KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Anders Borg avfärdar grön bubbla – därför har projekt pausats

När priset på koldioxid är tillräckligt högt kommer de gröna projekten i Sverige löna sig, menar LKAB:s ordförande Anders Borg. Samtidigt hyllar han EU:s utsläppshandelssystem. ”Det är otroligt mycket mer rationellt än vad man hade kunnat förvänta sig av EU-kommissionen”, säger han till TN.

I kölvattnet av Northvolts kris har det uppstått en debatt om Sverige befinner sig i en ”grön bubbla”, där många av de stora klimatvänliga investeringarna inte lönar sig. Den tidigare finansministern Anders Borg tror inte på en sådan bubbla, utan ser den gröna omställningen som en stor konkurrensfördel kommande år för Sverige. Mycket på grund av den stora tillgången på råvaror som järnmalm, koppar, zink nickel, pappersmassa och skog, samt Sveriges fossilfria energisystem.

En av anledningarna till att flera ”gröna projekt” har pausats eller skjutits upp är Tysklands energikris orsakad av kriget i Ukraina. Den tyska energiintensiva industrin har bara kunnat producera på 70 procent av maxkapaciteten, vilket gjort att priset på koldioxid inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) sjunkit, och därmed försämrat investeringskalkylerna för projekten.

Priset på koldioxid var nere på under 55 euro per ton koldioxid i februari 2024. Under starten av 2025 har det legat runt 75–80 euro. Anders Borg tror att det behöver komma upp mellan 120–150 för att många av de gröna projekten ska bli lönsamma.

– Vi behöver ha en större klarhet över vad koldioxidpriset kommer att bli. Det är svårt att göra stora investeringar om du inte är säker på dina långtidsantaganden, säger han.

Osäkerheten kring framtidens koldioxidpris är också en av anledningarna till att LKAB:s Hybritsatsning, som kortfattat innebär tillverkning av stål utan att kol används i processen, skjutits upp från 2023-talet till 2040-talet.

Som ordförande för LKAB är Anders Borg inte orolig för projektet som sådant. Att tekniken för att tillverka järnsvamp med upphettad vätgas fungerar är bolaget säkra på. När projektet sjösätts beror till stor del på när det bedöms vara lönsamt.

– Vi måste helt enkelt verifiera att det går att producera vätgas i massiv skala till ett pris som gör att vi kan sälja produkterna. När vi har verifierat tekniken i Hybrit, när vi har ett rimligt långtidssantagande om ETS-priset och vi kan visa i våra investeringskalkyler att det här ger den avkastning som gör en så stor investering motiverad, då gör vi den, säger han.

”Vi kan inte bygga gruvor och öka produktionen med mindre än att vi vet att Malmbanan både är funktionsduglig”

Samtidigt som LKAB jobbar med utvecklingen av den hållbara järnproduktionen har bolaget ansökt om en bearbetningskoncession för fyndigheten Per Geijer i Kiruna. Fyndigheten är Europas största kända fyndighet för sällsynta jordartsmetaller, och mineraltillgångarna bedöms vara 1,3 miljarder ton. Utöver det har LKAB en malmreserv på fyra miljarder ton.

Anders Borg vill att staten rustar upp och bygger dubbelspår på Malmbanan för att LKAB ska kunna öka sin produktion och ta vara på de fyndigheter som upptäckts.

– Vi kan inte bygga gruvor och öka produktionen med mindre än att vi vet att Malmbanan både är funktionsduglig för att den faktiskt går och att den klarar en sådan stor kapacitetshöjning, säger han.

FN:s klimatförhandlingar fungerar inte

När det gäller koldioxidpriset är det många faktorer som avgör. Anders Borg vill inte gissa vad framtidens pris kommer att ligga på, men konstaterar att kraftindustrin tror på ett långsiktigt pris runt 70 euro per ton, medan miljöaktivister tror på uppemot 400 euro.

Oavsett vad det landar på tycker han att EU:s utsläppshandelssystem ETS 1 och ETS 2 är bra.

– De gör att det är marknadsmekanismerna som bestämmer var det är billigast att minska koldioxidutsläppen. Om vi ska göra det med carbon capture, med kärnkraft, minskade utsläpp i transportsystemet eller sjöfarten, det får marknadspriset avgöra. Och det är en väldigt bra ordning. Det är otroligt mycket mer rationellt än vad man hade kunnat förvänta sig av EU-kommissionen, säger han.

När det gäller det globala åtagandet för koldioxid menar Anders Borg att FN:s klimatförhandlingar inte fungerar. Han tycker att det optimala vore om Europa satte sig ned tillsammans med USA, Kina, Indien och Opec-länderna och gemensamt kom fram till en handelsordning när det gäller prissättningen av koldioxid. Då hade övriga världen varit tvungna att ta efter.

Han tror att Indien är en central spelare för att få till sådana samtal, och menar att landet går i rätt riktning.

– Om temperaturen höjs i världen med tre till fyra grader säger den bästa bedömningen att norra Indien, där det bor 600 miljoner människor, kommer att vara obeboeligt. Vill man inte ha det så måste de bryta utsläppen. Det enda sättet de kan göra det på är med en investeringsregim där äganderätt och avkastning respekteras, säger han och fortsätter:

– Så mycket viktigare än FN:s klimatförhandlingar vore en uppgörelse mellan de fem parterna och fungerande investeringsregimer. Hela den frågan avgörs i Indien. Om Indien fortsätter i den här riktningen som premiärminister Modi pekat ut med mer av marknadsekonomi, mer av lagstyre, mer av frihandel, bättre entreprenörsklimat, lägre bolagsskatter, då kan Indien bli en investeringshub även för energi.