ELKRISEN

Elpriskaoset: Därför görs ingen konsekvensanalys: ”Fullständig katastrof”

Kritiken mot Svenska kraftnäts nya elmodell har kokat länge. Nu har de dessutom slutat att jämföra utfallet mot den gamla modellen. ”Det är katastrofalt, då kan man inte göra någon konsekvensanalys”, säger Malin Johansson på IKEM.

Den som försökt bevaka elmarknaden vet hur snårig denna bransch är. En mängd olika faktorer påverkar elpriserna och några av de viktigaste är:

För att följa en EU-förordning och öka mängden väderberoende elproduktion har Svenska kraftnät sedan länge planerat att införa en ny beräkningsmodell som kallas ”Flödesbaserad kapacitetsberäkning”, eller ”Flowbased”.

Kritiken har kokat både bland företag, hushåll och till och med energibolagen själva (som säljer elen).

Orsaken är att Svenska kratnäts initiala parallellkörningar av både den gamla NTC-metoden och Flowbased visade att elpriserna skulle öka. Svenska kraftnät, som länge slagits för Flowbased gjorde efter kritiken senare nya testkörningar som visade på andra effekter.

– Elpriserna är helt avgörande för att Sverige ska vara konkurrenskraftiga. Vi har en väldigt elintensiv industri i Sverige och det är det som har byggt vårt välstånd och vår välfärd. Vår industri bygger helt enkelt på tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Om vi förlorar det så förlorar vi en stor del av konkurrenskraften, säger Malin Johansson, energi- och klimatexpert hos branschorganisationen Innovations- och kemiindustrierna, Ikem, som företräder företag inom den energitunga kemiindustrin.

Enorma skillnader hittills

TN har också utrett hur elpriserna påverkats under den första månaden sedan Flowbased infördes och jämfört med samma period föregående år, och den visar på enorma skillnader.

Däremot är det, precis som förklarat i inledningen, väldigt komplicerat att säga vad som är vad när det gäller Flowbased, eftersom många faktorer påverkar elpriserna. Detta är också vad Svenska kraftnät själva hänvisar till.

Många analytiker som nu försöker bena ut effekterna har olika synpunkter. Vissa menar att det är helt solklart att Flowbased ökat elpriserna, andra menar att det beror på andra faktorer, som väder och vind.

Ett enkelt sätt att veta säkert, vore förstås om Svenska kraftnät likt man gjorde innan, hade skuggkört den gamla NTC-metoden parallellt med Flowbased. Då hade man med säkerhet kunnat säga hur modellen påverkar elpriserna.

Parallellkör inte gamla modellen

Men det har man inte gjort, vilket irriterat flera analytiker som Tidningen Näringslivet talat med. Sedan Flowbased gick live har man helt enkelt släppt den gamla NTC-metoden.

– Enligt metoden som tillsynsmyndigheterna beslutat om skulle vi göra parallelldrift innan införandet men det finns inget sådant krav efter, säger Mårten Bergman, enhetschef för Transmission och elmarknad på Svenska kraftnät till TN.

Malin Johansson hos Ikem, vars företag i huvudsak figurerar i högprisområdena söder om Gävle (Elområde 3 och 4), tycker att det är fullständigt oacceptabelt att Flowbased inte följts upp från dag 1.

– Det är en fullständig katastrof. Dels fick vi ingen konsekvensanalys om hur det skulle påverka oss innan och nu gör man ingen uppföljning. En sådan här stor förändring kan jämföras med att man ändrar en lag. Skulle man då inte göra någon konsekvensanalys?, säger hon.

Ikem har konsekvent varit ute i debatten och varnat för Flowbased, men man har inte tagits på allvar, menar hon.

– Vi blir inte aktivt inbjudna från användarperspektivet i de här elprisöversynerna. Det är Svenska kraftnät som jobbar i sin slutna box trots att vi har påtalat det för dem gång på gång, säger hon.

Svenska kraftnät har också menat på att överföringen från norr till söder ska bli bättre, men Ikem vill i så fall veta exakt hur många megawatt och industrier som kan anslutas baserat på den nya modellen.

– Om flödesbaserad kapacitetsberäkning inte kan resultera i tilldelning till fler industrier så måste modellen stoppas omgående, sa Malin Johansson i en tidigare artikel i TN.

Hur oroade är företagen just nu?

– Oerhört. Elpriserna har stundtals rusat till nivåer högre än under krisen 2022 och ännu har inte ens kylan (högre elkonsumtion och därmed normalt högre elpriser) kommit.

Vad vill ni att man ska göra nu då?

– Om det här påverkar elpriserna så måste man dra i bromsen illa kvickt. Det är inte värt att riskera vårt välstånd. Energiminister Ebba Busch har lovat att följa upp den nya modellen men hur ska man göra det om man inte mäter dess effekter?

Enligt Mårten Bergman hos Svenska kraftnät är en utmaning att Flowbased är ett system som införs i hela Norden, och att marknadsutfallet i Sverige även är beroende av bud och handelskapaciteter i andra länder.

– För att räkna på marknadsutfallet i det gamla systemet (NTC) behövs därmed att samtliga nordiska TSO:er (systemoperatörer) beräknar handelskapaciteter med lika god noggrannhet enligt två parallella metoder.

Däremot, menar han, håller man nu på att överväga ett nytt test.

– Svenska kraftnät håller på att utreda möjligheterna om det skulle vara möjligt att göra en simulering för en begränsad period.

Han menar dock att det fortsatt är andra faktorer som påverkar elpriserna, såsom vind, temperatur, tillgänglig produktion och status i stamnätet, exempelvis avbrott.

– Det har större inverkan på elpriset än vilken kapacitetsberäkningsmetod som är i drift då vi har sett både höga och låga elpriser med Flowbased. Det är svårt att dra slutsatser eftersom metoden inte varit i drift så länge. Men det vi sett sedan go live är att vi med den nya metoden överfört mer el i stamnätet än vi tidigare har gjort.

”Svantesson borde oroa sig för inflationen”

Samtidigt är det just detta som kritiker menar är problemet. Att överföringen inom landet ökar är positivt om det bara betyder bättre resursutnyttjande av nät.

Problemet menar de, är att den ökade överföringen också innebär att den svenska elexporten ökar ännu mer, då man kan ställa mer överföring till förfogande på export.

Kritikerna menar att detta gör att Sverige i ännu tydligare grad närmar sig de tyska elpriserna.

– Det är ju svårt att visa vad som är vad eftersom man inte testkör. Ebba Busch har sagt att hon ska bråka i Bryssel om Flowbased ökade elpriserna. Hur ska hon göra det om hon inte låter sin egen myndighet följa upp modellen?

– Och Elisabeth Svantesson borde vara lite orolig nu eftersom vi av erfarenhet vet hur inflationsdrivande höga elpriser är. Som sagt, kylan har inte ens dragit in ännu.

Förbrukningen i det Svenska elsystemet är i skrivande stund (torsdag vid lunch) 21 600 megawatt medan förbrukningen under den så kallade topplasttimmen vintern 2023/2024 var 25 200 megawatt den 16 januari mellan 09.00-10.00. Det vill säga motsvarande knappt 4 kärnkraftsreaktorer högre.

– Och då producerar vindkraften i Sverige för närvarande också bra.

Fredagens elpriser ser enligt Nord Pools auktion på dagen före-marknaden ut att bli höga jämfört med normala priser men de värsta topparna från torsdagen avtar.