DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Nu kan Sverige revolutionera miljöprocesserna – så påverkas du

För första gången på 30 år har en utredning presenterat förslag som kan effektivisera miljötillståndsprocesserna. TN går igenom de viktigaste förslagen och vad du som företagare måste ha koll på. ”Nu kan vi fokusera våra tillståndsprocesser på de som är svåra och som kan ha stor miljöpåverkan”, säger Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv.

De svenska tillståndsprocesserna har de senaste 30 åren varit ett gissel för de svenska företagen. Ett antal utredningar har presenterats, med förslag på åtgärder som ofta har angripit ett enskilt problem. Men det är först nu som en utredning har tagit ett helhetsgrepp på lagstiftningen.

– De förslag vi lämnar ger förutsättningar för en så effektiv miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess som är möjligt inom ramen som EU-rätten sätter och utan att miljökraven sänks, säger den särskilda utredaren Camilla Adolfsson.

Det skapas vad man kallar två nya tillståndsspår, ett kortare och ett längre, för företagen.

– De som alltid måste följa det längre tillståndsspåret, som motsvarar dagens system, blir färre, ungefär 60 procent färre än idag. I stället kommer många att hamna i det andra spåret, det så kallade granskningsspåret, säger Camilla Adolfsson.

I granskningsspåret görs en bedömning om verksamheten har en betydande miljöpåverkan. I så fall behöver företaget följa det längre tillståndsspåret. I annat fall kan verksamheten få ett tillstånd direkt. ”Om bedömningen i granskningsspåret innebär att en betydande miljöpåverkan inte kan antas bör tillstånd ges direkt om även övriga förutsättningar för tillstånd är uppfyllda”, skriver utredaren.

– Det utredaren egentligen säger är att vi behöver fokusera våra tillståndsprocesser på de som är svåra och som kan ha stor miljöpåverkan, där ska vi lägga samhällets resurser, säger Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv.

Tidsbegränsningar

Det enklare tillståndsförfarandet – granskningsspåret – ska som huvudregel gälla för ändringar av verksamheter och omprövningar av tillståndsvillkor.

– Detta är viktigt eftersom de allra flesta miljöprövningar som behöver göras för att nå klimatmålen kommer att vara ändringar av befintliga verksamheter. Dagens system har inte förutsättningar att hinna med alla prövningar som behöver ske till 2045.

Det ska också gå att frivilligt välja det längre tillståndsspåret utan att passera granskningen. Det kan till exempel vara när företaget redan vet att verksamheten kommer att ha betydande miljöpåverkan.

Det införs också tidsbegränsningar för hur lång tid olika delar i tillståndsprocessen får ta. Till exempel måste myndigheterna och kommunerna som berörs av ansökan ge sina synpunkter inom en viss tid.

– Med utgångspunkt i de två nya tillståndsspåren och med hänsyn tagen till de nya tidsfristerna blir tiden tre månader från fullständig ansökan i det enklare granskningsspåret och mellan sex och tio månader i miljötillståndsspåret beroende på verksamhetens och ärendets komplexitet, säger Camilla Adolfsson.

Både mildare och hårdare krav

Men det handlar inte bara om att fler verksamheter ska omfattas av granskningsspåret. Idag finns det också många verksamheter som bara behöver göra en anmälan. De ska nu omfattas av granskningsspåret. Här har Sverige ”underimplementerat” jämfört med EU, alltså haft för milda krav.

– En viktig poäng är att miljöskyddet inte kommer att urholkas. Tanken är för det första att vi ökar miljöskyddet genom att vi fokuserar på de verksamheter som faktiskt har stor miljöpåverkan. För det andra ska tillsynen granska verksamheterna som har gått granskningsspåret. Det är inte så att de nu har fått en frisedel och bara kan köra på utan kontroll, säger Nicklas Skår.

Ny myndighet

En av de största nyheterna blir en ny prövningsorganisation för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen i första instans. Den tar över ansvaret från dagens miljöprövningsdelegationer och mark- och miljödomstolar.

Utredaren bollar med två alternativ. Huvudalternativet innebär en helt ny myndighet, med namnet miljöprövningsmyndigheten, men det är också tänkbart att ansvaret hamnar hos några av de befintliga miljöprövningsdelegationerna.

Camilla Adolfsson, liksom näringslivet, förordar en myndighet med flera lokalkontor, men även det är en öppen fråga.

– Vår slutsats är att det i stället för 330 myndigheter och kommuner som ansvarar för olika steg i processen bör vara en statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för hela processen, säger hon.

En nyhet är också att mark- och miljödomstolarnas roll vid miljöprövning renodlas till ren överprövning av fattade beslut.

