typen av indexeringar är inte anpassade för tider med extrema prisökningar och hög inflation, utan systemet bygger på att man har stabil inflation eller till och med en inflation som ligger under målet på 2 procent. Att indexera skatter efter det läge vi har haft de senaste åren är inte ett hållbart sätt att agera. Det är väldigt problematiskt att priser som ska spegla det normala marknadsläget inte gör det för att man har räknat in extrema år. Det borde se väldigt annorlunda ut.

– Taxeringen av fastighetsskatten är ytterligare ett exempel på en helt ärligt ganska korkad politik som leder till höga priser och stor fluktuation helt i onödan. Och det spelar egentligen ingen roll vad man kallar avgiften i sig för i slutändan hamnar de här kostnaderna på elkonsumenterna.

Kan påverka investeringar

Att riktvärdena för fastighetstaxering ökar och att skatten höjs som en konsekvens av det, är i sig inget ovanligt. Men den här gången blir genomslaget orimligt stort, menar Katarina Bartels, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

– Det är väldigt olyckligt. Det är ett problem vi har en så väldigt teknisk lagstiftning för det får effekter som inte är önskvärda enligt vårt sätt att se på det. Det här skulle kunna innebära ökade kostnader för både hushåll och företag. Och risken är dessutom att vi kanske inte får de investeringar som vi vill ha, säger hon till TN.

”Handlar om politisk vilja.”

Hon delar uppfattningen att regeringen kunde ha gått in och påverkat riktvärdernas beräkning, och tycker dessutom att Skatteverket borde ha förstått vad som var på gång och flaggat för det i ett tidigare skede. Det finns dock fortfarande möjlighet för regeringen att agera, menar hon, och att tillfälligt justera fastighetsskatten för att kompensera på det sätt som Erik Thornström tar upp anser hon är ett alternativ.

– Det borde vara ett ganska enkelt sätt. Så det är fullt möjligt för regeringen att agera, det handlar nog bara om politisk vilja.

Katarina Bartels och hennes kollega Robert Lönn, som också är skattejurist, menar att även om varje förslag och förändring på skatteområdet kan få konsekvenser i sig, så ska man inte glömma att den sammantagna effekten också spelar väldigt stor roll.

– Den sammantagna effekten av höjningarna gör att kostnaden för företag och hushåll rusar iväg än mer, säger Robert Lönn till TN.

Slår mot elens konkurrenskraft

Han anser att den höjda energiskatten på el – speciellt i kombination med sänkt skatt på fossila alternativ såsom bensin och diesel – leder till att el får sämre konkurrenskraft gentemot fossila alternativ.

– När vi nu är mitt uppe i den gröna omställningen och försöker övergå mer och mer till el och andra fossilfria alternativ, är det beklagligt att man väljer att inte göra el mer gynnsamt i förhållande till fossila alternativ, säger han.

”Givet att den politiska ambitionen är att göra det mer gynnsamt att övergå till fossilfria alternativ så borde man prioritera att agera i de här frågorna.”

Det finns anledning för regeringen att se över elskatten och principiellt vore det välkommet att tillämpa EU:s minimiskattenivå för all el som förbrukas i en näringsverksamhet och som inte omfattas av full skattebefrielse, menar Robert Lönn.

– Givet att den politiska ambitionen är att göra det mer gynnsamt att övergå till fossilfria alternativ så borde man prioritera att agera i de här frågorna. I förlängningen handlar det om, utöver att driva den gröna omställningen framåt, att agera för att stärka svensk konkurrenskraft.

Tidningen Näringslivet har sökt energiminister Ebba Busch (KD).