SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET

Innovationsexperten: Sverige halkar efter – därför borde vi göra som Botswana

Samtidigt som Sverige för första gången ska ta ett samlat grepp kring immaterialrätten visar en ny studie hur vi halkar allt längre efter länder som Danmark och Botswana. ”De storsatsar och har tagit fram tydliga strategier”, säger immaterialrättsexperten Christina Wainikka till TN.

– Så efterlängtat och välbehövligt!

Det säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, efter att regeringen har fattat beslut om att ta ett samlat grepp kring de immaterialrättsliga frågorna och tillsatt en arbetsgrupp.

– Vi pratar ofta om konkurrenskraft, men missar ibland att inkludera de kunskapsbaserade tillgångarna. Det här är väldigt viktiga frågor och jag är så glad över att regeringen lyfter immaterialrättsfrågorna. Nu hoppas jag också att det blir fler departement som deltar i arbetet.

Hon menar att det går att beskriva den ökade betydelsen av de kunskapsbaserade tillgångarna genom att se på hur stor andel av BNP som de immaterialrättsintensiva företagen står för. 2015 stod de immaterialrättsintensiva företagen för 39 procent av EU:s BNP och 2022 var andelen 47 procent.

– Samtidigt var motsvarande siffra i Sverige 40 procent 2022. På EU-nivå står de immaterialrättsintensiva företagen i dagsläget för 90 procent av EU:s export.

– De immateriella rättigheterna är generellt sett väldigt bra för produktivitet och tillväxt. Det kan till exempel handla om en uppfinning som patenteras och därefter licensieras den vidare. På så sätt kan det skapas stora intäkter trots en mindre marginalkostnad. Det är flera andra länder som har förstått detta och det är därför vi kan se att de storsatsar och har tagit fram tydliga strategier.

Hon betonar att Svenskt Näringsliv under en längre tid lyft behovet av en samlad svensk strategi för de kunskapsbaserade tillgångarna. Som ett led i detta arbete släpps nu en rapport där jämförelser görs mellan olika immaterialrättsstrategier runt om i världen.

– Det går att jämföra med en mamma som tittar på när hennes son går i en parad och säger: ’Alla går i otakt utom min Kalle!’. Om ett stort antal länder i världen tagit fram strategier för de här frågorna så borde vi också fundera på om det är något vi borde göra i Sverige.

”I Sverige pratar vi ofta om innovation och immaterialrätt som olika saker”.

I rapporten lyfts flera länder som tagit fram immaterialrättstrategier. Bland annat har Botswana en vision som lyder ”Botswana will be an IP-driven economy by 2036”, en strategi som omfattar patent, andra immaterialrättsliga ensamrätter, företagshemligheter och kreativa uttryck.

– Den strategin innehåller många konkreta saker. Till exempel har de tagit hjälp av en svensk immaterialrättsforskare som varit på plats under hela hösten 2024 för att utbilda kring immaterialrättsfrågorna.

Sydkorea har en vision som lyder: “Realise an Innovation-oriented Nation based on Intellectual Property”, en vision som ska fungera för hela landet – och inte bara tjäna immaterialrättens syften.

Även Brasiliens immaterialrättstrategi imponerar, enligt rapporten. I den framhålls att de immaterialrättsintensiva sektorerna ska motsvara 30 procent av BNP samt att 80 procent av de innovativa företagen ska använda någon form av immaterialrättsligt skydd innan 2030.

– Det är väldigt intressant att visionerna ofta väldigt tydligt kopplar ihop innovation och immaterialrätt. Det gör vi inte alltid i Sverige, utan här pratar vi ofta om innovation och immaterialrätt som olika saker.

En central uppgift blir att framöver reda ut hur immaterialrättsfrågorna ska styras. När de ligger utsprida på olika departement så blir det lätt att de inte beaktas, menar hon, och lyfter fram bland annat Sydkorea och Brasilien som föredömen när det gäller beslutsstrukturer.

– I Sydkorea så har man tagit fram något man kallar för Presidential Council on Intellectual Property, vilket är en grupp som har ett övergripande ansvar för immaterialrättsfrågor.

”Ett problem om andra förstår att saker har ett värde men att vi inte gör det”.

Sverige borde även inspireras av Norge och Singapore där gör man så kallade patentlandskap, det vill säga en modell för visualisering av patentdata. De kan användas som underlag för omvärldsanalys eller för att se var forskningsmedel kan komma att tjäna störst nytta.

– I Sverige så har vi fattat beslut kring strategiska forskningsområden men då uppgav man att det saknades resurser för att göra den här typen av analys. Tyvärr innebär det att vi kanske kastar pengar i sjön då vi inte gör rätt grundarbete. Det är så otroligt dumt.

– Vi ser att man gör det här grundläggande arbetet i andra länder, men inte i Sverige. Och detta trots att vi vet att svenska små och medelstora företag använder immateriella rättigheter i lägre grad än många andra länder.

I dag finns det en kunskapsbrist inom immaterialrättsfrågor i Sverige.

– Jag satt i en panel i Tokyo i höstas och där beskrev chefen för det amerikanska patentverket hur de redan på förskolenivå utbildar inom immaterialrätt och innovation. Och här i Sverige får vi inte ens in det i forskarutbildningen.

Hon menar att en svensk immaterialrättstrategi inte skulle leda till en ökad regelbörda.

– Andra nationella immaterialrättsstrategier innebär inte lagstiftning, utan de är just strategier. Det som skulle kunna kräva eventuell lagstiftning är styrningen av statliga forskningsmedel.

En avgörande del i en eventuell immaterialrättsstrategi borde vara att se till att företagen vet hur de ska skydda sig och varför. Därför behöver vi bygga upp strukturer i form av stöd och utbildningsinsatser som fokuserar just på att öka samhällets kunskaper kring immaterialrättsfrågor, menar hon.

– När man träffar de som är aktiva inom kultursektorn så pratar de ofta om riskerna att det som de skapar alltför ofta köps upp av utländska aktörer.

– Detta ser vi också ofta när det gäller svenska startup-bolag som köps upp av utländska aktörer och då hamnar immaterialrätterna i andra delar av världen. Problemet är då att andra förstår att saker har ett värde men att vi inte gör det, så dränerar vi oss själva på sådana resurser.