KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Då kan Tyskland återstarta nio reaktorer – skulle sänka svenska elpriser: ”När de lidit tillräckligt”

Dålig vind- och solkraftsproduktion i Tyskland fick svenska elpriser att rusa till nivåer högre än under elkrisen 2022. Samtidigt visar en ny studie att nio av landets senast nedlagda kärnkraftsreaktorer skulle kunna återstartas. ”Det vore det snabbaste, billigaste och bästa sättet”, säger Jan Emblemsvåg, professor vid NTNU.

När det blåser dåligt i Tyskland blir det ofta väldigt höga elpriser även i Sverige. Fenomenet är knappast nytt och det beror på att Tyskland behöver ta till väldigt dyr och väldigt utsläppsintensiv elproduktion för att få elen att räcka till när vädrets makter tryter. Under onsdagen och torsdagen blev det särskilt tydligt.

El behöver nämligen konsumeras i samma sekund som den produceras, och trots en tydlig beslutsamhet om nedläggning efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 har landet mer än ett decennium senare knappt några nya lagringslösningar utan balanserar sin sol- och vindkraft med fossil kraft och import, bland annat från Sverige och Frankrike. Detta även fast man stundtals har stor överproduktion och negativa elpriser där lagringslösningar alltså får betalt för att ”ladda”.

Koldioxidutsläppen har visserligen minskat en del på grund av omfattande förnybar utbyggnad men nu är de lättare frukterna plockade och fossil gas- och kolkraft är fortfarande stommen i det tyska elsystemet.

Någon förändring på det faktumet är knappast inom räckhåll, och det är svårt att på ett klimattrovärdigt sätt elektrifiera samhället, tillverka vätgas och liknande, som Tyskland påstår sig vilja göra om elproduktionen kommer från termisk gas- och kolkraft.

När det dessutom blir mörkt och vindstilla, så kallad ”dunkelflaute”, behöver man till och med använda gammal reservkraft som exempelvis går på olja för att få kalkylen att gå ihop. Priserna stiger ju mer reservbetonade pannorna är – och dessa elpriser smittar av sig på framför allt Sveriges två södra elområden.

”Vi hade en period under början av november där det var väldigt vindstilla i Tyskland och då blev oljekraftverken prisdrivande. Under torsdagen ser det ut att bli samma sak, med skillnaden att efterfrågan nu är högre”, sa elmarknadsanalytikern Johan Sigvardsson till Tidningen Näringslivet nyligen.

Elmarknaden styrs av något som kallas ”marginalprissättning” vilket enkelt förklarat innebär att det blir de dyraste kraftverken som ropas in som sätter elpriserna.

Kan man pressa bort dessa väldigt dyra reservkraftverk ur elmixen så kan man också få bort dessa väldigt höga elpristoppar – men för att adressera perioder när det är mörkt och vindstilla krävs förstås andra kraftslag än sol- och vindkraft. Kärnkraft är ett kraftslag som har låg driftskostnad och kan därmed pressa ned priserna.

Tyskland hade tidigare en betydande flotta av fossilfri kärnkraft, som på sin topp tillsammans producerade lika mycket el som hela Sverige. Denna har man däremot politiskt lagt ned i det projekt som kallas ”Energiewende”. De sista 3 reaktorerna, som också ansågs vara bland världens säkraste, togs från elnätet den 15 april 2023.

Den granskande tyska journalisten Daniel Graeber har också visat att detta dessutom skedde genom politiskt förfalskade dokument. Ministern för näringsliv och klimat samt vice förbundskansler Robert Habeck föreslog till och med själv att i stället satsa på flytande oljekraftverk för att kunna stänga ned de sista reaktorerna, enligt Graeber.

9 av 31 reaktorer kan återstartas

Just nu brottas Tyskland med ekonomisk kris, regeringskris samt en gas- och elkris. Importen har skenat, elpriserna är höga och kärnkraften har därför i opinionen åter vunnit mark – även om landet tidigare varit, och kanske fortfarande är, ett av världens mest kärnkraftskritiska.

CDU, som enligt många bedömare ser ut att vinna i nyvalet den 23 februari, har dessutom försiktigt öppnat upp för ny kärnkraft.

Samtidigt kom nyligen en rapport från energianalysföretaget Radiant Energy Group, som tittat på de ekonomiska och tekniska förutsättningarna att genomföra en återstart av de nedlagda kärnkraftverken i Tyskland.

Denna rapport visar att totalt 9 av de 31 reaktorer som landet nu håller på att avveckla skulle kunna återstartas – och vissa av dem både väldigt snabbt och till en låg kostnad.

Man har delat in reaktorerna i olika klasser beroende på hur långt man kommit i avvecklingen. Emsland och Brokdorf med totalt 2 745 megawatts kapacitet bedöms till klass 1 med en kostnad under en miljard euro per styck samt återstart inom 1-3 år.

”Brokdorf skulle potentiellt kunna återtas i drift före slutet av 2025 till en kostnad som är avsevärt under 1 miljard euro”, skriver de.

