DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Näringslivet avgörande för Sveriges försvar – ”Ensam är inte stark”

Näringslivet och innovationsförmågan men också öppenhet och ett starkt samarbete med andra länder pekades under Folk och Försvar ut som avgörande för att stärka Sveriges och Europas försvarsförmåga. ”Ett konkurrenskraftigt, växande och ekonomiskt starkt Europa har mycket lättare att garantera vår säkerhet”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Forskare och experter, politiker, journalister, representanter från olika myndigheter såväl som från olika delar av näringslivet har under de senaste dagarna flockats i Sälen för att delta vid konferensen Folk och Försvar. Konferensen äger rum varje år men årets evenemang var det första sedan Sverige gick med i Nato – och därmed var intresset enormt. Så pass enormt att till och med kung Carl XIV Gustaf var på plats.

Under stora delar av konferensen, inte minst under den avslutande tisdagen, stod näringslivets vikt för säkerheten i fokus. På plats fanns bland andra Marcus Wallenberg, ordförande för Wallenberg Investments AB, som bland annat pekade på vikten av innovation för att bygga ett robust försvar – något som visat sig vara betydelsefullt i Ukraina.

– Innovation och säkerhet kan och bör gå hand i hand, det här kräver dock att vi avsätter resurser och samarbetar tillsammans. Och för att klara säkerhetsfrågan måste vi satsa mer på forskning och utveckling, vi måste stödja entreprenörskapet för att skapa innovationer. Vi behöver en riskkapitalförsörjning för att klara det här framöver och en beredskap och en villighet att ta risk, sa han.

”Sverige är oerhört välpositionerade”

Sverige är av tradition bra på innovation och det finns stora möjligheter att fortsätta ligga i framkant när det kommer till att ta fram ny teknologi och därmed ett starkt och modernt försvar. Men det finns å andra sidan även stora utmaningar på samma område. Det menar Tech Swedens vd Åsa Zetterberg och Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson. På konferensen lyfte de fram att utvecklingen går allt snabbare och att andra länder också håller sig framme och konkurrerar. Därmed finns det inget utrymme för komplicerade regelverk och långsamma beslutsprocesser – något som de menar i dag förhalar nya innovationer och utveckling på teknikområdet.

Ska Sverige hänga med i omvärldens tempo behöver vi i stället tänka konstant utveckling, samarbete och flexibilitet, var duons budskap.

– De ledande bolagen tar forskningsresultat och omsätter dem i tester och lösningar på veckor eller dagar, inte månader och år, sa Darja Isaksson, apropå det globala innovationsklimatet.

Åsa Zetterberg uppmanade fler aktörer att bjuda in näringslivet till dialog. Hon tycker också att Sverige ska ha ett framåtlutat perspektiv och våga känna trygghet och självförtroende när det kommer till säkerhetsfrågorna.

– Sverige är oerhört välpositionerade när det gäller att utöka samhällets totala kapacitet till motståndskraft och försvarsförmåga med vår kombination av en etablerad försvarsindustri och ett näringsliv, entreprenörskap kopplat till techindustrin och ett samhälle där vi samarbetar tillsammans, konstaterade hon.

”Öppenhet, frihet och frihandel bygger styrka i fredstid, det bygger motståndskraft i krig och kris.”

I början av årets Folk och Försvar fick statsminister Ulf Kristersson (M) stor uppmärksamhet för sitt uttalande om att Sverige inte är i krig men inte heller i fred. I samma tal pekade han ut hotet från Ryssland som ”långsiktigt”.

Och med krig i närområdet är internationellt samarbete något av det klokaste vi kan ägna oss åt. Det menar i alla fall Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, som på konferensen inledde med att konstatera att konkurrenskraft och säkerhet är intimt förknippade med varandra.

Samtidigt varnar allt fler för att det som traditionellt sett har gjort Sverige och Europa både rikare och tryggare – frihandel och öppenhet – är på tillbakagång på den globala scenen.

– Nu är vi på väg mot ett bipolärt system med USA och Kina där ingen av aktörerna är särskilt intresserade av att upprätthålla den sortens frihandel som har gynnat oss väldigt väl. Det betyder inte att frihandeln är över men den kommer att fungera under andra premisser, sa Björn Fägersten, vd Politea och senior forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Anna Stellinger lyfte fram att uttalanden i stil med att frihandeln är död är ”starkt överdrivna” och exemplifierade med det nya Mercosur-avtalet, som innebär att EU får frihandelsmöjligheter med en rad länder i Sydamerika.

– Det finns fortfarande en stark drivande kraft men så klart ändras omvärlden och för ett land som Sverige handlar det om att hitta balansen genom att inte vika från plan A som är öppenhet, frihet och frihandel. Det bygger styrka i fredstid, det bygger motståndskraft i krig och kris.

”De här tullarna på 10 till 20 procent behöver vi tyvärr ta på allvar och inte avfärda som någonting nyckfullt”

Samarbete och frihandel skapar helt enkelt motståndskraft, påpekar hon.

– Att vi är beroende av omvärlden är en bra sak, ensam är inte stark.

Men därmed inte sagt att vi i Europa inte måste lyfta vår egen konkurrenskraft. Tvärt om är det genom saker som regelförbättringar, en starkare inre marknad och mer effektiv energiförsörjning som vi kan klara både välfärd och säkerhet, menar Anna Stellinger.

– Ett konkurrenskraftigt, växande, ekonomiskt starkt Europa har mycket lättare att garantera vår säkerhet. Det är ett stagnerande, krympande Europa som vi ska oroa oss för.

Samtalet mellan Björn Fägersten och Anna Stellinger avslutades med en titt över Atlanten, där Donald Trump snart tillträder som president. Vad det kan komma att innebära för internationellt samarbete återstår att se, men Anna Stellinger påminde om att Donald Trump förra gången han var president gjorde verklighet av sina löften på handelsområdet. Då handlade det om saker som att införa stål- och aluminiumtullar, omförhandla Nafta-avtalet och gå ur Paris-avtalet.

– Så de här tullarna på 10 till 20 procent behöver vi tyvärr ta på allvar och inte avfärda som någonting nyckfullt, sa hon.

Björn Fägersten avslutade med att påpeka att innovation och konkurrenskraft kostar, och påminde om att Sverige snart går in i en ny budgetförhandling med EU för de kommande åren.

– Jag tycker att Sverige borde gå in i den förhandlingen med insikten hur får vi ut mest intressen av EU, inte hur kan EU kosta så lite som möjligt.