ELKRISEN

Elpriserna högsta sedan 2022 – ökar ännu mer i morgon

Torsdagens elpriser slår ytterligare rekord och det har nu inte varit dyrare sedan den initiala gas- och elkrisen 2022. ”Vindkraften faller ytterligare i Tyskland och det blir gamla oljekraftverk som är prisdrivande”, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker hos Bixia till Tidningen Näringslivet.

Onsdagens elpriser visade sig bli de högsta sedan den initiala gas- och elkrisen i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

I dag (onsdag) toppade de så kallade spotpriserna på 441,63 euro per megawattimme i mellersta Sverige (Elområde 3), vilket motsvarar över 5 kronor per kilowattimme.

Därutöver tillkommer kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader.

Nu har auktionen för morgondagen hållits och elpriserna fortsätter till ännu mer absurda nivåer under torsdagen. Enligt Nord Pools dagen före-marknad blir torsdagens topp i stället på 707,52 euro per megawattimme mellan klockan 17.00-18.00 eller mer än 8 kronor per kilowattimme i Elområde 3 (mellersta Sverige inklusive Stockholm).

Elområde 4 (södra Sverige) får 699 euro per megawattimme vilket också motsvarar ett spotpris över 8 kronor. Därutöver tillkommer alla avgifter.

– Den främsta orsaken är att vindkraftsproduktionen faller ytterligare i Tyskland. Under onsdagen var den låg men under torsdagen är det vindstilla i hela Tyskland. Då blir det dyrt, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia till Tidningen Näringslivet.

Vilket rekord slår vi nu då?

– I kronor är det högre än i augusti-22 men inte i euro som elen handlas i. Då hade vi 762 euro per megawattimme. Vintern 2009/2010 vill jag minnas att vi hade 14-15 kronor någon timme men det var långt före min tid.

Mellan 14.00-15.00 under torsdagen prognostiseras så lite som 242 megawattimmar vindkraft i Tyskland, vilket är ungefär en femtedels kärnkraftsreaktor.

– Det är 100 gånger så lite som vad normal produktion brukar kunna ligga på.

Reservkraft sätter elpriset

Elektricitet prissätts enligt något som kallas marginalprissättning vilket enkelt förklarat innebär att det sista inropade kraftverket sätter elpriserna. I Tyskland är det normalt gaskraftverk som är prissättande för elpriserna. Naturgasen är nu förhållandevis dyr – vilket också driver upp de tyska ”normala” elpriserna. Dock är gaspriset ännu inte i närheten av de nivåer som stundtals nåddes under 2022.

– Att tillverka el med gaskraft just nu ligger på 110 euro per megawatt (1,27 kronor per kilowattimme, reds anm.) så det är ju där de tyska priserna ligger normalt sett då. Men det vi ser nu är att det snarare är ”payback time” för kraftverken.

När det blir så kallad ”dunkelflaute”, mörk stiltje, vilket händer lite då och då under vintern räcker inte ordinarie gas- och kolkraftverken i Tyskland till så att det råder normal konkurrens utan då blir det riktigt dyr reservkraft som kommer in i bilden. Att Tyskland lagt ned sin omfattande kärnkraftsflotta som tillverkade planerbar billig el gör att detta uppstår oftare än vad det annars hade gjort.

Då kan det exempelvis i stället bli gamla kol- och oljepannor med dålig verkningsgrad som bara fungerar som reservkraft, som sätter priserna.

Dessa är riktigt dyra i drift, förklarar Johan Sigvardsson.

– Dessutom vet man ju att man kan sätta väldigt höga elpriser eftersom det inte finns så mycket annat som kan leverera den el som behövs. Man säger att; ”Okej, vi kan köra, men då vill vi ha det här priset”, säger han.

– Vi hade en period under början av november där det var väldigt vindstilla i Tyskland och då blev oljekraftverken prisdrivande. Under torsdagen ser det ut att bli samma sak, med skillnaden att efterfrågan nu är högre.

