DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Konkurserna slår rekord – ”Värre än finanskrisen och pandemin”

Konkurserna har inte varit så många sedan 90-talskrisen, visar ny statistik. Det vi ser nu är något exceptionellt, enligt Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe. Konkurserna drabbar alla branscher och företagen som tvingas lägga ned blir allt större – med fler anställda. ”Regeringen måste vakna”, säger företagaren Niklas Madsen till TN.

Redan i början av december stod det klart att 2024 kommer att bli något av ett rekordår i antalet konkurser bland svenska företag. Då kunde kreditupplysningsföretaget Creditsafe meddela att 920 aktiebolag hade gått i graven bara i november månad och att antalet konkurser beräknades uppgå till över 10 000 för helåret, vilket är nästan dubbelt så många som under pandemin.

En av alla som tagit del av siffrorna är Niklas Madsen, vd för Superlab. Han är också ordförande i nätverket Innovation Pioneers, där han kommer i kontakt med människor från en rad olika branscher. Och hans bild är att i stort sett alla sektorer just nu är mer eller mindre drabbade och att det nästan oavsett bransch blir allt vanligare att personer är arbetslösa.

”Kommer att hamna hopplöst efter”

Superlab, vars verksamhet går ut på att hjälpa företag och organisationer att förbereda sig för framtiden, hade tidigare sex heltidsanställda. Men sedan lågkonjunkturen bitit sig fast har Niklas Madsen tvingats till omfattande neddragningar och nu är det bara han själv kvar.

– Och det samtidigt som vi befinner oss i den största teknologiska transformationen på mycket länge med nya AI-verktyg och stora nya tekniska innovationer. Innovation är en av Sveriges största exporter och fortsätter vi så här kommer vi att hamna hopplöst efter. Regeringen måste vakna för det vi ser nu är värre än krisen 2008 och under pandemin 2020, säger Niklas Madsen till Tidningen Näringslivet.

– Alla diskuterar det här just nu. Många kanske inte ser hur illa det är eftersom de arbetar för stora företag eller kommunalt med andra resurser, men faktum är att det just nu är många små och mellanstora företag som har svårt att överleva.

”Tystnaden är farlig”

Niklas Madsen känner en stor oro för situationen, vilket han nyligen belyste i ett inlägg på LinkedIn. I inlägget, som har rubriken ”Varför pratar ingen om Sveriges konkurskris?” skriver han bland annat att debatten är ”märkligt frånvarande” och att det är de små och medelstora företagen som är ”ryggraden i svensk ekonomi”.

”Den tystnad som råder är inte bara frustrerande – den är farlig. Vi behöver en nationell debatt om konkursvågen och vad den betyder för Sveriges framtid. För varje dag vi ignorerar detta förlorar vi inte bara företag utan också vårt hopp om att kunna ta itu med de stora utmaningarna som väntar oss”, skriver Niklas Madsen.

Till TN säger han att han befarar att företag kommer att flytta till andra länder där lågkonjunkturen inte bitit sig fast på samma sätt och att Sverige riskerar att stå utan värdefull kompetens framöver, om de drabbade personerna tvingas hitta nya arbeten utanför landets gränser.

Och inte nog med det. När utvecklingen står stilla i en rad branscher så slår det mot nytänkandet, innovationerna, förändringen och hela startup-kulturen, konstaterar han.

– Om ingen vill satsa stannar allt upp och följden av det drabbar hela samhället.

”Det är mycket värre nu och då har man ingenting, det är helt tyst.”

Niklas Madsen tycker att regeringen borde göra mer för att stoppa den negativa utvecklingen. Han jämför med pandemin då regeringen presenterade allt från fördelaktiga lån och uppskjuten inbetalning av skatt till ersättningsmodeller för företag som permitterade personal.

– Hur kommer det sig att regeringen kunde gå in med krispaket när allt som hände – missförstå mig rätt nu – var att folk fick gå hem. Det är mycket värre nu och då har man ingenting, det är helt tyst.

– Hela 2024 har varit så deprimerande att det finns inte. Och det värsta är att det inte finns något ljus i tunneln, konkurserna kan mycket väl fortsätta ligga på en hög nivå även nästa år. Vad väntar regeringen på? De måste agera nu.

Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, bekräftar att det råder en svår situation för många företag.

– Vi fick ett rekordår i antal konkurser redan förra året men sedan dess har antalet ökat med 20 procent. Så 2024 blir definitivt ett dystert rekordår sett till antalet konkurser, säger han till Tidningen Näringslivet.

Fler än 10 000 konkurser 2024

I Creditsafes statistik framgår det att novembersiffran på 920 konkurser är en bra bit över genomsnittet för november under de senaste 30 åren, som uppgår till 604 konkurser. Dessutom visar prognosen för helåret 2024 att antalet konkurser väntas överstiga 10 000 aktiebolag, vilket enligt Creditsafe inte har hänt i Sverige sedan 90-talskrisen.

Henrik Jacobsson menar dock att det är svårt att göra historiska jämförelser, bland annat eftersom antalet bolag är fler nu än för ett par decennier sedan. Vid tidigare kriser, som exempelvis 90-talskrisen, var det också en större andel av bolagen som gick i konkurs.

Men det vi ser nu är ändå något exceptionellt, menar Henrik Jacobsson. Han konstaterar att konkurserna drabbar alla branscher och att det dessutom blir allt större företag – med fler anställda – som tvingas lägga ner.

– Vi går igenom en lågkonjunktur och det har egentligen varit kris på kris på kris. Det började med pandemin och sen följde elkrisen, inflationen och höga räntor. Det har varit flera problem som spelat in samtidigt och det har varit tufft för många företag. Man kan väl säga att olika sektorer har haft det olika tufft olika tider under de senaste åren, men att konkurserna nu drabbar alla, säger han.

