SVERIGES ENTREPRENÖRER
Stjärninvesterarens svenska storsatsning: ”Möjlighet att bota diabetes”
Ted Fjällman är med och tar fram framtidens läkemedel mot cancer och diabetes. För TN berättar han om jättesatsningen utanför Sundsvall, varför läkemedelsbranschen ses som kontroversiell och varför fler borde lägga ner sina bolag. ”Ett bolag är bara ett bolag, det är ju ingen anställd som dör”, säger han till TN.
Ted Fjällman var en hårsmån från att bli Sveriges nästa astronaut efter Christer Fuglesang. Av 10 000 sökande var han en av 45 slutkandidater i de europeiska uttagningarna i Schweiz 2009, men blev inte en av de sex utvalda.
– I efterhand är jag glad att jag inte blev astronaut. Det är ett jobb där man tränar, tränar, tränar, och sen får åka upp i rymden i två veckor och agera forskningsassistent åt de som designat experimenten. Jag är nog för entreprenöriell för att vara forskningsassistent, säger Ted Fjällman när TN träffar honom på investmentbolaget Fleries kontor på Skeppsbron i Stockholm.
Ted Fjällman är vd på investmentbolaget Flerie som investerar i läkemedel och medicinteknik.
Företagen han investerar i utvecklar mediciner mot diabetes, cancer och hjärtsvikt.
Life science-industrin blomstrar och är en av Sveriges basnäringar, med stark export.
Läkemedelshubben i Matfors är en av Europas mest avancerade läkemedelsfabriker.
Fjällman framhäver behovet av snabb tillväxt bland små svenska läkemedelsföretag, och tycker att fler entreprenörer borde lägga ner sina bolag.
Ted doktorerade i molekylärbiologi och antikroppsteknologi i Ontario, Kanada. Via ett jobb som projektledare på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien tog han sig vidare in i läkemedelsbranschen och företaget Prokarium, där han senare blev vd i över 7 år.
Sedan knappt två år tillbaka är han vd på investmentbolaget Flerie. Företaget grundades 2011 av entreprenören Thomas Eldered, som tidigare byggde upp succébolaget Recipharm.
Flerie investerar i företag som utvecklar läkemedel, medicinteknik och vaccin. Bolagen utvecklar läkemedel mot alltifrån cancer, diabetes och hjärtsvikt, till kuvöser som ska rädda livet på barn som är för tidigt födda. Totalt har de 29 bolag i sin portfölj.
– Det är ett väldigt långsiktigt investmentbolag, och det är poängen med det hela. Vi vill vara en ekosystemsbyggare där vi är med från tidiga stadier hela vägen fram till kommersialisering i bolagen, berättar Ted Fjällman
Läkemedelshubben i Matfors
Ett av Fleries bolag, NorthX Biologics, driver den avancerade läkemedelsfabriken i Matfors utanför Sundsvall. 2021 utsågs fabriken till innovationshubb av Vinnova, på uppdrag av regeringen, och fick 100 miljoner investerat av innovationsmyndigheten. Dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan såg ett stort behov av att höja Sveriges beredskap gällande tillverkning av läkemedel och vaccin, i sviterna av coronapandemin.
Den 9 000 kvadratmeter stora fabriken är anpassad för avancerad läkemedelsutveckling inom framför allt proteinbaserade läkemedel samt gen- och cellterapi. Kunderna är främst innovativa läkemedelsföretag som gör biologiska läkemedel, som är mer komplexa än traditionella kemiskt syntetiserade läkemedel, och som öppnar dörren för att kunna bekämpa cancer mer effektivt. Få fabriker i Europa har lika avancerad teknologi som den som finns i fabriken i Matfors.
– Kemiska läkemedel har funnits i decennier och tillverkningen är redan välutvecklad idag. Vi fokuserar på innovativa biologiska läkemedel, som fortfarande utgör en mindre men betydande del jämfört med kemiska läkemedel, säger Ted Fjällman.
Målet är att bli en av de ledande tillverkare av avancerade läkemedel, inklusive cell- och genterapiprodukter, i världen.
– Vi har redan kunder från Europa, USA och Asien, utöver svenska läkemedelsföretag, berättar han.
”Kunskapen är mycket låg”
Globalt blomstrar life science-industrin och växer för varje år som går. Ted Fjällman tycker att det är en inspirerande tid för sektorn.
– Hela branschen är inne i en otroligt bra tid. Vi har varit väldigt framgångsrika på universiteten och vi har tagit fram läkemedel i den utsträckning att de flesta akuta sjukdomar kan behandlas. Folk frågar mig ibland varför vi har så mycket kroniska sjukdomar i samhället, och då brukar jag svara att det är för att vi varit så framgångsrika på att hantera de akuta sjukdomarna, säger Ted Fjällman.
Trots den strida strömmen av nya läkemedel som godkänns varje år tror Ted Fjällman att kunskapen om vilka som faktiskt utvecklar läkemedlen är relativt låg.
– Jag tror tyvärr att kunskapen är mycket låg, folk vet inte var läkemedlen de köper på apoteket faktiskt kommer ifrån. När media rapporterar om nya läkemedel intervjuar de oftast en forskare som varit med och tagit fram det, men nämner inte att det är ett företag som har tagit det här till klinik och fått det godkänt, säger han och fortsätter:
– Jag tycker inte att vi i branschen ska vara rädda för att berätta som det är: att man tjänar pengar i den här branschen, men man tjänar pengar eftersom man hjälper folk att överleva. Men jag förstår att det är kontroversiellt, säger han.