Ett samråd

Viktigt är dessutom att det bara blir ett enda samråd i den nya tillståndsprocessen (då berörda, som närboende, myndigheter och andra intressenter kan få ge sin syn på de föreslagna förändringarna). Idag hålls det ofta flera samråd i den omständliga processen.

– Nu sker det vid ett samlat tillfälle. På det viset kan man möjligen uppleva att det blir sämre möjligheter att få komma till tals. Samtidigt så har vi förstått att det ofta är svårt att komma till tals i de olika samråden eftersom det då inte är klarlagt vad det kommer att bli för typ av verksamhet i slutändan. Underlaget är inte färdigt på något sätt utan det blir först ändå i samband med det sista samrådet som man verkligen förstår vad det blir, säger Camilla Adolfsson.

– Vi ser att man fortfarande kommer att ha hög kvalitet på möjligheten att komma till tals i processen.

Tuffare krav på myndigheterna

Det görs även ändringar i myndigheternas talerätt. Till exempel ska Naturvårdsverket bara få säga till om allmänna miljöintressen. Däremot görs inga begränsningar om vad kommunerna får ha synpunkter om.

Genom att styra upp i vilka frågor myndigheterna får agera motverkar man bland annat motstridiga besked som fördröjer processerna.

– Vi har haft fall i södra Sverige där Havs- och vattenmyndigheten i en vattenfråga ansåg att en verksamhet inte var ett problem medan länsstyrelsen ansåg att det var ett problem, fastän det är Havs- och vattenmyndigheten som är specialistmyndighet, säger Nicklas Skår.

En annan nyhet är förändringen av det som kallas det allmänna villkoret. Det är där företaget i tillståndsprocessen beskriver vad som ska göras, till exempel producera ett visst antal bilar om året. Som det är idag måste företaget söka ett nytt tillstånd om det tillverkas fler bilar än vad som angetts i det allmänna villkoret.

– Med utredarens förslag kan företaget producera mer utan att söka nytt tillstånd om man till exempel kan visa att det inte bullrar mer eller att det inte blir mer utsläpp. Då kan granskningsspåret användas, säger Nicklas Skår.

Ännu en anpassning till EU-reglerna är att företaget bara behöver använda bästa tillgängliga teknik för att minska miljöpåverkan i stället för bästa möjliga teknik. Dagens system innebär ofta långa diskussioner om valet av metod och teknik, vilket gör att tillståndsprocesserna fördröjs. Det är en detalj som kan få stor betydelse.

Utredaren vill också att uttrycket miljöfarlig verksamhet ersätts av miljöpåverkande verksamhet.

– Det har stor psykologisk effekt. Det är en jätteskillnad om jag säger till dig att någonting är farligt jämfört med om jag säger att det bara är påverkande, säger Nicklas Skår.

– Det leder förhoppningsvis fram till ett mer pragmatiskt och lösningsorienterat arbetssätt.

Allt eller inget

Svenskt Näringsliv har inte hunnit ta ställning till allt i det 2 100 sidor långa betänkandet, men välkomnar de flesta av förslagen i utredningen, inte minst den nya modellen med två spår och den nya miljöprövningsmyndigheten.

– Idén är att, precis som det ska vara enligt förvaltningsrätten, att utgångspunkten är att du ska få tillstånd. Idag verkar vissa ha är utgångspunkten att du inte ska få tillstånd. Det är en väldig skillnad i ingångsvärde i en tillståndsprocess, säger Nicklas Skår.

– Det som också är viktigt att förstå är att om man gör en så här stor förändring så kommer det att vara en inkörsperiod. Men det är något näringslivet kan hantera, eftersom alternativet, att fortsätta med dagens osäkra system, är mycket sämre. Det är rättsosäkert, spretigt och det går inte att förstå.

Nicklas Skår menar att förslagen i betänkandet måste klubbas av riksdagen under denna mandatperiod och den nya organisationen beslutas snabbt för att kunna införas senast 2028 (vilket utredaren också har föreslagit).

Regeringen måste också se förslagen som en helhet, menar han. Det räcker inte med att bara införa en delar av regelverket.

– För 22 år sedan konstaterade en annan statlig utredning att miljöbalkens tillståndssystem inte fungerar. Sedan dess har olika regeringar försökt dra i den ena lilla tråden efter den andra för att göra ändringar. Men ingenting har hjälpt, det har snarare blivit värre. Det tar längre tid att få tillstånd idag än vad det gjorde för 13 år sedan, säger han.

– Naturligtvis går det att göra några små justeringar i betänkandet, men börjar man rucka på de stora beståndsdelarna kommer näringslivet inte vilja ha det här.