ELKRISEN

Experterna: Svenska kraftnät rear ut vår vattenkraft

Svenska kraftnät planerar att utöka förbindelsen till Danmark och generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe hävdar att ledningen kan minska svenska elpriser. Nu reagerar flera ekonomer och experter. ”Kommer att påverka svenska elpriser i decennier framöver”, säger Magnus Söderberg, professor i energiekonomi till TN.

Tidningen Näringslivet kunde nyligen berätta att Svenska kraftnät avser att öka elförbindelsen till Danmark i mitten på 2030-talet.

Bakgrunden är att de två nuvarande kablarna, Konti-Skan 1 och 2 på totalt 715 megawatt, planerar att ersättas med en ny ledning på 1 000 megawatt. Det handlar med andra ord om en ökning med 285 megawatt.

Detta kommer med all säkerhet att innebära att elpriserna i Sverige ökar, menar flera experter och även industrin i södra Sverige rasar. Men Svenska kraftnät, som vill bygga förbindelsen, slår ifrån sig och generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe hävdar i en artikel i TN till och med att den kan minska elpriserna.

Norge agerar tvärtom och vill skrota förbindelserna Skagerrak 1 och 2 till Danmark när de når sin tekniska livslängd 2026 och 2027.

Detta är ett ytterst anmärkningsvärt uttalande från en generaldirektör för en statlig svensk myndighet, anser Bengt Ekenstierna, före detta dotterbolagschef inom Sydkraft/E.ON och styrelsemedlem i Statkraft AS.

– Konti-Skan som diskuteras är i dag mestadels en transitledning för el från Sverige till Tyskland. Både Sveriges och Danmarks systemoperatörer tjänar grova pengar på denna förbindelse medan elkonsumenterna i Sverige med tillämpningen av nuvarande prisättningsmetodik får dyrare el än nödvändigt.

– Jag noterar att generaldirektören likt en börs-vd argumenterar för att Konti-Skan ska förnyas och uppgraderas maximalt liksom att den av regeringen för närvarande stoppade Hansa Power Bridge ska byggas.

”Konti-Skan är i dag mestadels en transitledning för el från Sverige till Tyskland”.

Det är däremot helt felaktigt att hävda att mer överföringskapacitet till Danmark kan sänka svenska elpriser – eftersom det med all teoretisk och praktisk kunskap kommer att bli tvärtom, menar Bengt Ekenstierna.

Det är också mycket enkelt att visa varför Svenska kraftnät har fel, hävdar han. De kraftslag i det svenska elsystemet som har lägst produktionskostnad är i huvudsak solkraft, vindkraft, vattenkraft och kärnkraft, vilket är varför de lägger lägre bud på Nord Pools auktion och går före fossil kraft i den så kallade ”meritordningen”, som avgör vilka anläggningar som får producera och som sätter det som kallas ”priskrysset”, vilket är det som avgör spotpriset i respektive elområde.

Danmark har vind- och solkraft, men inte vattenkraft eller kärnkraft. De kan alltså bjuda på billig el när det blåser och solen lyser – men Sverige har inget underskott i dessa lägen utan tvärtom råder då redan låga priser, ibland till och med negativa.

– Vattenkraften är det mest värdefulla vi har i det svenska elsystemet och denna kraft vill naturligtvis andra länder komma åt. Detta kommer då inte att minska svenska elpriser utan tvärtom öka dem, säger Magnus Söderberg, professor i energiekonomi och chef för CAEEPR (Centre for applied energy economics and policy research) vid Griffith University i Australien.

Varför tror du att Svenska kraftnät hävdar att det är så?

– Jag vill se vad det är för underlag de hänvisar till. Beroende på vad man gör för antaganden så kan man få fram det resultat man önskar. Det är tyvärr så det funkar i denna typ av studier. Sådana här saker, som kommer att påverka svenska elpriser i decennier framöver kan man inte bara besluta om utan modellsimuleringarna måste kritiskt granskas och debatteras.

