FRIHANDELNS FRAMTID
Gynnsamt läge för Indienavtal: ”Hoppas på framsteg under 2025”
Hindren är flera, men möjligheterna för att få till ett frihandelsavtal mellan EU och Indien är bättre än på länge, enligt en ny rapport. ”Det borde finnas intresse för en politisk push från båda hållen”, säger Asees Ahuja, Svenskt Näringsliv, till TN.
De ekonomiska förbindelserna mellan Indien och Sverige växer, men potentialen är betydligt större. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv där svenska företag får ge sin syn på hur incitamenten att investera i Indien kan förbättras.
– Rapporten visar vilka problem som företagen tycker är störst och hur man kan lösa, eller i alla fall mildra, en del av dessa, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelsfrågor på Svenskt Näringsliv.
Rättssäkerhet och förutsägbarhet hamnar högt på listan, något som ett frihandelsavtal mellan EU och Indien kan bidra till. Förhandlingarna inleddes 2007, men pausades 2013 för att därefter återupptas 2020. Någon tidsram för när avtalet ska vara i hamn finns inte, däremot inrättades förra året ett handels- och teknikråd, TTC, mellan EU och Indien för att främja samarbete inom teknik och hållbarhet.
Stort stöd för frihandelsavtal
Indien är en av världens snabbast växande ekonomier vars ambition är leda det globala syd, men vill – till skillnad från Kina och Ryssland – inte agera mot väst, betonar Asees Ahuja, senior expert på EU-frågor på Svenskt Näringsliv. Därmed borde förutsättningarna för ett frihandelsavtal vara gynnsamma.
– Det viktigaste är sänkta tullar, vilket är en win-win för både Indien och de europeiska bolagen. När man sänker tullarna är det alltid ömsesidigt och Indien har ett ganska stort engagemang i att öka sin export till EU, som är landets näst största exportmarknad, säger hon.
Och stödet för ett frihandelsavtal är stort bland svenska företag. Enligt rapporten anger 21 procent av de företag som inte har verksamhet i Indien att de skulle kunna tänka sig att ha det om det fanns ett frihandelsavtal på plats. Med en ny EU-kommission installerad och en ny mandatperiod för premiärminister Narenda Modi inledd, torde förutsättningarna för framsteg i förhandlingarna vara bättre än på länge.
– Vi hoppas på att se något framsteg under 2025. Jag tror att det blir ett viktigt år, eftersom det borde finnas intresse för en politisk push från båda hållen, säger Asees Ahuja.
Flera hinder återstår
Nyligen gick Mercosur-avtalet i mål mellan EU och en rad sydamerikanska länder. I vissa avseenden skulle ett frihandelsavtal med Indien vara enklare att få igenom än Mercosur var, menar Henrik Isakson.
– Bönder i Europa lär protestera mot Mercosur, men inte mot det här. Det blir inte så mycket jordbruk i avtalet med Indien därför att Indiens bönder är småskaliga och producerar för eget bruk och för den lokala marknaden. Utöver ett fåtal områden har de inte någon större exportkapacitet, medan exempelvis Brasilien är en hypereffektiv jordbruksstormakt, säger han.
Istället kan ett utökat ekonomiskt samarbete mellan EU och Indien gynna sektorer som grön energi, IT och hälsovård.
Trots positiva tongångar finns en rad hinder kvar för att investeringarna ska öka och ett avtal blir verklighet. Svenska företag efterfrågar förbättrade tullprocedurer, lägre tullavgifter och anpassning till internationella produktstandarder för att öka sitt engagemang i Indien, något som även gynnar indiska exportföretag.
I dagsläget använder sig Indien, till skillnad från Kina, av egna standarder, vilket försvårar för för e tag att integrera sin verksamhet på den indiska marknaden och försvårar Indiens integration i globala värdekedjor.
– Frihandelsavtalet kommer att vara en ”game changer” och en ömsesidig sådan. Där tror jag att det är jätteviktigt att det inte bara fastna i de politiska frågorna, utan verkligen se det här som en möjlighet för handel för företagen. Det ska handla om att göra EU och Indien mer kompatibla med varandra, säger Asees Ahuja.
