ELKRISEN

Så mår det svenska elsystemet – ”Karlshamnsverket i beredskap inget bra tecken”

Den volatilitet vi ser i elpriserna och skillnaderna mellan elprisområden är ett symptom på ett elsystem som inte mår bra. Det menar kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf. ”Att man sätter Karlshamnsverket i beredskap på grund av lite vind är inget bra tecken”, säger han till TN.

Volatiliteten i elsystemet har kommit högt upp på agendan de senaste veckorna. En så kallad ”dunkelflaute”, mörk stiltje, i Tyskland fick under förra veckan elpriserna att rusa till nivåer vi inte sett sedan den inledande elkrisen 2022.

Utmaningarna uppmärksammas även av systemoperatören Svenska kraftnät i sin veckorapport, ”Från driften”.

”Det högsta timpriset blev 708 EUR/MWh i SE3 och 700 EUR/MWh i SE4, samtidigt som Tyskland fick 936 EUR/MWh. Det var ett rekordpris som inte hade noterats i Tyskland på 18 år. Många andra länder, inklusive Sverige, satte tvåårsrekord med torsdagens priser”, konstaterar de.

Utmaningarna fick också Svenska kraftnät att kalla in Karlshamnsverket i beredskapsläge.

”Effektreserven sattes i två timmars beredskapsläge hela dagen på torsdagen för att ha tillräckliga åtgärder vid eventuell störning”, skriver de.

Debatten om kraftslagen har därefter åter dykt upp och förespråkarna för väderberoende kraftslag pekar på att elpriserna sedan dess fallit kraftigt i takt med att vindkraftsproduktionen nu ökat igen, medan de som föredrar planerbara kraftslag poängterar att vintern bara har börjat och att nya situationer med låg vindkraftsproduktion kommer att dyka upp igen. Båda sidor har förstås rätt.

I skrivande stund, tisdag, blåser det bättre och elpriserna ligger på mer rimliga nivåer, även om mellersta Sverige (SE3, eller Elområde 3) ändå får en elpristopp på drygt 1,5 kronor per kilowattimme plus skatt, moms, avgifter och så vidare.

”Jag kan konstatera att det är en generell trend att Svenska kraftnät allt oftare sätter effektreserven i beredskap”.

Konsumtionen ökar under vintern

Kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf tycker att det viktigaste är att titta på vad volatiliteten i elsystemet säger om hur systemet mår.

– Att Svenska kraftnät sätter Karlshamnsverket i beredskap på grund av låg vind är inget bra tecken. Det är inte ett gott kännetecken för ett system i expansion, säger han.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat reservkraftverk, och vår sista livlina i elsystemet. Under vintern går kraftverket in i det som kallas ”effektreserven”, där Svenska kraftnät har full rådighet över 562 av verkets totalt 662 megawatts kapacitet.

Under torsdagen (12 december) var förbrukningen i det svenska elsystemet som mest 20 374 megawatt. Om man går tillbaka till den 16 januari 2024 så var den i stället som mest 25 639 megawatt, enligt Svenska kraftnäts ”Kontrollrummet”. Detta var heller inte på något vis ett exceptionellt år.

Differensen mellan torsdagen och hur det hypotetiskt skulle kunna se ut när det blir kallare är med andra ord motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer eller tio gånger effektreserven i Karlshamn. Mer än så om det blir en kall vinter.

Nyligen konstaterade Svenska kraftnät att det ändå finns goda förutsättningar att klara situationer med hög efterfrågan även om vi även denna vinter behöver importera el för att klara timmarna med högst förbrukning. Blir det en normalvinter ligger importbehovet på 1 300 megawatt, skriver de.

– Efter de senaste vintrarna kan vi konstatera att vi klarar en situation med importbehov. Elsystemet är stabilt. Risken är högre om vi hastigt får ändrade förutsättningar när vi har hög förbrukning, som en större störning i produktionen eller ett fel i en utlandsförbindelse, sa Pontus de Maré, driftschef på Svenska kraftnät i ett pressmeddelande i november.