Vattenkraft ger låga elpriser

De egna modellsimuleringar som genomförts vid Griffith University visar tvärtom att ett område med rik tillgång på vattenkraft kommer att uppleva högre elpriser och elprisvolatilitet om det integreras med ett annat område som inte har tillgång till lika flexibel och billig reglerkraft.

– Vattenkraften är det överlägset bästa kraftslaget som finns. Den är billig, planerbar, reglerbar och hållbar. Den uppfyller kort sagt alla kriterier man vill ha, och det är också därför som andra länder vill komma åt den.

Vattenkraft kan också balansera lämpliga mängder väderberoende kraft på ett billigt och effektivt sätt så att man sparar mer vatten när det blåser och vice versa. Denna förmåga är dock förstås begränsad.

– Det är ju just det som är fördelen med vindkraften. Att man kan spara vatten i magasinen. Men det är vattenkraften som är det värdefulla i sammanhanget.

– Sverige bör i stället fördjupa integrationen med Norge som har mycket vattenkraft, men den räcker inte för att vara något batteri till Europa och då bör vi inte dela med oss av den till Danmark och Tyskland innan vi löst våra egna problem i elområde 3 och 4, säger Magnus Söderberg.

Svenska kraftnät fick också svidande kritik av Riksrevisionen för NordBalt-kabeln som ökat elpriserna i Sverige.

– Men till Baltikum är det delvis en annan sak. Det är mindre länder som är grannländer med Ryssland så det kan finnas andra skäl än ekonomi att man vill hjälpa till. Men dessa argument håller inte för Danmark och Tyskland som är rika länder.

Tillsammans med elmarknadsanalytikern och docenten i miljöekonomi, Mats Nilsson, skrev han nyligen en debattartikel på ämnet.

– Varför ska Sverige ta ansvar för att andra länder genomför en mycket dåligt utförd energiomställning? Tyskland har lagt ned sin kärnkraft och får ta ansvar för det beslutet. Det bör inte belasta svenska elkunder, säger Mats Nilsson.

Lotta Medelius-Bredhe har också replikerat.

Ingen brist på utlandsförbindelser

Och det råder knappast någon sådan brist på utlandsförbindelser i nuläget att de fåtal timmar som Sverige behöver importera el de kallaste vinterdagarna fäller något avgörande, menar han.

– Dessutom löper de ju ut i mitten på 2030-talet. Svenska kraftnät bör fokusera på att med inrikes nätutbyggnad och mothandel effektivisera och förbättra det svenska elsystemet i stället för att fokusera på att exponera sig mot kontinenten.

Sveriges ingenjörer släppte nyligen en rapport om att det finns kapacitet att utöka effekten i den svenska vattenkraften med 1 300 megawatt till 2035.

– Ska vi då verkligen bygga en 1 000 megawatt ledning till kontinenten i stället för att använda detta för att förbättra förutsättningarna för svensk industri och svensk omställning? Det är en fråga som man behöver ställa sig, säger Mats Nilsson.

”Detta var tidigare inte ett problem eftersom det fanns tillräckligt med kärnkraft för att trycka undan kontinentens elpriser”.

Magnus Söderberg håller med.

– Det handlar också om en nationell förmåga. Vi märkte tydligt under pandemin vilka problem som finns med att lita för mycket på leverans från andra när det handlar om kritisk försörjning.

Ingen brist på andra utlandskablar

Sverige är i dagsläget Europas näst största exportör av el – och det finns i allra högsta grad tillräckligt med förbindelser för att täcka det importbehov som uppstår enstaka timmar per år.

På den europeiska elmarknaden finns något som kallas ”70 procents-regeln” som innebär att 70 procent av exportkapaciteten ska vara tillgänglig för marknaden. Trots att Sverige allt som oftast totalt sett exporterar el betyder det att kontinentens elpriser slår in i mellersta och södra Sverige när behovet i elområde 3 och 4 inte kan mättas av de billigare produktionskällorna samtidigt som exporten tillgodoses.

