ELKRISEN

MP tonar ned kärnkraftsmotståndet: ”Dra inga växlar”

Miljöpartiet har reviderat sitt partiprogram och vill inte längre att kärnkraften ska avvecklas omedelbart. Positivt, men dra inte för stora växlar av det, menar Take Aanstoot, tidigare ordförande för Miljöpartiet i Östergötland. ”Det är tröttsamt då kärnkraft är avgörande för klimatet”, säger han till TN.

Dagens Nyheter kunde nyligen berätta att Miljöpartiet i måndags skickat ut ett förslag på reviderat partiprogram till sina medlemmar där en ny syn på kärnkraften skrivits in.

Formuleringen att en avveckling av kärnkraften ”ska inledas omedelbart” stryks liksom att man motsätter sig att det byggs nya reaktorer.

– Det här är en diskussion som vi har haft. Framför allt så handlar det om att elektrifieringen är väldigt central för klimatomställningen i stort. Klimatomställningen är det vi måste prioritera, säger partisekreteraren Katrin Wissing till tidningen.

I artikeln understryker hon däremot att steg redan tagits i den riktningen, då det på partikongressen 2023 klubbades ett beslut om att kärnkraften inte ska fasas ut för fort samt att man 2016 gick med på att det kan byggas nya reaktorer om det sker på marknadsmässiga villkor.

Men hon är också tydlig med att det sannolikt inte kommer byggas några reaktorer under dessa premisser.

Tidningen Näringslivet ringer upp Take Aanstoot, elnätstekniker och miljöpartist. Han var tidigare ordförande för Miljöpartiet i Östergötlands distrikt, men lämnade sina sista uppdrag i fjol för att kunna fokusera mer på Blågula bilen, som kör ned lastbilar och förnödenheter till Ukraina.

– Det var i grunden väldigt trevligt att Katrin ändå uttalade sig positivt, så något kanske ändras, men det går långsamt med uppvaknandet kring kärnkraften i Miljöpartiet.

Man ska inte dra för stora växlar av de här uttalandena alltså?

– Man ska absolut inte dra några växlar alls faktiskt. Det är precis det vi sagt 2016 och vi är fortfarande väldigt ointresserade av fysiken helt enkelt. Man drömmer fortfarande väldigt mycket och har inget intresse om hur verkligheten fungerar.

– Man kan inget om spänningsstabilitet, utlösningsvillkor eller kortslutningseffekt, men man anser sig fortfarande ha koll på hur man bygger elsystem.

”Vi är fortfarande väldigt ointresserade av fysiken helt enkelt”.

Ser du någon förändring inom Miljöpartiet?

– Ja, det tycker jag men inte så mycket i de ledande skikten i partiet. Ungefär hälften av våra medlemmar har bara varit medlemmar i 3-5 år så det kommer hela tiden in nytt blod och man märker att de yngre inte är lika stora motståndare till kärnkraften.

– Det är också många som börjar se att det går väldigt dåligt för Tyskland, som provar den strategi som Miljöpartiet haft även i Sverige.

Dessutom börjar Miljöpartiets väljare också svänga i sin syn, menar han.

– Tittar man på exempelvis analysgruppens årliga sammanställning på partisympatisörer och synen på kärnkraft så ser man att deras syn på kärnkraft är mycket positivare än partiet i sig – och det måste man så småningom förhålla sig till.

Förståelsen för elsystem ökar

I takt med att debatten om elpriserna vuxit har förståelsen för elsystem ökat bland befolkningen, menar han. Tidigare var det mer av en ”elen kommer från två hål i väggen”-mentalitet – eftersom vi var bortskämda med att allt fungerade så bra.

– Förr eller senare måste även Miljöpartiet anpassa sig till den tekniska verkligheten för kraftslagen. Sen vet jag inte riktigt hur nära vi är eller hur lång tid det kommer att ta.