Karlshamnsverket allt oftare i beredskapsläge

Carl Berglöf vill inte svara på om han är orolig för vintern eller inte.

– Men jag kan konstatera att det är en generell trend att Svenska kraftnät allt oftare sätter effektreserven i beredskap även vid lägre förbrukningsnivåer och det tycker jag ändå är anmärkningsvärt, säger han och tillägger:

– Jag noterar också att ENTSO-E (systemoperatörerna i Europas samarbetsorganisation) gjort analyser som pekar på att det kan bli resurstillräcklighetsproblem i södra Sverige under 2025.

Enligt Svenska kraftnät har Karlshamnsverket inom effektreserven inte behövt aktiveras för Sveriges räkning sedan 2013. Däremot kallas det allt oftare in i beredskapsläge, det vill säga två timmars beredskap samt minimidrift vilket innebär att kraftverket gör sig redo att agera, och värmer utrustningen.

Mellan vintersäsongen 2013/2014 och 2019/2020 var Karlshamnsverket i denna typ av beredskap totalt 20 gånger.

Mellan vintern 2020/2021 och 2023/2024 handlar det i stället om 45 gånger, varav 15 gånger bara den senaste vintern.

Carl Berglöf tycker att det tydligt visar på att marginalerna i det svenska systemet är ansträngda, och det beror på att planerbar el, inte minst kärnkraft, lagts ned i södra Sverige menar han.

– Det är den här typen av problem som man tenderar att missa om man pratar medelvärden över tid. Det är svårt att expandera systemet med fler förbrukare när marginalerna ibland är så små.

Kärnkraft det realistiska

Långsiktigt är lösningen solklar, anser Carl Berglöf. Vattenkraften är till stor del redan utbyggd i Sverige, och dessutom finns begränsningar i stamnätet som hämmar möjligheterna att transportera så mycket mer el från de stora älvarna i norr till behovet i söder. Lagringslösningar befinner sig inte på en sådan mognadsgrad att de är ett alternativ för själva bulken.

Vill man då satsa på fossilfria alternativ är kärnkraft det realistiska i nuläget, anser han.

– Tittar man på den geografiska prisvariationen så pekar den på att systemet är fragmenterat och behöver få ett stöd. Elområdena är en konsekvens av att kärnkraft har avvecklats och ett sätt att komma bort från det är att bygga ny kärnkraft, och mer elnät så klart. Men om man bygger mer nät så måste man också säkerställa att nätet kan utnyttjas, vilket vi sett inte alltid är fallet. Tar man Sydvästlänken till exempel så byggde man mer nät men det gav inte särskilt mycket mer överföringskapacitet eftersom det saknades tillräcklig planerbar kraft.

På sikt hoppas han att Sverige kan återgå till ett elområde.

– Men det är planerbar kraft i kombination med nät som gör att vi på sikt kan få färre elområden och mindre geografisk elprisvariation.

Vad tror du om gasturbiner i korta perspektivet då? De ger också planerbar kraft.

– Elsystemtekniskt är de ju jättebra, men klimatmässigt inte så bra. Jag tycker att det är synd att man hamnat där men i en sådan här situation kan de behövas. Av erfarenhet så brukar man ju få gaskraft när man lägger ner kärnkraft. Det har vi sett i flera fall. Japan, Belgien, Tyskland, USA och så vidare.

Gaskraft på väg i Sverige

Även i Sverige har vi nu gått samma utveckling till mötes efter kärnkraftsnedläggningen – då Öresundsverket nu är på väg tillbaka, även om det kanske främst är avsett som reservkraftverk.

I Svenska kraftnäts motköpspaket för södra Sverige ingår också oljekraftverket i Karlshamn samt Ryaverket som eldas med gas eller olja. Även i Västra Götaland talas det om gasturbiner.

Som TN tidigare skrivit om är gasturbiner en snabb och effektiv lösning, men långsiktigt hoppas Carl Berglöf att vi inte ska behöva dem.

– Jag tycker ju att det vore bra om vi bygger kärnkraft, så att vi åtminstone kan fasa ut gaskraften i det längre perspektivet.