Skatteanstånd från pandemin ”ett orosmoln”

Men Henrik Jacobssons spaning är trots allt att antalet konkurser nu verkar ha nått något av en topp. Han tror inte att det kommer att ske några stora ökningar framöver. Om räntan fortsätter neråt kan det tvärtom vänta ljusare tider runt hörnet, förklarar han.

– Orosmolnet är skatteanstånden som löper ut. De företag som ännu inte har betalat måste göra det och kan de inte det så riskerar de tyvärr att hamna i vår statistik. Och man ska komma ihåg att varje konkurs riskerar att drabba fler än bolaget som går i konkurs, eftersom konsulter och underleverantörer och andra i sin tur tappar en kund. Så även om många redan har det tufft så kan det fortfarande bli värre.

De skatteanstånd som företag kunde få under pandemin innebar att de kunde vänta med att betala in skatt. Sedan dess har datumet för när skatten ska vara inbetald skjutits fram vid flera tillfällen, men nu är tidsfristen alltså snart slut.

”En tickande bomb”

Problemet är att en del av de företag som fortfarande inte betalat in sin skatt inte väntas ha tillräckligt starka finanser att göra det nu heller. Skatteverket räknar med att skatteanstånd för 24 miljarder riskerar att inte betalas igen.

Även Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att skatteanstånden är ett orosmoment, vilket han också har varnat för vid flera tillfällen. Han menar att de utgör ett problem eftersom en del företag som fick anstånd egentligen var i ett ”ganska dåligt skick” redan när de fick pengarna. När de sedan fick möjlighet att skjuta upp betalningarna tillkom högre räntor, varpå det blev ännu svårare för dem att betala.

– Skatteanstånden är en tickande bomb. De har i många fall fungerat som konstgjord andning till företag som inte hade överlevt oavsett. Så anstånden är helt klart en bidragande faktor till det höga antalet konkurser som vi ser nu. Och konsekvenserna kommer att bli ännu mer omfattande när de här företagen inte kan betala tillbaka, säger Sven-Olov Daunfeldt till TN.

”Lågkonjunkturen har visat sig vara segare än vad många har trott.”

Han är väl bekant med konkursstatistiken för 2024 och menar att den negativa utvecklingen har pågått i flera år.

– Ja, det är många konkurser just nu och det som är extra oroande att antalet konkurser har ökat under en tid nu. Dessutom ser vi inget stopp på den här utvecklingen. När räntorna sjunker hoppas många att det ska vända, men nu är problemet att det går trögt i tillverkningsindustrin.

– Det har varit många smällar efter varandra och många företag har försökt härda ut stormen genom att hamstra personal för att vara beredda när det blir bättre tider. Men det är riskfyllt att fortsätta göra det om det inte snart vänder och lågkonjunkturen har visat sig vara segare än vad många har trott.

När allt fler och allt större företag går i konkurs ökar arbetslösheten, vilket i sin tur påverkar konsumtionen och därmed företagen negativt, menar Sven-Olov Daunfeldt. Han konstaterar att det även finns en psykologisk effekt som gör att människor håller i pengarna eftersom de inte vet vad som väntar.

– Konsumenterna måste tro på framtiden och när det är så dystert som nu så är risken stor att man börjar spara i stället för att konsumera, vilket leder till lägre BNP-tillväxt. Den senaste utvecklingen är tyvärr inte positiv. Man vill så klart gärna se en vändning men just nu finns det inte någon ljusning i sikte, säger han, och fortsätter:

– Det kommer att vända men det kommer att ta längre tid än vad man tidigare trott. Det höga antalet konkurser kommer tyvärr att ligga kvar ett tag till.

När tror du att det kan vända?

– Vår bedömning är att det tidigast sker en ljusning andra halvåret 2025. Men det är en hög osäkerhet kopplat till det, högre än på länge.

Men att läget är tufft för många företag innebär inte att det är läge att gå in med ”krispolitik”, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Regeringen ska absolut inte gå in med permitteringar eller tillfälliga skatteanstånd som man gjorde under pandemin. Det är en dålig och kortsiktig politik och det är det som gjort att vi sitter här nu.

”Det har varit alldeles för mycket fokus på krispolitik sedan pandemin. Och det skapar inte ett dynamiskt näringsliv utan innebär bara konstgjord andning.”

Han vill i stället se generellt bättre förutsättningar för företagare, som gör att de får bättre möjlighet att klara sig själva även i svåra tider. Som exempel lyfter han fram sänkta arbetsgivaravgifter för unga, högkostnadsskydd för småföretag när personal blir korttidssjukskrivna, en översyn av insolvensreglerna som skulle göra det lättare att starta nya företag även för den som har en konkurs i bagaget och generellt sett minskad regelbörda för företag.

– Men det är viktigt att det är generella förmåner och inte krisåtgärder. Det har varit alldeles för mycket fokus på krispolitik sedan pandemin. Och det skapar inte ett dynamiskt näringsliv utan innebär bara konstgjord andning.

Är det bara negativt att företag går i konkurs?

– Nej, ett fungerande näringsliv är ett dynamiskt näringsliv. Problemet vi ser nu är att antalet nystartade företag minskar samtidigt som konkurserna ökar. Så det är ett bekymmersamt läge och det är dålig tajming, säger han och påminner om att Sverige nyligen hade sämst tillväxt i hela EU.

– Men konkurser behöver inte vara dåligt. Många nystartade företag i kombination med att andra går i konkurs är faktiskt ett tecken på ett dynamiskt och hälsosamt näringsliv.