DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Elkrisen: 1 700 vattenkraftverk hotas trots nya reglerna

Samtidigt som Sverige försöker hantera en pågående elkris riskerar helt central vattenkraft att monteras ned. Dammar rivs över hela landet och sjöar töms på vatten. Regeringens försök att stoppa utvecklingen får bara halvt godkänt. ”Vi måste ha balanskraft. All vattenkraft är viktig”, säger miljöjuristen Lina Hagström till TN.

Sedan Sverige införde vattendirektivet i svensk lagstiftning för över 20 år sedan har de svenska myndigheterna drivit fram en tolkning som har fått negativa konsekvenser för enskilda, både företagare och medborgare.

Men det var egentligen först när det blev tydligt att svensk energiförsörjning hotades som nuvarande regering drog i bromsen. För två år sedan pausades omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor och sedan dess har ett intensivt arbete lagts ned på att rädda den småskaliga vattenkraften. Vattenkraften i Sverige har stor betydelse för balanseringen av elnätet. Allt finns med i promemorian ”Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning”.

I promemorian framgår det att mycket kommer att ändras för att stoppa omprövningarna. Förhoppningen är att den negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel hålls till ett minimum.

Lina Hagström, miljöjurist på Svenskt Näringsliv, är nöjd med flera av förslagen. Men det räcker inte, slår hon fast. Tillsammans med en rad andra näringslivsorganisationer radar hon upp flera nödvändiga ändringsförslag:

– Att tillämpa de undantag som medges i vattendirektivet fullt ut är en förutsättning för att Sverige ska kunna hantera klimatomställningen i den takt som krävs. De förtydliganden som föreslås för vattenkraften i promemorian borde också omfatta andra verksamheter och även gälla i Natura 2000-områden, säger hon.

Hennes Farhåga är att när tillstånden för vattenkraften omprövas med den implementering av vattendirektivet vi har nu kommer det att falla bort reglerbar el. Andra EU-länder har utnyttjat undantagen som medges fullt ut.

Reglerbar el är en förutsättning för att hantera en snabb utbyggnad av väderberoende energislag som vind och sol:

– När vi stoppar in alltmer sol och vind i elsystemet får vi en energikälla som varierar över tid, till exempel för att det slutar att blåsa eller att solen går i moln. Då måste vi ha tillräckligt med balanskraft som kan jämna ut eltillgången. Det är därför all vattenkraft är viktig, även den småskaliga, och att målet om som mest 1,5 TWh förlorad vattenkraftsel inte överskrids, säger hon.

”Myndigheterna har vilseledande information”

Trots höga ambitioner är det också tydligt att det är svårt att reda ut ett regelverk när man inte gjort rätt från början. Forskaren Lena Nerhagen, lektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna, trycker särskilt på att regeringen måste ta kommandot för att förhindra att myndigheterna i sina föreskrifter skärper villkoren igen.

I sitt remissvar skriver Lena Nerhagen att det är regeringen som bör fatta beslut om vilka vatten som ska anses vara kraftigt modifierade (klassas som KMV) och därmed undantas från krav på att miljökvalitetsnormerna ska uppnås.

Det är tydligt att Havs- och vattenmyndigheten även har kommit att diktera villkoren i denna promemoria, menar hon. Det är dess tidigare föreskrifter som har kritiserats hårt för att driva fram en överimplementering av Vattendirektivet.

– Jag tycker att myndigheterna har vilseledande information. De säger att föreskrifterna är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen, ramdirektivet för vatten och EU:s gemensamma vägledningar. Det stämmer inte, säger hon.

Sedan Vattendirektivets infördes i Sverige har det aldrig gjorts ordentliga samhällsekonomiska konsekvensanalyser, menar hon. Det innebär att om kostnaderna för återställandet för övriga samhället blir för höga så finns möjligheten att klassificera vatten som kraftigt modifierade. Då hade antagligen inte regeringens omprövning behövt göras.

– Vattenförvaltningsförordningen är den övergripande lagstiftningen. Och den har tillkommit utan att man har tillämpat principerna som ligger till grund för ramdirektivet för vatten, säger hon.

Sjöar töms på vatten

EU-rätten ger alltså möjlighet att undanta ett vatten från den generella kravnivån genom att peka ut det som kraftigt modifierat, det betyder förenklat att det är så påverkat av människan att man inte behöver göra kostsamma miljöåtgärder som till exempel fisktrappor.

För att förhindra att myndigheter, understödda av miljöorganisationer och fiskeentusiaster driver fram för kostsamma åtgärder gäller det med andra ord att använda KMV i så stor utsträckning som möjligt.

Men KMV har hittills varit ett nålsöga. Sedan 2019 har klassningen använts sparsmakat. Det är bara 2-3 procent av de svenska vattnen som klassas som KMV mot cirka 14 procent i EU, enligt LRF som menar att det handlar om en överimplementering av EU-direktivet (se sidan 29-31 i rapporten Startprogram för utvecklad vattenkraft )

I promemorian ”Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning” framgår det att när ett kraftverk har betydelse för en effektiv tillgång till vattenkraftsel för landet Sverige som helhet så kommer det att klassas som KMV. Därmed kan den mildare klassificeringen god ekologisk potential (GEP) användas i stället för den mer begränsande god ekologisk status (GES).