Vill att fler ger upp
Det är inte bara den globala life science-industrin som blomstrar. Branschen står för nästan 10 procent av Sveriges totala export, och när energi-och näringsminister Ebba Busch presenterade regeringens nya life science-strategi i början av november sa hon att sektorn är en av Sveriges basnäringar.
I en intervju med TN kallade stjärnforskaren Mathias Uhlén Stockholm för ett ”Silicon Valley för biotech”, och enligt färsk statistik från Stockholm Science City och Vinnova finns det inom svensk life science totalt 3 090 mikroföretag, 461 småföretag, 152 medelstora företag och 28 stora företag.
Ted Fjällman menar att om Sverige ska fortsätta att ta steg framåt så måste fler av mikro-och småföretagen växa. Och det snabbare.
– Vi behöver få fram fler ledningsgrupper som lyckas utveckla framgångsrika bolag och som sen är redo att göra samma resa i ett nytt bolag. Till exempel: om det tar 20 år för en vd för att lyckas med sitt bolag så är det stor risk att den personen inte vill göra om den resan i ett annat företag. Det innebär att en massa kunskap går förlorad, och att nästa ledningsgrupp måste läras upp igen. Det viktiga är inte att bolagen blir stora, utan snarare att de blir stora snabbt nog, säger Ted Fjällman.
För att lyckas med detta menar han att investerare och myndigheter, som Vinnova, borde satsa mer pengar på färre bolag, snarare än att sprida ut dem.
– Pengarna behöver gå till bolag som faktiskt har en kommersiell framtid. Jag tror att vi i Sverige ibland är lite rädda för att ge upp. Vi ger ett bolag lite mer pengar, även fast det bästa hade varit att lägga ner. Ett bolag är bara ett bolag, det är ju ingen anställd som dör. Jag tycker att om du har kunskapen nog för att jobba i ett läkemedelsbolag som når klinik, men ändå jobbar i ett bolag som inte kommer någonstans, har du nästan en plikt att byta jobb. För då tar du fram någonting som faktiskt kan hjälpa patienter i slutändan, säger Ted Fjällman.
Faktaruta: Ted Fjällmans tre tips för att lyckas inom life science
- Starta inte bolag helt själv, utan ha alltid en partner. Anledningen är att du alltid kommer hamna i en jobbig situation där du vill ge upp. Då behöver du någon som du kan rådfråga, och som är helt ärlig i sina svar. Ibland behöver man bara fortsätta kämpa, ibland behöver man byta spår och göra något annat.
- Rådfråga alltid en läkare, helst flera. De kommer vara ärliga och säga till om din idé inte kommer att fungera, eftersom sjukhusen kanske jobbar på ett sätt som gör att det inte går att implementera din idé. Många entreprenörer tror att de har en så fantastisk idé att de inte vågar dela med sig av den, för de tror att de andra kommer kopiera den. Men det är nästan alltid svårare att göra något av idén än att få den, så du behöver oftast inte vara orolig så länge du jobbar på raskt med din idé.
- Designa ett experiment med tydliga kriterier. Det kan vara ett kommersiellt experiment, där du sätter strikta kriterier för hur mycket pengar du behöver tjäna inom en viss tidsram. Om det inte fungerar, då måste du ge upp idén och hitta en annan. Och det är inget fel med det, det är etiskt korrekt att göra någonting som du kommer tjäna pengar på, för det betyder att någon ser ett värde i det du gör och är villig att betala för det.
”Har potential att bota typ 2-diabetes”
TN bad Ted Fjällman att lyfta fram de mest spännande projekten inom life science i Sverige just nu, både bland de bolag som Flerie är investerade i och bland konkurrenter.
Först ut är AnaCardio, som även återfinns i investmentbolaget Karolinska Developments samt Industrifondens portfölj, och som utvecklar ett läkemedel mot hjärtsvikt. Över 200 000 tusen svenskar lider av sjukdomen, och är idag den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar bland personer över 65 år. Trots det finns det inget läkemedel som hjälper hjärtmuskeln att börja pumpa mera blod igen efter diagnosen, utan bara bromsmediciner, något som AnaCardio vill ändra på. Bolaget står precis inför start på en fas 2-studie på läkemedlet, den näst sista fasen för läkemedlet innan det eventuellt kan komma ut på marknaden.
Ett annat av Fleries portföljbolag är Atrogi, som jobbar med att ta fram ett läkemedel mot fetma och typ 2-diabetes. Bolaget har precis avslutat en studie med 24 patienter, och med lovande resultat.
– Som forskare är man alltid försiktig med att säga ordet ”bota”, men här finns det en möjlighet att göra en otrolig förändring för folk med typ 2-diabetes, till och med bota sjukdomen. Men det är för tidigt att säga, säger Ted Fjällman.
Bland konkurrenterna lyfter han upp Bioarctic, vars alzheimerläkemedel Leqembi nyligen blev rekommenderat för marknadsgodkännande av EU:s läkemedelsmyndighets kommitté.
– Det är ett bra exempel på ett bolag som kommit väldigt långt, men där tongångarna var betydligt dystrare för några år sedan. De har gjort en fantastisk resa. Vi har en åldrande befolkning, och vi behöver teknologier och lösningar som gör att äldre människor är friskare och kan jobba längre, därför är det så viktigt att till exempel förbättra livet för patienter med alzheimer, säger han.
Till sist, vad är det bästa med att jobba i den här branschen?
– Varje gång jag tänker på patienterna som vi kan hjälpa genom att utveckla de här läkemedlen så blir jag rörd. För mig personligen drivs jag av att det fortfarande finns så otroligt många komplexa pussel att lösa, och jag kommer aldrig bli uttråkad. Jag tror inte att jag hade kunnat vara lika passionerad i en bransch där man inte har samma samhällspåverkan, avslutar Ted Fjällman.
