KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Så ska risskal bli miljoner ton grön plast – ”Enorma affärsmöjligheter”
Nyköpingsföretaget Trifilon vill revolutionera plastindustrin. Nu tar de sikte mot Indien, där en oändlig mängd råvara i form av risskal kan utgöra grunden i det nya materialet. ”Med gröna råvaror som inte kostar kan man på allvar börja utmana den konventionella plasten i pris”, säger vd Jonas Ceder till TN.
Varje år produceras över 400 miljoner ton plast i världen, och användandet spås fortsätta öka. Redan 2040 väntas minst 600 miljoner ton plast tillverkas. 99 procent av all plast som produceras idag är fossilbaserad, och plastindustrin beräknas stå för över 3 procent av världens totala utsläpp av koldioxid.
Trifilon utvecklar hållbar plast för att minska koldioxidavtrycket.
Deras produkter varierar från fiberblandad plast till helt biobaserad.
Företaget siktar på att licensiera sin teknik globalt.
De ser stor potential i att använda risskal som råvara i Indien.
Den gröna plastindustrin väntas växa stort de kommande åren.
Det finns således stora marknadsandelar att slåss om för de företag som lyckas utveckla hållbarare plastalternativ. Ett exempel på ett sådant är det Nyköpingsbaserade företaget Trifilon.
– Gissningsvis kommer 50 procent av plastindustrin vara grön om drygt 20 år, antingen genom biobaserade alternativ eller ökad användning av återvunnen plast. Det finns enorma affärsmöjligheter när plastbranschen går från svart till grönt, säger Trifilons vd Jonas Ceder, när TN träffar honom på fabriken i Nyköping.
Trifilon gör tre huvudsakliga varianter av hållbar plast. En variant där de helt enkelt blandar naturfiber, från exempelvis restprodukter från skog-eller jordbruk, med vanlig konventionell plast, vilket gör att materialet ger ett mycket lägre koldioxidavtryck. En annan variant där de blandar naturfiber med återvunnen plast, vilket är den som drar ned koldioxidutsläppen mest. Och en variant helt gjord av naturfiber och biobaserade polymerer, som då kan bli 100 procent fossilfri.
Beroende på vilken variant och hur mycket naturfiber som är inblandat så sänks koldioxidutsläppen med mellan 40–90 procent. I fabriken i Nyköping tillverkas biokompositer i form av granulat, som sedan skickas till kunder som tillverkar (oftast genom formsprutning) mängder av olika plastprodukter av det hållbara materialet.
Materialet finns på marknaden i exempelvis i resväskor från Epics, bilbarnstolar från Axkid, outdoor-utrustning för SILVA och i elmätare från Tibber. Idag är Trifilons populäraste material den biobaserade biokompositen, trots att det är den dyraste på grund av att biobaserad polymer i form av PLA kostar väldigt mycket, men Jonas Ceder tror att det snart kommer att förändras.
– Nu är våra kunder främst ”early movers”, kunder som tidigt beslutat sig om att inleda resan i liten eller stor omfattning från svart till grönt. Men när som helst kommer de större industrierna att börja ställa om, och då är det sannolikhet att pris blir en alltmer avgörande faktor. Hållbara material som innehåller till exempel biofibrer i kombination med återvunnen plast blir både ett väldigt hållbart alternativ men också mer prisattraktivt, säger Jonas Ceder.
Risskal kan bli miljontals ton biokompositer
Och orderingången har redan börjat att ta fart. I år spås omsättningen för Trifilon landa på mellan 8–9 miljoner kronor, ett rejält lyft från föregående års 2,7 miljoner. Nästa år tror Jonas Ceder på över 40 miljoner i omsättning.
På sikt är affärsidén att fabriken i Nyköping främst ska fungera som produktutvecklare, och att tekniken bakom Trifilons egengjorda maskiner och system, tillsammans med lokalt anpassade materialformuleringar, ska licensieras ut till andra företag och fabriker över hela världen, något som kommer ge rejäl snurr på affärerna.
Något annat som skulle kunna få fart på affärerna är en enorm tillgång på billiga naturfiber. Och det är precis vad Trifilon tror sig ha hittat i Indien.
– Just nu håller vi på att fram biokompositer på till exempel risskal, vilket mer eller mindre finns en oändlig mängd utav i Indien, och som det inte är någon direkt konkurrens om. Det är jätteintressant för oss och våra framtida partners i länder som Indien. Med gröna råvaror som inte kostar så mycket kan man på allvar börja utmana den konventionella plasten i pris, säger Jonas Ceder.
Trifilon har inlett flera dialoger, där målet är en ut-licensiering av tekniken till fabriker i Indien. Om de lyckas ro affärssamarbetena i hamn och etablera produktion i Indien kan potentialen bli enorm. Varje år uppskattas exempelvis 35 miljoner ton risskal bli över som en restprodukt från risodlingar.
Om vi räknar på att Trifilons partners i Indien tar vara på en procent av dessa, och att de använder 30 procent risskal i produktionen av biokompositen, då kan det tillverkas över en miljon ton biokompositer per år med den lilla andelen av totala mängden risskal. Det kan jämföras idag med att Trifilons totala produktion i år kommer att landa på runt 150 ton, och nästa år över 1 000 ton.
– Just nu är gröna plastalternativ 2–4 gånger så dyrt som vanlig plast. Men med den här tillgången på gröna lokala råvaror som dessutom utgör restprodukter, i kombination med storskalig lokal produktion, närmar vi oss den vanliga plastens prisnivåer, och därigenom skapar vi ännu större möjligheter till att på allvar göra avtryck, säger Jonas Ceder.
En bieffekt blir dessutom att luftkvaliteten i Indien förbättras om risskalen tas tillvara på. En stor del av risskalen eldas nämligen upp av indiska bönder, som inte kan bli av med dem på annat sätt. Något som är en bidragande faktor till dålig luftkvalitet i Indien. I mitten av november var luftföroreningarna i vissa områden i New Delhi hela 50 gånger högre än vad Världshälsoorganisationen, WHO, anser vara acceptabelt. Trifilon har redan blivit tillfrågade om de vill presentera sin teknik och sina lösningar hela vägen upp på indisk regeringsnivå, som en del av lösningen på att kunna bidra till förbättrad framtida luftkvalitet.
Fortsatt störst konkurrens från traditionella plaster
Jonas Ceder ser med tillförsikt på framtiden för Trifilon. Han menar att deras främsta konkurrenter kommande år inte är andra företag som gör grön plast, utan den vanliga plastindustrin. Det handlar helt enkelt om att övertala tillverkande företag, marknaden och konsumenter att gå över från svart till grönt.
– Grönt mot grönt är på lång sikt ingen direkt konkurrens. Den här kakan kommer att vara så enormt stor i alla fall, säger han.
Han tycker att det är mycket inspirerande att kunna göra en insats för klimatet och göra affärer på samma gång.
– Det är väldigt motiverande att ju mer affärer vi lyckas skapa och ju högre omsättning och ju fler som köper våra material, eller ännu hellre använder vår licenserade teknik, desto grönare planet kommer vi att bidra med. Det tycker jag är jäkligt häftigt, avslutar han.