Hur är det att vara kärnkraftsförespråkare i Miljöpartiet då? Blir det mycket debatter?

– Det skulle jag inte säga. Vissa gillar så klart inte kärnkraft men på lokal- och distriksnivå har det inte varit en stor fråga på det sättet.

Men det var ändå kärnkraftsfrågan som gjorde att Take Aanstoot grundade den ideella föreningen Svenska Ekomodernisterna.

Kärnkraft är miljö- och klimatvänligt

Datan, från vederhäftiga källor som exempelvis IPCC, är väldigt tydlig. Kärnkraft har till och med lägre livscykelutsläpp av växthusgaser än sol- och vindkraft, även om man för sakens skull inte räknar med den mer omfattande balanskraften som behövs för de väderberoende kraftslagen. På grund av energidensiteten i bränslet behövs heller inte lika mycket gruvbrytning för kärnkraft som för sol- och vindkraft och när det gäller ytan kraftslaget tar i anspråk så är det överlägset. Mindre skog behöver huggas ner, menar han.

– För Miljöpartiet tror jag däremot att man har förväxlat mycket kring det här med att naturligt är bra. Sedan förstår man inte vad det är för storlekar man pratar om när det handlar om energi.

Fossila bränslen driver världen

De fossila bränslena kol, olja och gas står i dag för 80 procent av energin i världen och när det gäller elsystemen bygger de till 60 procent på förbränning av just dessa bränslen.

I Sverige är vi lyckligt lottade, inte minst för att vi under oljekrisen på 70-talet bestämde oss för att sjösätta en storsatsning på kärnkraft, som kunde tränga undan fossil förbränning i elsystemet. Det har också gjort att hushåll kunnat fasa ut de fossila oljepannorna och värma sina hem med värmepumpar som går på fossilfri elektricitet i stället. Resultatet är att Sverige är ett av världens absolut mest klimat- och miljövänliga länder, menar han.

– Förutom el har jag tidigare jobbat mycket med fjärrvärme, och jag har gjort beräkningar på realistiska energibesparingar i Sveriges fastighetsbestånd. Detta ledde mig till insikten att vi måste ha kärnkraft i Sverige. Annars skulle vi elda upp skogen i stället.

Vet vad energifattigdom betyder

Han har också bott i Kenya – och räknat på vad som skulle krävas där för att ersätta till exempel biobaserad energi som trä och träkol som används till matlagning.

– Dessutom har jag sett vad energifattigdom gör med människor. Man slutar inte konsumera energi även om man lägger ned något, utan det byts ut mot något annat, ofta något sämre. Vi ska vara nöjda över det system vi har, och utveckla det i stället för att avveckla det. Det är det enda sättet.

Alla kraftslag har fördelar och nackdelar menar han.

– Jag är ingen jättesupporter av vattenkraft till exempel, på grund av dess stora påverkan på markareal och biologisk mångfald, men jag begriper ju att vi inte bara kan lägga ner vattenkraften heller – eftersom vårt elsystem bygger på det.

Hur ser du på att Miljöpartiet så ofta använder kostnadsargumentet mot kärnkraft? Det brukar väl inte vara en bromskloss i andra klimatinvesteringar som Miljöpartiet förespråkar?

– Precis, det är endast ett svepskäl och om man skulle vara logisk i det argumentet så hade man åtminstone behållit den kärnkraft vi hade, inte jobbat för att lägga ner den.

Dessutom är inte kärnkraft dyrt, menar han. Om man slutar att stirra sig blind på kilowattimme mot kilowattimme och i stället jämför elsystem mot elsystem blir kärnkraften konkurrenskraftig, anser han.

– Den vindkraft vi har byggt för många miljarder hade behövts utöver den kärnkraften vi hade, inte istället för kärnkraften. Nu har vi lagt kanske 500 till 1000 miljarder på att byta ett fossilfritt elsystem mot ett annat, istället för att öka elektrifieringen.