– Detta var tidigare inte ett problem eftersom det fanns tillräckligt med kärnkraft för att trycka undan kontinentens elpriser, men i takt med att avregleringen tog form så förändrades spelreglerna successivt och utlandsförbindelserna dränerar nu Sverige på överskottsproduktion vilket håller elpriset uppe på den inhemska marknaden, säger Bengt Ekenstierna och ställer en retorisk fråga:

– Vilka är vinnarna av att så sker?

”Först i sista hand vill man använda sin egen el för att uppnå andras länders klimatmål”.

Han poängterar dock att han inte är emot utlandsförbindelser principiellt.

– Tvärtom. Jag har varit med och byggt flera av dem själv, men det kräver då att man ändrar den havererade elmarknadsmodellen och särskiljer den nationella efterfrågan på el och exporten. Tills man gör det kommer alla förbindelser som byggs till kontinenten att öka svenska elpriser, säger Bengt Ekenstierna.

Den stora frågan är huruvida detta fungerar eller inte, där exempelvis Mats Nilsson menar att det inte gör det, men det får lämnas till en annan artikel.

”Svenska kraftnät tycks ha en egen agenda”.

Danmark behöver planerbart

Alla tre experter är i alla fall överens om att det är Danmark som behöver den svenska vatten- och kärnkraften när det inte blåser och de skickar dessutom gärna elen vidare till Tyskland som har exakt samma problem som Danmark.

Med andra ord kommer elkablarna med nuvarande prissättningsmodell och elområdesindelning vara en mycket dålig affär för elkonsumenterna i Sverige och särskilt söder om Dalälven – menar de.

Däremot gynnas både den som producerar elen eftersom elpriset ökar samt staten och Svenska kraftnät som samlar in flaskhalsintäkter, skatt och moms. Ju högre elpriserna blir – desto större blir intäkterna. Samtidigt straffas de företag och hushåll i Sverige som konsumerar elen, förklarar Bengt Ekenstierna.

– Svenska kraftnät tycks ha en egen agenda. Jag vet inte om den är formulerad av deras uppdragsgivare, det vill säga staten, eller om det är som jag tidigare sagt att Svenska kraftnäts tjänstemän har större lojalitet till ambitionerna inom EU-sfären om en gemensam elmarknad där Sverige ska stötta Centraleuropa som genom misslyckade strategier försatt sig i klistret, säger han.

För på samma sätt som Sverige kunnat i stort sett eliminera sina växthusgasutsläpp i elsystemet genom utbyggnad av vattenkraft, kärnkraft och på senare år vindkraft – kan denna el förstås också användas till att tränga ut annan fossil elproduktion på kontinenten. Svenska kraftnät har också angett klimatet som ett argument för förbindelsen.

– Detta kan fortsätta vara ambitionen om prissättningsmodellen för exportelen ändras så att den inte höjer elpriset i Sverige, säger Bengt Ekenstierna.

Kunderna vill i första hand ha billig el

Huruvida det är Sveriges roll att rädda Danmarks klimatmål och kanske framför allt Tysklands, som stängt ned sin egen fossilfria kärnkraft är också en fråga som man behöver ställa sig, särskilt eftersom elektrifiering pekas ut som ett sätt att ersätta fossila bränslen i andra sektorer, inte minst elektriska fordon och inom industrin.

– Vi har genomfört studier på detta, och kan konstatera att betalningsviljan för fler utlandskablar som höjer elpriserna och/eller gör dem mer volatila, är mycket begränsad. I första hand vill svenskarna ha billiga elräkningar och i andra hand vill de använda elen till att uppnå egna klimatmål. Först i sista hand vill man använda sin egen el för att uppnå andras länders klimatmål, säger Magnus Söderberg.