ELKRISEN

Efter elkritiken: Generaldirektören försvarar Danmarkskabeln

TN kunde nyligen berätta att Svenska kraftnät planerar att öka förbindelsen till Danmark, vilket experter menar kommer att öka elpriserna. Men Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe slår ifrån sig och hävdar att kabeln kan minska elpriset.

Tidningen Näringslivet kunde nyligen berätta att den svenska myndigheten och affärsverket Svenska kraftnät inte bara avser att förnya utan också utöka förbindelsen till Danmark i samband med att kablarna Konti-Skan 1 och 2 (sammanlagt 715 MW), når sin tekniska livslängd i mitten på 2030-talet. Dessa föreslås bytas mot en ny ledning, Konti-Skan Connect, på 1 000 megawatt.

Planerna har fått både experter och industrirepresentanter att rasa, då de menar att detta kommer att öka elpriserna. Sverige är precis som Norge nämligen ett lågprisområde medan Danmark är ett högprisområde och starkt uppkopplade även mot Tyskland och andra länder på kontinenten – som också är högprisområden.

Ökad överföring till högprisländer betyder ökade elpriser för lågprislandet, menar de.

I samband med artiklarna har TN sökt Svenska kraftnät för svar på varför men utan resultat. I stället ställde Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe upp i en intervju i Dagens Industri där hon tillbakavisar kritiken.

Efter Di:s artikel har TN sökt Lotta Medelius-Bredhe som inte har möjlighet att ställa upp på en muntlig intervju men som däremot svarar på frågor via mejl. Följdfrågor saknas därför.

Du säger i Di-artikeln att: ”Förbindelsen måste förnyas av åldersskäl” Men ni vill ju samtidigt öka kapaciteten på förbindelsen med 285 MW. Varför vill ni göra det?

– Därför att våra analyser visar på behov av mer kapacitet i mitten av 2030-talet när denna förbindelse planeras vara i drift. En något större anläggning bidrar dessutom, enligt våra analyser, till ett något lägre elpris i regionen utifrån hur kraftsystemet bedöms se ut då.

Du säger också att: ”Vi är beroende av integration med våra grannländer för försörjningstrygghet, robusthet och för att säkra import i tillfällen då vi har det ansträngt”. Gäller detta verkligen även kabeln till Danmark och vad har ni för underlag för det påståendet?

– Det gäller generellt.

– Vi har i Norden en lång historik av samarbete och handel över gränserna. Våra skilda förutsättningar i nordiska länderna gör att vi har möjlighet att bistå varandra när det till exempel är mycket eller lite vatten i magasinen, blåser mycket eller det finns behov av värmekraft. Till just Danmark har vi haft förbindelser sedan början av 1900-talet. I södra Sverige har vi ett stort underskott på elproduktion; produktion har lagts ned senare år och ingen ny elproduktion har tillkommit. Därför är befintliga förbindelser viktiga och måste förnyas. Då tar vi höjd för de nya behov vi ser fram till mitten av 2030-talet.

Det har väckts mycket starka reaktioner på dessa planer från företag som oroar sig för högre elpriser. Vad har du att säga till dem?

– Jag förstår att man är orolig för höga elpriser i bland annat södra Sverige. Det råder ett stort underskott på elproduktion i södra delarna av Sverige, vilket vi pekat på sedan flera år. Det visar sig bland annat vid effekttoppar då vi har kallt väder. Vi arbetar hårt, utifrån vårt uppdrag, för att bidra till att lösa detta genom att öka överföringen från norr till söder. Men vi är också beroende av import- och exportmöjligheter till våra grannländer – både för svenska konsumenter och för svenska elproducenters skull. De analyser vi gjort för situationen i mitten av 2030 då kabeln är tänkt att vara i drift, visar att såväl den samhällsekonomiska nyttan som nyttan för konsumenter i Sverige är hög och motiverar investeringar.

Jag undrar också vad ni har för underlag för att påstå att kabeln till Danmark är ”samhällsekonomiskt positiv för Sverige”. De experter och företag jag pratat med är överens om att den tvärtom kommer att öka elpriserna i Sverige och därmed tvärtom, agera samhällsekonomiskt negativt?

– Vårt underlag visar inte att elpriserna kommer öka. Vi gör omfattande analyser inför våra investeringar, i enlighet med vår instruktion. Jag har inte sett de analyser du refererar till och kan inte kommentera dem. Kabeln ska vara i drift i mitten av 2030-talet.

Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, anser att Svenska kraftnät borde få en ny instruktion som innebär att ni uttryckligen ska ta hänsyn till svenska intressen och i synnerhet industrins konkurrenskraft. Hur ser du på det?

– Vi är en svensk myndighet och agerar naturligtvis utifrån svenskt perspektiv. Cirka fem procent av våra investeringar kommande tio år handlar om integration med omgivande länder, övriga investeringar syftar till att öka överföringen norr-syd och öst-väst för att hantera såväl en anläggning som åldras, som behov kopplade till regional utveckling och näringslivets expansion och behov. Vi planerar att investera totalt cirka 210 miljarder kronor de kommande tio år.

IKEM:s medlemsföretag sysselsätter cirka 70 000 anställda, företrädesvis i södra Sverige, och industrierna är ofta väldigt energikrävande.

Som Tidningen Näringslivet tidigare berättat agerar grannlandet Norge tvärtom. De vill i stället skrota sina förbindelser Skagerrak 1 och 2 på totalt 500 megawatt till Danmark när de löper ut 2026 och 2027.

”Vi vill varken förnya eller möjliggöra nya utlandskablar under den kommande mandatperioden”, står det i socialdemokratiska Arbeiderpartiet nya partiprogram, vilket NyTeknik berättar om.

I stället vill Norge behålla sina låga elpriser från den stora vattenkraften och öppnar för att addera mer planerbart i form av ny kärnkraft, vilket i så fall blir ett historiskt steg för Norge som inte tidigare haft kommersiell kärnkraft.