Det har på sistone kommit en del kritik mot de föreslagna prissäkringskontrakten på 80 öre för ny kärnkraft.

Många remissinstanser har pekat på risken att kärnkraften då kan tränga undan investeringar i exempelvis väderberoende kraftslag eftersom det inte ökar incitament till flexibilitet.

Argumentet får ses som relevant eftersom kärnkraften i regel är en baskraftkälla. Till exempel brukar inte nuvarande reaktorer reglera ned i någon nämnvärd utsträckning baserat på väder eftersom kärnkraft är långsam i upp- och nedrampning och därmed normalt fortsätter att producera även om elpriset kraftigt faller till den nivå där kraftverken tvingas betala för att producera el. Det innebär förstås ekonomisk press på de kraftslag som då producerar, och dessa situationer är ofta kopplade till hög väderberoende elproduktion.

Om kärnkraften då får ett prissäkringskontrakt minskas incitamenten att reglera ned.

Men man kan också se det hela från andra hållet – under dessa perioder är det nämligen typiskt också hög produktion hos de väderberoende kraftslagen, som rimligen borde vara billigare och enklare att nedreglera, vilket Svenska kraftnät tidigare flaggat för att man haft problem med.

Under långvariga perioder med låga priser har vi tidigare sett kärnkraft som inte vill producera, vilket också gjort att Svenska kraftnät fått problem att drifta elsystemet, vilket exemplifieras med sommaren 2020 i TN:s granskning om Svenska kraftnäts stödtjänster. Det slutade i stället med att man tvingades betala både Ringhals 1 (numera nedlagd kärnkraftsreaktor), Karlshamnsverket och Ryaverket för att komma online och stötta elsystemet.

En fördel för väderberoende kraftslag är naturligtvis om andra kraftslag anpassar sig till vädret och producerar mindre när väderförutsättningarna är gynnsamma, som framför allt gasturbiner men i viss mån också vattenkraften, kan göra på ett ekonomiskt rationellt sätt.

Vattenkraften har däremot vattendomar att förhålla sig till, vilket sätter gränser för hur mycket vatten som kan lagras innan det måste slösas bort genom dammluckor i stället, vilket vi i viss mån ser när elpriserna är väldigt låga eller till och med negativa, exempelvis under vår och sommar.

Kan man undvika att betala för att producera så blir det mer ekonomiskt rationellt, men vart gränsen går beror naturligtvis på hur länge det är negativa elpriser.

Hur ser du på kritiken mot prissäkringskontrakten?

– Det är en utmaning oavsett om det är kärnkraft som byggs eller inte. Bygger man kraftslag som har precis samma produktionsprofil, alltså vindkraft, så konkurrerar vindkraft mot andra vindkraftverk ännu tydligare. Man menar väl att kärnkraften kommer in på fel grunder då. Här menar jag i stället att kärnkraften kommer med en rad nyttor som kan motivera prissäkringskontrakten.

– Tittar man på hur EU-kommissionen bedömt detta tidigare så har de sagt att den tjeckiska modellen inte ger en oproportionerlig marknadspåverkan utan att det är motiverat. Så jag menar att det finns goda utsikter för den svenska modellen att bli godkänd. Den har nämligen en mindre marknadspåverkan än den tjeckiska, enligt min bedömning.

Vad är skillnaden?

– I den tjeckiska modellen så ska aktören även agera på elmarknaden. I den svenska modellen är det bara en producent som får stödet, inte en elhandlare.

Under tisdagen höll finansmarknadsminister Niklas Wykman pressträff där han återkommande fick frågor om just dessa kontrakt.

Huvudbudskapet från ministern var att man i så fall underskattar behovet av ny elproduktion. Sverige konsumerar i dag ungefär 120 terawattimmar i elsystemet, medan de mer aggressiva prognoserna pekar på en framtida användning på omkring 300 terawattimmar. De cirka 4 kärnkraftsreaktorerna som just nu diskuteras beräknas omfatta omkring 40 terawattimmar.

