REGELKRÅNGLET

Uppmanar: Skicka in ditt värsta regelkrångel – ”Helt otroligt att någon orkar”

35 procent av företagen har antingen avstått nyanställningar eller investeringar på grund av regelbördan. ”Vi reglerar mer än vad som egentligen är nödvändigt”, säger Kristina Alsér, ordförande i Förenklingsrådet. Nu uppmanar hon företagare att skicka in sina önskemål på regelförenklingar.

– Om man tittar på till exempel en restaurangägare så måste man inse att det faktiskt är helt otroligt att någon orkar driva en sådan verksamhet med alla olika krav och regler.

Det säger Kristina Alsér som sedan i våras är ordförande i Förenklingsrådet. I Svenskt Näringslivs Företagarpanel uppger 46 procent av företagen att regelverken blivit krångligare jämfört med året innan.

– Regelbördan har varit högt uppe på den politiska agendan och naturligtvis på näringslivets agenda också under många år. Och det skapar stora problem.

– Varje timma som man lägger på en administrativt krånglig regel så tar det en timme från att jobba med kärnverksamheten och utveckla företaget för att kunna skapa nya affärsmöjligheter eller öka antalet anställda.

”Krångliga regelverk tar tid ifrån kärnverksamheten”.

Svenskt Näringslivs Företagarpanel visar även att 35 procent av företagen antingen avstått nyanställningar eller investeringar under de senaste två åren på grund av regelbördan.

– De krångliga regelverken leder till att man tar tid ifrån kärnverksamheten och det leder också till att investeringar inte blir av. Det är inte alls bra.

Kristina Alsér har ett gediget cv. Bland annat har hon drivit företag, varit landshövding i Kronobergs län och hon är nu bland annat ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens styrelse och ordförande Familjen Kamprads stiftelse. Under de senaste åren har hon på olika sätt arbetat för att företagens regelbörda ska minska, bland annat fick hon uppdraget att samordna länsstyrelsernas förenklingsarbete redan 2010.

– När jag var aktiv som företagare så var regelfrågorna något vi alltid hade på bordet. Och det spelar ingen roll i vilken bransch eller hur stort eller litet företag du driver – regelbördan är alltid ett stort problem.

Förenklingsrådets syfte är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Förutom Kristina Alsér, ingår även ledamöterna Christer Östlund, expert på regelförbättring på Svenskt Näringsliv, och Erik Östman, expert inom regelförenkling på Företagarna, samt ersättaren Andrea Femrell, vd för Näringslivets Regelnämnd, i rådet. Rent praktiskt kommer förenklingsrådet ta emot förenklingsförslag från företagen, göra ett urval kring vilka förenklingar som ska prioriteras och analysera. Därefter kommer rådet att fatta beslut kring vilka förenklingsförslag som ska lämnas till regeringen. Kristina Alsér berättar att rådet redan nu börjat arbeta med konkreta förenklingsförslag bland annat vad gäller momsregler för fordon, förenklingar gällande serveringstillstånd och avfallshantering.

– Företagen kan redan nu lämna in förenklingsförslag på Tillväxtverkets hemsida. Det är bland annat därifrån vi kommer att samla in underlaget och därefter identifiera områden som är särskilt viktiga, prioritera och lämna välgrundade förenklingsförslag till regeringen.

– Parallellt med att vi bygger upp en organisation som ska hålla över tid testar vi vårt arbetssätt med en handfull regler.

”En stor del av regelkrånglet handlar om attityd och bemötande”.

Hon menar att det finns en stor okunskap kring näringslivets positiva inverkan på samhällsutvecklingen hos de svenska myndigheterna.

– En stor del av regelkrånglet handlar om attityd och bemötande. Jag tycker att man från myndigheternas sida bli bättre på att skilja på svåra och enkla frågor.

– Enkla frågor borde bara kunna stämplas och gå rakt igenom samtidigt som det såklart måste göras större analyser när det gäller svårare ärenden. Men idag hanteras allt likadant vilket är problematiskt då det skapar osäkerhet och förlänger handläggningstiderna.

Dessutom finns det ofta en osäkerhet kring vem som faktiskt har det slutgiltiga ansvaret.

– När jag ser tillbaka på min tid på länsstyrelsen så vet ju jag att man gärna skyller litegrann på varandra.

– I en myndighet har man bland annat uppdrag inom tillsyn, tillstånd, kontroll, bevarande och utveckling. Då det är många olika uppdrag så är det lätt att det uppstår olika typer av målkonflikter där det är svårt för handläggarna att göra prioriteringar.

Med ett tydligt uppdrag i regleringsbrevet att förenkla för företagen blir det enklare för ledningen att peka ut riktningen och väga samman de olika utmaningarna, konstaterar hon.

– Men för att ändra attityden krävs även engagemang, kunskap om näringslivets roll och ett modigt ledarskap.

”Vi reglerar mer än vad som egentligen är nödvändigt”.

Hon menar att detta är ett övergripande problem i hela myndighetssverige.

– Det här ser vi i alltifrån stora myndigheter till mindre kommuner. Under pandemin kunde vi se hur kommunerna gjorde allt vad man kunde för att underlätta för den hårt pressade besöksnäringen och det visade ju att det går att göra ganska mycket redan idag med de regelverken vi har.

– Och det skulle jag önska var ett normalt tillstånd. Dessutom behöver Myndighetssverige bli bättre på att samverka och sluta upp kring företaget för att i komplicerade frågor korta handläggningstiderna.

Men det har hänt mycket kring regelförenklingsarbetet de senaste åren. 2021 presenterades utredningen Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen, en utredning som tog ett bredare grepp och bidrog till att danstillståndet slopades samt ett avskaffat krav på att bevara kvitton i pappersform.

– Vi lyfter också fram vikten av att myndigheter får inskrivet i sina regleringsbrev att man ska jobba med förenklingsarbete. Och alla som jobbat i myndighet vet att om det inte finns i regleringsbrevet – då finns det inte alls och prioriteras således inte heller.

Även på EU-nivå har frågan om regelförenklingar blivit aktuell. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har i sina så kallade mission letters lyft in att de allra flesta kommissionärerna ska jobba med ”simplification”. En av kommissionärerna, Valdis Dombrovskis har också fått ett övergripande ansvar kring implementering och förenkling. I samma veva som den svenska regeringen lanserade Förenklingsrådet i våras, presenterades även Implementeringsrådet, som ska verka för att EU-lagstiftning ska genomföras på miniminivå i Sverige.

– Det är klart att många regler kommer från EU, men det som skiljer Sverige kanske från andra länder, och framför allt våra nordiska grannländer, är att vi alldeles för ofta överimplementerar lagstiftning, det vill säga att vi reglerar mer än vad som egentligen är nödvändigt.

– Det är också därför som det är viktigt att vi jobbar tillsammans med Implementeringsrådet så att vi kan säkerställa att de svenska företagens konkurrenskraft inte försämras för att vi överimplementerar ny EU-lagstiftning.