BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Kraftigt höjda banavgifter dråpslag mot industrin – ”Ett slag i magen”

Tung industri i hela landet drabbas, varnar företag och experter. Nu kräver de att regeringen medger undantag från banavgiftshöjningarna. ”Man kämpar år efter år för att minska utsläppen genom att använda järnvägen men i stället så drabbas man av den här enorma kostnadsökningen”, säger Mats Erkén, vd på transport- och logistikbolaget ScandFibre, till TN.

– Hela Sverige tjänar på att tungt gods som ska transporteras långa sträckor körs på järnväg och inte på väg, men det är ingen som tar ansvar för att dagens styrmedel, så som banavgifterna, styr åt det hållet, säger Elin Swedlund, ansvarig för transport och infrastruktur på branschorganisationen Skogsindustrierna.

Från och med december 2024 gäller de nya banavgifterna, vilket innebär en kraftig kostnadsökning för tungt gods. Ökningen är ett mycket hårt slag mot svensk industri, inte minst den svenska stål-, gruv- och skogsindustrin, men påverkar även företag inom handeln. Om regeringen inte vidtar åtgärder kommer svensk industris och handels konkurrenskraft försämras och de företag som använder järnvägen idag kan tvingas se över sina logistikflöden för att lyckas vara fortsatt konkurrenskraftiga globalt, menar Elin Swedlund, ansvarig för transport och infrastruktur på branschorganisationen Skogsindustrierna.

– Många företag hör av sig till oss och är oroliga då de nu tvingas hitta nya logistikflöden som innebär högre utsläpp. Det här kommer att få otroligt negativa konsekvenser om inget görs, säger hon.

Banavgifterna måste skyndsamt justeras så att bredare samhällsekonomiska nyttor tas i beaktande, menar hon.

Vi har inte tid att invänta att Trafikverkets pågående regeringsuppdrag ska bli klart och verkställas, då den processen kan ta flera år, menar Jenni Ranhagen, vd på Näringslivets Transportråd.

– Regeringen behöver medge undantag från avgiftshöjningarna för godstågen redan nu eller vidta andra åtgärder för att minska de negativa effekterna på svensk konkurrenskraft och på klimatet. Risken är annars att dagens banavgifter leder till stora konsekvenser både för näringslivets konkurrenskraft och klimatet, säger hon i en kommentar.

”Det är som ett slag i magen”.

Mats Erkén är vd på transport- och logistikbolaget ScandFibre som är specialiserade på järnvägstransporter för skandinavisk skogsindustri. Bolaget kör bland annat på uppdrag av BillerudKorsnäs, Smurfit Kappa Kraftliner och Mondi Dynäs. Han berättar att branschen fick reda på kostnadsökningarna under slutet av 2023.

– Under hela 2024 har vi försökt förbereda oss så gott det har gått. Detta har lett till att vi tvingats flytta en del av våra transporter från järnväg till lastbil och även båt i vissa fall. Jämfört med tåg är både lastbil och båt miljömässigt sett en katastrof. Det är ju väldigt mycket mer CO2-utsläpp per ton att köra lastbil eller båt jämfört med tåg.

– Det är som ett slag i magen. Man kämpar år efter år för att minska utsläppen genom att använda järnvägen men i stället så drabbas man av den här enorma kostnadsökningen.

Han berättar att företagets kostnader för banavgifterna kommer att öka från 44 miljoner 2024 till 70 miljoner 2025 och 80 miljoner kronor 2026.

– Det är nästan en fördubbling på två år, och det i ett läge där det inte precis råder högkonjunktur.

– Vi försöker föra över de kostnaderna på kunderna men det är svårt. Vi har också så svårt att spara någon annanstans då vi redan innan ökningen hade små marginaler. Vi har redan nu tappat kunder men framför allt har vi tappat volymer.

De enorma kostnadsökningarna slår redan nu hårt på företaget och den utredning om banavgifterna som tillsattes förra året ska först presentera sina slutsatser i juni i år – vilket är alldeles för sent, menar Mats Erkén.