Det finns med andra ord god tillväxtpotential även för vindkraften – som dessutom också har äldre verk som börjar bli till åren och behöver bytas, menar ministern.

Carl Berglöf ser logik även i det.

– Den stora marknadspåverkan kommer inte från kärnkraften här utan snarare hur man undviker minuspriser med all inkommande produktion totalt. Jag tror inte att alla ser framför sig hela kakan när man pratar om vilken påverkan just kärnkraften kommer att ge, säger han.

– Antag att det kommer in 20 gigawatt ny vindkraft. Hur ska man få in det och balansera det utan mer baskraft? Den matematiken får inte jag ihop.

Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget

Medan många instanser varit skeptiska och flaggat just kring prissäkringskontrakten, har många också varit positiva. Bland andra Svenskt Näringsliv som gillar förslaget. Arbetsgivarorganisationen representerar omkring 60 000 företag i det privata näringslivet.

– Vi har effektbrist och volatila elpriser som straffar företag särskilt i södra Sverige. Det finns inget realistiskt alternativ till ny kärnkraft i nuläget, sa chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN i tisdags.

Kärnkraftssamordnaren Carl Berglöf tar fasta på näringslivets vilja att få ny kärnkraft på plats – och jobbar vidare med sitt uppdrag.

– Just nu är det inte minst kompetensfrågorna som ligger på bordet, hur man får fatt på de här tiotusentals personerna som blir involverade i de byggen som ska genomföras. Det är viktigt att akademin är på tårna här.

– Regeringen har presenterat en forskningsproposition där man lyfter att kärnkraften är ett viktigt strategiskt område och att man vill stärka forskningsmiljöerna kring kärnkraft. Så här vill jag gärna ha en diskussion med högskolorna för att höra vad de har att bidra med för att stärka området.

Krävs mycket kompetens

Det är en bred palett av kompetenser som behövs för kärnkraft även om många delar handlar om anläggning och bygg generellt.

– Det är allt från projektledning till hands on-kunskap som exempelvis svetsning. Sedan handlar det förstås om kärntekniker och strålskyddsarbete men det är inte så många numerärt även om de förstås är viktiga att få fram, annars blir det inget av det här.

Hur går det då?

– Intresset ökar bland studenterna vilket jag tycker är glädjande. Men jag tror att studenter också i regel är trendkänsliga så det skulle nog behövas ännu tydligare signaler från samhällets sida för att det ska bli en stor tillkomst av studenter. Om det lämnas in en ansökan till exempel så tror jag att det blir mer konkret.

De bedömningar av kompetensbehov som gjorts i Frankrike och Storbritannien pekar på totalt ungefär 100 000 nyanställda de kommande tio åren, men Carl Berglöf tror att det ligger i överkant eftersom det där handlar om betydligt större program än det svenska.

– Men tittar man på ett bygge av exempelvis två stora reaktorer så är det kanske 12 000 personer som behövs på en sådan arbetsplats, så det är ett mycket stort projekt.

Vad kan näringslivet göra för att hjälpa till?

– När det handlar om leveranskedjan för ny kärnkraft tror jag att det handlar om att tydliggöra vad man kommer att behöva så att akademin och utbildningsväsendet kan börja planera. Sedan är det viktigt att den elintensiva industrin engagerar sig för att säkra sin elförsörjning för framtiden. Kanske i form av delägarskap i nya kraftverk.

Sverige har ett bra utgångsläge

Om regeringen implementerar finansieringsmodellen behövs sedan pengar sättas på bordet så att man kommer i gång.

– Sedan handlar det om att förbereda och förena de här leverantörskedjorna. De kommer att behöva tillgång till nationell kunskap och lokala förmågor. Här har vi redan en bra utgångspunkt eftersom det redan finns en leverantörskedja som levererar till de befintliga reaktorerna, men den behöver bli betydligt mer omfattande när man ska bygga nya reaktorer.

– Projektörer och andra kompetenser där det krävs vana från tidigare byggen kanske man kan ta från andra länder men det är viktigt att säkra upp den nationella leveranskedjan och stärka kompetensförsörjningen för de delar där vi kan bidra nationellt.