DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Utländska forskare flyr Sverige – tar kunskapen med sig: ”Mål för främmande makt”

Sverige utbildar forskare från Kina och Iran som sen försvinner och jobbar på företag i andra länder. "De är aggressiva när det gäller informationsinhämtning”, säger Emil Görnerup, expert på forskningspolitik, till TN. Samtidigt går Sverige miste om närmare en miljard i skatteintäkter, visar en ny rapport.

Svenska universitet och högskolor blir alltmer intressanta för främmande makt, konstaterar Emil Görnerup, ansvarig för forskningspolitik på Svenskt Näringsliv.

– Man ska komma ihåg att hela idén med högre lärosäten bygger på öppenhet och samarbete. I och med att de är så öppna och kunskapsintensiva så blir det ett tacksamt mål för främmande makt.

– Detta skapar en osäkerhet hos företagen om de ska våga samarbeta med lärosätena.

I en undersökning från Svenskt Näringsliv som gjordes 2024 uppgav nästan var tredje lärosäte att forskningssamarbeten mellan lärosätet och företag eller organisationer avslutats eller inte startat på grund av osäkerhet kring lärosätets säkerhetsarbete. Dessutom uppgav fler än hälften av de saknar rätt resurser, däribland tillräcklig säkerhetskompetens.

– Det är allvarliga siffror och det drabbar företagens samarbete med universiteten väldigt negativt.

”Det kan vara personer som är fullkomligt avgörande för att företagen ska kunna fortsätta existera”.

I dagsläget är cirka 40 procent av doktoranderna i Sverige inom teknik, tillverkning och naturvetenskap inresande från utanför Sverige, EU eller EES, enligt en ny rapport från IKEM. Den visar även att en stor andel av de utländska doktoranderna lämnar Sverige efter disputationen. Mellan 2019–2023 lämnade 1 400 disputerade personer i vad som kan benämnas som ”industrinära” inriktningar. Om de hade stannat så hade det inneburit ökade skatteintäkter på 840 miljoner kronor.

– De här personer tillför enorma ekonomiska värden, inte bara i form av höga skatteintäkter utan det här är forskande personer med spetskompetens som på längre sikt påverkar innovationskraft, produktutveckling och tillväxt positivt, säger Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på branschorganisationen Innovations- och kemiindustrierna (IKEM).

– Det här kan vara personer som är fullkomligt avgörande för att företagen där de är anställda ska kunna fortsätta existera. Men den bilden som vi får från våra medlemsföretag är att många som doktorerar i Sverige lämnar trots att de hade velat stanna om det fanns rätt förutsättningar.

Går det att uppskatta hur många av doktoranderna som faktiskt skulle vilja stanna men som inte får?

– Vi vet sedan tidigare att ungefär 70 procent av de utländska studenterna som kommer till Sverige säger att de vill stanna, men det är bara 30 procent som gör det. Jag har inte samma typ av siffror för doktorander, men min uppskattning är att det är åtminstone lika många.

Han menar att den nuvarande regeringens hårda migrationspolitik riskerar att ha en avskräckande effekt på den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen.

– Trots det kan vi säga att regeringen har tagit några steg i rätt riktning. Nu lyfter man fram behovet av att Sverige ska kunna attrahera expertkompetens och det är ju jättebra. Men än så länge är det fortfarande ganska diffust och vi hade velat se ett mer offensivt arbete.

Under förra året gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att korta handläggningstiderna för högkvalificerad arbetskraft.

– Det är ju toppen för singlar som kommer hit för att jobba, men om man vill ha med sin familj så står de i samma kö som alla andra anhöriga vilket betyder att de kan behöva vänta upp till ett år om man har otur. Man vill ju inte lämna sin familj, så i dagsläget så blir anhöriginvandringen en flaskhals.

”De utländska sökande slår ut svenska då de har en mycket högre kompetens”.

Enligt Emil Görnerup är problematiken tydlig: Lärosätena vill attrahera duktiga forskare till Sverige. Men om forskarna inte kan stanna kvar och arbeta så påverkar det företagen negativt och spär på kompetensbristen.

– En viktig grund till att vi har forskarutbildningar är att sörja för näringslivets och övriga samhällets kompetensbehov. Så det blir någon sorts målkonflikt där mellan att det är positivt att vi tar in utländska forskarstudenter, men om de inte stannar så tappar vi värdet av en mycket stor samhällelig investering.

– Om vi har forskarutbildningar som utbildar utländska forskare som sen försvinner och jobbar i företag i andra länder så blir det en sorts brain drain i Sverige.

Enligt SCB är de flesta utländska doktoranderna från Kina, Indien, Tyskland och Iran.

– När man pratar med lärare och forskare på lärosätena så säger de att de utländska sökande slår ut svenska då de har en mycket högre kompetens. Och det visar också på en annan utmaning, det vill säga att andelen svenskar som tar en forskarutbildning har sjunkit, vilket är en otroligt negativ utveckling.

– Vi vet att Kina och Iran är länder som är aggressiva när det gäller bland annat informationsinhämtning. Det är inte så att alla som kommer hit är spioner, men om du kommer ifrån Kina så har du i princip en skyldighet att bistå kinesiska staten om de ber dig.