DEN SVENSKA SÄKERHETEN
Tio tips på hur du kan förbereda företaget inför krisen
Det är rimligt att räkna med en närmast permanent försämring av säkerhetsläget under överskådlig tid. Svenskt Näringslivs säkerhetsexpert Johan Sjöberg identifierar ett antal områden som företaget måste ta tag i för att förbereda sig.
Den geo- och säkerhetspolitiska situationen i Europa och inte minst i Sveriges närområde är komplex och oroväckande. Därtill har vi ett allvarligt läge inom den inre säkerheten med en organiserad brottslighet och kriminell ekonomi som utgör en stor påfrestning på samhället och däribland inte minst företagen.
Totalförsvarsplaneringen som återupptogs för snart tio år sedan går framåt och försörjningsberedskapen förbättras gradvis. Emellertid är vi fortsatt endast i början av planeringen och mycket mer behöver göras för att skapa ett mer robust och motståndskraftigt samhälle.
”Vi behöver alla accelerera planeringen och förbättra skyddet av våra verksamheter, individuellt liksom tillsammans och gå från samverkan till samarbete, inte minst mellan det offentliga och privata.”
Försörjningsanalyser behöver skyndsamt tas fram av sektorsansvariga beredskapsmyndigheter, tydliga prioriteringar av totalförsvarsviktig verksamhet behöver identifieras och kommuniceras och en tvärsektoriell struktur behöver utvecklas på central nivå. Länsstyrelserna liksom civilområdena behöver få tydligare inriktning att samarbeta med näringslivet och därtill i en större omfattning samordna kommunerna i arbetet, inte minst vis a vis företagen. Frågan om upphandling och avtal för beredskap är helt central och föremål för olika utredningar.
När betänkanden väl läggs fram behöver dessa skyndsamt omsättas i handling och ny lagstiftning, inriktning och styrning omgående beslutas. Vi behöver alla accelerera planeringen och förbättra skyddet av våra verksamheter, individuellt liksom tillsammans och gå från samverkan till samarbete, inte minst mellan det offentliga och privata.
Vad kan och bör företag göra?
Svenskt Näringsliv har sedan en tid tillbaka identifierat ett antal punkter som företag bör ta hänsyn till i sin planering:
- Stresstesta din verksamheten. Vad händer om tex stora störningar eller omfattande avbrott under en längre tid drabbar försörjning och leverans av varor och tjänster? Om kollektivtrafiken inte fungerar och/eller drivmedel inte finns att tillgå, hur kan medarbetarna komma till sin arbetsplats? Vad händer om barnomsorgen inte fungerar? Om längre elavbrott sker, finns det reservkraft?
- Ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Många företag har idag olika typer av riskanalyser men det som behöver läggas till är identifieringen av risker och sårbarheter som också inkluderar bland annat geopolitiska och säkerhetspolitiska variabler. Om planering fram tills nu endast har handlat om de mest troliga riskerna bör man framöver lägga till risker som måhända inte är de mest sannolika men där skadeeffekten är som störst. Myndigheter, regioner och kommuner har lagkrav på att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Svenskt Näringsliv vill inte se en rättslig reglering för företag utan detta torde vara en naturlig del av ett företags eget intresse att med viss regelbundenhet ta fram en sådan analys.
- Se över försörjningskedjor och underleverantörer. Pandemin och de senaste årens krig i Europa har tydligt visat på behoven av en fördjupad förståelse för hur en verksamhets försörjnings- och leveranskedjor ser ut liksom vilka underleverantörer som finns i kedjan. Här behöver vi alla ha en bättre kontroll som inkluderar flera led och ställa ökade krav på underleverantörer att göra detsamma. Vi är ett land vars försörjningsberedskap utgår från internationell och global handel. Detta är en realitet och mer en styrka än en svaghet. Det ställer emellertid då också ökade krav på att identifiera sårbarheter utanför landets gränser som kan påverka ens verksamhet.
- Ta fram en kontinuitet- och beredskapsplan. Alla företag har någon typ av kontinuitetsplan men det föreligger nu också ett behov att lägga till de risker och sårbarheter som nämns under punkt två och tre ovan och utveckla en beredskapsplan.
- Planera personal. Frågan om personalförsörjning är central och ett sätt att hantera detta är att ta fram befattningsanalyser för att identifiera vilka befattningar som bedöms nödvändiga för att fortsatt kunna bedriva verksamheten vidare oavsett konfliktnivå. Denna personalplanering bör företag göra oaktat om det föreligger en dialog med en myndighet eller inte. I vissa fall finns det en möjlighet att Plikt-och prövningsverket kan göra en så kallad disponabilitetskontroll (det vill säga huruvida en person redan är ianspråktagen och i så fall av vilken organisation) utifrån den nämnda befattningsanalysen men endast då en myndighet rekommenderar detta.
- Bedriver ni säkerhetskänslig verksamhet? Säkerhetskänslig verksamhet är verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet eller omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd och dokumentera det i en säkerhetsskyddsanalys. Analysen ska ge svar på vad som ska skyddas, mot vad och på vilket sätt. Säkerhetsskyddsanalysen är grunden i ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete.
- Omställningsförmåga. Under pandemin ställde en del företag om sin produktion, bland annat till följd av utmaningar med leveranser, insatsvaror osv. Vid större och mer långsiktiga störning i försörjnings- respektive leveranskedjor alternativt om en del av medarbetarna får andra uppgifter kopplat till krigsplacering vid myndigheter finns det skäl att fundera över om viss del av produktion eller verksamhet bör inriktas om. Omställning av produktion kan dock ha stora ledtider inte minst då det kan vara kopplat till reglering, tillståndsprocesser m.m. varför en tidig planering är av vikt.
- Beredskapsavtal? I dagsläget finns inget strukturerat system för beredskapsavtal som omhändertar aspekter som långsiktighet och robusthet, force majeure, försäkringar av verksamhet och transport vid höjd beredskap/krig. Frågan om hur beredskapsavtal bör utformas är för närvarande under utredning med sikte på att förslag läggs fram till regeringen under 2025.
- Sätt dig in i regleringen. I och med den ökade hotbilden och en försämrad omvärldsutveckling ställs nya krav på företag och verksamheter. Ta reda på om ditt företag träffas av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar och kommande NIS 2 och CER-direktivet (motståndskraft i samhällsviktiga tjänster).
- Öva och utbilda! Slutligen, öva, utbilda och kommunicera ovan inom din organisation!