Sverige följer tyska elpriser

Eftersom södra Sverige lagt ned en hel del planerbar produktion och har hög exportkapacitet smittar de tyska elpriserna i sin tur över på Sveriges två södra elområden om inte den sammanlagda billiga elproduktionen från exempelvis vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och solenergi räcker till för att tränga undan de tyska elpriserna (inklusive export).

Emellanåt slår priserna numera hela vägen upp till Treriksröset men i morgon torsdag, klarar Norra Sverige sig undan. Orsaken är bland annat mycket nederbörd och att det blåser bra.

– Det har underlättat att norra Sverige och Finland haft väldigt hög vindkraftsproduktion i dag, vilket hjälpt till att driva ned priserna i Finland och norra Sverige – men under torsdagen och främst fredagen ser det ut att avta lite också, säger Johan Sigvardsson.

Kylan ännu inte här

Den riktiga kylan har inte heller börjat bita i vilket betyder mycket vatten i älvar som annars hade kunnat vara lagrat vatten till våren i form av snö.

– Elområde 2 har fullkomligt sprutat ut vattenkraft den senaste tiden. Det slutar ju inte att vara milt som det ser ut. Hydrologiska balansen som vi kallar det blir starkare och starkare och nästa vecka blir det väldigt blött från lördag och in mot tisdag framför allt.

Hämtar igen förlorade intäkter

När det är väldigt soligt och blåsigt ute blir det i stället ofta väldigt låga elpriser, allt oftare till och med negativa – där alla kraftverk får betala för att göra sig av med el eftersom konsumtionen inte hänger med produktionen.

Ser du något tecken på att kraftverk så att säga nu hämtar igen förlorade intäkter från exempelvis vår och sommar? Har du ett gas-, kol-, vatten-, eller kärnkraftverk har du ju rörliga kostnader som du inte kommer undan bara för att det är negativa elpriser? Dessa kostnader måste ju hämtas igen?

– Precis, så är det. Till exempel har vi haft väldigt gott om vatten i två månader nu i Elområde 2 men även i södra Norge. De har ju fått sämre betalt tidigare men då sväljer de ju dessa kostnader och försöker köra in intäkterna på senare under höst och vinter i stället. De har ju gått och väntat på lite torrare veckor med högtryck.

Den som tror att vi nu nått toppen kan nog också behöva tänka om. Än har inte den riktiga kylan börjat bita i. Förbrukningen i elsystemet är en bit över 20 000 megawatt i nuläget medan den svenska topplasttimmen vintern 2023/2024 låg på 25 200 megawatt den 16 januari mellan klockan 09.00-10.00.

Det är förstås mängder av faktorer som påverkar elpriserna, men det visar att det i allra högsta grad kan bli ännu dyrare, menar Johan Sigvardsson.

– Vi ligger nog på en 15-20 procent lägre än vad konsumtionen kan komma att bli vissa timmar under vintern. Det kan nog öka elpriserna ytterligare en del.

Bara några öre i norr

Snittpriserna över hela dagen i Sverige ökar också under torsdagen. Elprisområde 4 blir återigen dyrast och får 3,56 kronor per kilowattimme medan Elområde 3 får 2,43 kronor kilowattimmen. Därutöver tillkommer alla avgifter.

För norra Sverige (Elområde 1 och 2) fortsätter den billiga elproduktionen att räcka till, med elpris på runt och under 10 öre per kilowattimme.

Johan Sigvardsson noterar all kritik kring Flowbased, men tycker ändå att det är för tidigt att säga varken bu eller bä när det gäller hur det påverkar elpriserna.

– Jag gillar inte det här Nord-Syd så mycket. Det huvudsakliga som driver det här är väder och vind. Det blåser väldigt mycket där uppe just nu vilket gör att elpriserna pressas. Jag tror att det mesta är slumpen. Först kom en period när det var mer blåsigt och då såg det betydligt bättre ut, sedan kom en period med ”dunkelflaute” och då rusar priserna.

– Efter helgen ser det annorlunda ut. Då ser det ut att bli full storm i hela Norden, och som det ser ut nu kan det till och med bli nytt vindproduktionsrekord i Norden och därtill jättemycket regn även om det är lite snö allra längst in i landet. Så måndag kommer det ju bli extremt billigt förmodligen i hela Sverige då.