– Först var vi lite glada att man tillsatte en utredning och att vi skulle få vara med och ge våra synpunkter. Men vi blev väldigt besvikna när vi insåg att den här utredningen skulle ta ett år och att ingen förändring kommer att ske förrän tidigast om tre år.

”De svenska sågverken är redan idag i ett ekonomiskt utsatt läge”.

Skogsbranschen är landets största transportköpare. Varje år fraktas cirka 68 miljoner ton gods via järnväg inom Sverige, varav cirka 17 miljoner ton utgörs av skogsprodukter, enligt Skogsindustrierna. Under 2023 var det totala exportvärdet av svenska skogsprodukter cirka 184 miljarder kronor. Elin Swedlund konstaterar att den svenska skogsindustrin är avgörande för Sverige.

– De svenska sågverken är redan idag i ett ekonomiskt utsatt läge, inte minst då bostadsbyggandet kommit av sig både i Sverige och i världen, och då virkespriserna fördubblats sedan EU inte längre kan köpa virke från Ryssland utan nu vänder sig till Sverige, och även om massaindustrin har klarat sig tack vare stora volymer så har de otroligt små marginaler.

Det finns absolut inget utrymme för ökade kostnader i det här läget, konstaterar hon.

– Om industrin tidigare fick betala 100 000 kr för att frakta sitt gods via ett tåg så får industrin idag betala 110 000 kr för samma tåg till följd av de ökade banavgifterna. Det adderar upp till fler miljoner kronor årligen för många företag som nu tvingas lägga om sina logistikflöden.

– I förlängningen finns det en risk för att befintliga järnvägslinjer lägger ner, på grund av att näringslivet helt enkelt inte har råd att betala tågoperatörerna. Ett sådant scenario skulle i sin tur ha stora negativa konsekvenser för svensk industris konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Vi vet också att det är svårt att få tillbaka tåglinjer när de väl har lagts ner, varför det är bråttom att göra något åt situationen.

”Finns en stark oro för att vi kommer att behöva ha de här höga priserna i flera år”.

I juni förra året tillsatte regeringen en utredning som ska se över banavgifterna. Bakgrunden är att banavgifterna, framför allt vad gäller tyngre godståg, under flera år varit högre i Sverige än i många andra länder.

– Avgiftshöjningarna i Sverige har försämrat konkurrenssituationen för godstransporter på järnväg, vilket i förlängningen försämrar konkurrenssituationen för stora delar av det svenska näringslivet. Höjningarna av banavgifterna är en av orsakerna till att godstågsoperatörerna i Sverige uppvisar dålig ekonomisk lönsamhet, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, i ett pressmeddelande i samband med att utredningen tillsattes.

Från näringslivets sida verkade man under förra året för att ökningen vid årsskiftet skulle pausas innan utredningen var klar, berättar Elin Swedlund.

– Men vi har tyvärr inte fått gehör för detta. Trafikverkets utredning är klar till sommaren, men prislistan för banavgifterna är redan beslutad till och med år 2026, så nu finns en stark oro för att vi kommer att behöva ha de här höga priserna i flera år – om inte regeringen eller Trafikverket vidtar åtgärder snarast.

Inte bara skogsindustri, utan all tung industri i Sverige drabbas av de höjda banavgifterna. Enligt svensk tolkning av ett EU-direktiv ska, förenklat uttryckt, tunga tåg betala högre banavgift än lätta tåg, vilket ifrågasätts av Näringslivets Transportråd.

– I dagens järnvägsmarknadslag baseras banavgifterna främst på vilket tåg som sliter mest på järnvägen, utan att ta hänsyn till hur tågtrafiken bör optimeras på järnvägen. Vi behöver en mer flexibel banavgiftsstruktur som väger in ett betydligt bredare samhällsekonomiskt perspektiv, säger Jenni Ranhagen, i en kommentar.

– Varuägare vill gärna se att banavgifterna ger incitament att bidra till ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande av järnvägen, till exempel genom att premiera längre och tyngre tåg då det innebär att samma mängd gods kan transporteras med färre antal tåg, eller genom att sänka avgifterna för tåg som kör nattetid eller för tåg som kör omvägar för att ge plats för andra tåg.