I promemorian delas kraftverken in i tre klasser (sid 4 i denna rapport). De två första kategorierna, i princip de större kraftverken, kommer att omfattas av KMV, medan den tredje inte kommer att göra det.

I klass 1 finns 255 kraftverk med högt bidrag till reglerkraften, klass 2 innehåller 78 kraftverk. I klass 3 finns 1 700 kraftverk där endast enskilda anläggningar anses ha en nationell betydelse. Enligt Energimyndigheten bidrar har de begränsad betydelse för reglerbarheten.

Så trots föresatsen att rädda den småskaliga vattenkraften hotas fortfarande 1700 kraftverk, men också tusentals dämmen i hela landet som antagligen måste rivas.

– Promemorian är nog bra vad gäller att efterfråga rimlighet och proportionalitet i hanteringen av de storskaliga vattenkraftverk men inte för de tusentals dämmen som upprätthåller sjöstrukturerna i Sverige över en stor del av Sverige idag, säger Jonathan Lindgren, samhällsekonomisk expert på Villaägarna.

– Man ignorerar de mindre dämmena, vilket gör att det finns risk för utrivningar av en stor mängd dammar, vilket gör att landskapet omformas. Man eftersträvar någon form av förindustriellt tillstånd, men det vi får är extremt förändrade boendemiljöer på många håll, vilket också påverkar attraktionen att bo på landsbygd rejält till det sämre, lägger han till.

Dammrivningarna pågår redan i delar av Sverige, som Dalarna och Värmland. I extremfallet har det lett till att vattennivån har sänkts med flera meter eller att sjöar har reducerats till små rännilar. Det slår direkt mot de boende i glesbygden, vilket TN har skrivit om tidigare.

Flera verksamheter måste omfattas

Både Lina Hagström och Jonathan Lindgren vill att de förtydliganden som föreslås i promemorian ska utökas till att omfatta även övriga verksamheter som anges i vattenförvaltningsförordningen. Det kan gälla sjöfart, eller möjligheten till rekreation, dricksvattenförsörjningen, bevattning, vattenreglering och skydd mot översvämning.

Även Skogsindustrierna betonar att det är viktigt, liksom att lokal hänsyn, inte bara nationell, måste beaktas:

”Framför allt i södra Sverige har mindre anläggningar, särskilt om dessa är eller kan utrustas med ö-drift (möjlighet att starta produktion och leverera el om elnätet ligger nere), en stor lokal och regional betydelse för elberedskapen. Det bör därför tydliggöras att en lokal elberedskap även ska kunna beaktas vid utpekandet av kraftigt modifierat vatten”, skriver organisationen i remissvaret.

Lena Nerhagen menar att en central utgångspunkt i Vattendirektivet är att man i tillståndsprocesserna tar hänsyn till fler verksamheter:

– Där ska konsekvenser för hela samhället ligga till grund för bedömningar om behovet av åtgärder i enskilda vattendrag och där möjligheten för berörda att vara delaktiga i planeringsprocessen är en central princip, säger hon.

Måste gälla alla naturskydd

Enligt promemorian måste två så kallade hydromorfologiska kvalitetsfaktorer vara uppfyllda för att ett vatten ska klassas som KMV. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer kan till exempel vara att vattennivån i en sjö sjunker drastiskt eller att den så kallade konnektiviteten försämras. Bra konnektivitet innebär att fisken kan vandra fritt mellan sjöar och vattendrag.

Men det som är intressant är att i promemorian utgår man från att konnektiviteten ”automatiskt” är uppfylld, betonar Lina Hagström. Det betyder att en kvalitetsfaktor så att säga redan är avklarad och att det bara krävs en till för att vattnet ska klassas som KMV. Det bäddar förhoppningsvis för effektivare processer.

Sverige har under åren, särskilt under den S-ledda regeringen, även skapat stora så kallade Natura 2000-områden. Av dessa naturskyddsområden följer omfattande krav och begränsningar för alla typer av verksamheter, till exempel vattenkraftsanläggningar.

Tanken var att man i samband med pausen av miljöprövningarna även skulle hantera detta, menar Energiföretagen. Men i promemorian har det fallit bort:

”I utredningar och dialoger som lett fram till den nya lagstiftningen och den nationella planen har det hela tiden varit självklart att det är den sammantagna påverkan på vattenkraften som ska vägas mot miljönyttan. Men så riskerar det att inte bli”, skriver Energiföretagen i en debattartikel.

Energiföretagen skriver i sitt remissvar att flera av förslagen innebär ökad tydlighet och styrning, men också att det är viktigt att några av förslagen behöver ändras för att ”vattenkraftens omprövningar ska kunna genomföras på det sätt och med det utfall som politikerna har avsett”.