Återstart av klass 2-reaktorer beräknas kosta mellan 1 och 3 miljarder euro per reaktor och skulle kunna återstartas senast 2032 varav vissa, som exempelvis Grohnde, betydligt tidigare. Inom klass 2 återfinns totalt 7 reaktorer och totalt 9 400 megawatt kapacitet.

För återstart av de fem klass 3-reaktorerna på totalt 5 812 megawatt finns också mycket att vinna även om mer noggranna bedömningar behövs för att uppskatta priset.

”För återstart av klass 3-reaktorer kan kostnads- och tidsbesparingar uppnås jämfört med nybyggnationer genom att återanvända befintliga komponenter och infrastruktur”.

17 stycken är illa tilltygade

För klass 4-reaktorerna är inneslutningsbyggnaderna antingen skadade till obrukbart skick eller rivna antingen delvis eller helt. Anläggningarna har däremot fortfarande infrastruktur som skulle kunna stödja byggandet av nya reaktorer, konstaterar de. I denna grupp innefattas totalt 17 reaktorer.

Jan Emblemsvåg, professor, Institutionen för havsoperationer och byggteknik vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, tror att återstart av nedlagd kärnkraft och nya reaktorer i Tyskland är troligt.

Om det blir en jobbig vinter kanske förr snarare en senare.

– Ja, jag tror att Tyskland kommer göra det när de har lidit tillräckligt. Just nu finns det däremot för många i Tyskland som tror att en modern ekonomi kan drivas på väderberoende kraft. Detta kan dock snabbt ändras, vilket vi sett i många länder. CDU uppges ha ändrat ståndpunkt, och det kan ske redan vid nästa val, säger han till Tidningen Näringslivet.

Billigaste, snabbaste och mest klimatvänliga

Han har själv gjort en omfattande genomlysning och publicerat egna rapporter kring kostnaderna för den tyska energiomställningen ”Energiewende” och jämfört med vad det skulle kosta att i stället satsa på kärnkraft.

– Om de tyska kärnkraftverken från 2002 hade drivits på samma sätt som i USA, alltså som baskraft, skulle de vid slutet av 2022 ha producerat ungefär lika mycket el som all förnybar energi gjorde samma år (cirka 186 terrawattimmar). Samtidigt hade Tyskland sparat nästan 600 miljarder euro och nått samma minskning av växthusgasutsläpp som i dag, säger Jan Emblemsvåg.

Han anser att en återstart av kärnkraft i Tyskland skulle vara det absolut billigaste, snabbaste och mest klimatvänliga Europa som helhet kan göra.

Kärnkraft har med sina sex gram växthusgasutsläpp per kilowattimme enligt vedertagna siffror som exempelvis FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE (2021), lägst livscykelutsläpp av samtliga kraftslag, inklusive sol- och vindkraft.

Den stora debatten brukar i stället handla om hur lång tid potentiellt skulle kunna ta att få ny kärnkraft på plats.

– De sista kärnkraftverken borde vara möjliga att starta upp snabbt och till låg kostnad, medan de som varit avstängda under längre tid skulle självklart ta längre tid att återstarta och till högre kostnader. Jag har inte studerat detta i detalj, men de beräkningar jag gjort gäller kostnaden för att driva dem vidare. Om Tyskland hade behållit sina kärnkraftverk från 2002 i drift, hade det kostat cirka 90 miljarder euro, nominellt, att driva dem under 20 år, säger Jan Emblemsvåg.

Radiant Energy Group uppskattar i rapporten att klass 1 och 2-reaktorerna till och skulle generera cirka 10 miljarder euro i årliga intäkter under 20 års tid med återstartsinvestering för alla nio reaktorer och en konservativ driftskostnad på 30 euro per megawattimme skulle de ge över 100 miljarder euro i vinst.

”Starkt ekonomiskt argument”

Även vid ett elpris på 60 euro per megawattimme (70 öre per kilowattimme), vilket stöder industrikunders konkurrenskraft internationellt, utgör återstarten av klass 1 och 2-reaktorer ett starkt ekonomiskt argument, menar de.

”Vid 100 euro per megawattimme (115 öre per kilowattimme) blir alla återstarter på nuvarande och tidigare kärnkraftsanläggningar ekonomiskt lönsamma, även om det kräver byggandet av en helt ny reaktor på befintlig plats. Dessa återstarter är inte bara ekonomiskt attraktiva utan också tekniskt genomförbara. Detta placerar politiska beslut som den främsta barriären och framhäver behovet av tydliga och stödjande policyer för att frigöra potentialen hos Tysklands befintliga kärnkraftstillgångar”, skriver de.

Även Jan Emblemsvåg anser att Tyskland kan bygga nya reaktorer både billigt och snabbt, om de bara lyckas nå politisk enighet. Bland annat för att de liksom i Sverige redan har förberedda sajter, förklarar han.

– I min analys utgick jag från ett genomsnittligt kärnkraftverk med medelkostnad och byggtid. Då skulle Tyskland kunna uppnå en koldioxidfri elförsörjning inom 20 år till ungefär halva kostnaden (cirka 350 miljarder euro) av Energiewende under perioden 2002–2022 (cirka 700 miljarder euro), säger han.